Grisfesten i Rio

Nu är årets största narrsamling upplöst, tack och lov! Efter sig har dessa 50 000 “miljövänner” lämnat gator och stränder fulla med skräp och skit – och skräp och skit är också det dokument med titeln “Den framtid vi vill ha” som de tryckt ur sig efter allt frossande och festande.


”Rio kommer att gå till historien som toppmötet som var ett enda stort spel för gallerierna”, sa chefen för Oxfam Barbara Stocking. “De kom, de pratade, men de visade ingen handlingsförmåga.” Andra betecknar texten i dokumentet som idel plattityder.

Men det finns också förslag som borde få varje tänkande människa att se både rött och grönt. Så håller klimatnarrarna till exempel fast vid att CO2-utsläppen måste minskas med 80 procent till 2050, vilket kostar skattebetalarna ett okänt antal miljarder. Här finns också förslag om en global myntenhet, kontroll av befolkningstillväxten och en passus om att alla människor ska få tillgång till ”en hållbar diet”. Sallad och spenat om veganerna får som de vill.

Som värdland ville Brasilien till varje pris undvika samma typ av flopp som klimatmötet i Köpenhamn. Efter två års överläggningar presenterades emellertid ett ännu mer urvattnat dokument. Delegaterna försökte inte ens lägga fram konkreta förslag om hur man ska komma tilrätta med överfiskningen, nedsmutsningen av haven, erosionen och andra viktiga frågor. Till och med himlen grät över konferensen (en typisk Gore-effekt) och det hjälpte föga att Kristusstatyn lyste äckelgrön från sockertoppen.

Oförbrännerlige AGW-kritikern Lord Monckton rapporterar om en rakt igenom olustig tillställning med buffliga säkerhetsvakter, afrikanska diktatorer som for runt i limousiner och FN-folk som demonstrerade hur högt de står över de människor de vill ”rädda” eller snarare förslava. Han skriver: ”En symbol för den otäcka kommunism som inspirerat till den glänsande nya diktatur som FN eftersträvar var den tältstad som gick under namnet ’Folkets kongress’. En annan symbol för Ban Ki-moons korrupta, totalitära världsregering var att icke-statliga men ackrediterade organisationer hänvisades till ett halvt förfallet konferenscenter, nogsamt övervakade av FN:s snitsigt kostymerade säkerhetsvakter så att ingen försökte smita iväg till den bunker där förhandlingarna ägde rum”.

Men så fanns det förstås personer som Sharon Hanshaw, en amerikansk aktivist som förlorade sitt hem när orkanen Katrina slog till och av allt att döma såg dagens ljus i Rio. “Vi ‘Klimat-kloka kvinnor’ må ha olika utseende och hudfärg, men vi är ändå så lika. Klimatförändringarna har fört oss samman – vi visste inte att stormarna, översvämningarna, de svåra torrperioderna egentligen berodde på klimatförändringarna. Vi kallade det väder, nu vet vi bättre.”

Huvva! Eller kanske hellre “hållbarhet” som är den nya tidens abrakadabra, detta ord som välsignat av FN kan omvandla det mest korrupta land till en Edens lustgård. Inget slöseri med resurser mer, mindre utsläpp, arter som bevaras och en planet som räddats från sin värsta fiende: mänskligheten.

Men det kostar förstås. EU:s medlemsstater och de länder som anslutit sig till Kyotoprotokollet förbinder sig att skänka 0,7 procent av sin BNP eller runt 315 miljarder dollar per år! En kommitté bestående av 30 ”experter” ska se till att pengarna används rätt och är redovisningsskyldiga till ingen annan än FN:s generalsekreterare.

”Och regeringsdelegaterna själva åkte symboliskt nog i bensinslukande limousiner som släppte ut massor av CO2 eskorterade av polis på HD motorcyklar och säkerhetsfolk i stora suvar, fjärran från övriga deltagare. Endast de pålitliga tilldelades passersedlar som tillät dem att närvara vid plena, inbegripet representanterna för PK-media som numera högaktningsfullt förmedlar allt som FN i nåder låter meddela sina undersåtar”, skriver Lord Monckton.

Riktigt hur stor delegation Sverige ställde upp med vet inte Skeppsgossen. Men Lena Ek var där och bara det säger väl en del om kapaciteten hos delegaterna.