Nils-Axel Mörner: "Havet stiger inte!"

När Landskrona firade sina 600 år erbjöds många attraktioner knutna till dess historia med sjöfart och skeppsbyggeri. Som gammal skeppare kunde jag inte motstå frestelsen att samma dag besöka den återuppståndna briggen Tre Kronor och få veta sanningen om den snabbt stigande havsnivån. Om den senare skulle svenske senioren Nils-Axel Mörner berätta. Han torde vara världens mest kunnige auktoritet beträffande haven. Han var under många år ordförande för de vetenskapare i världen, som särskilt studerar havens nivåer och deras verkan på kusterna.

Han talade i Stadshuset och briggen låg förtöjd precis utanför. Jättepraktiskt.

Nils-Axel Mörner utgick från Miljöpartiets program för att skydda Skåne för de kommande översvämningarna när havet stiger, så som det presenterats bl.a. i SR den 4/7. Med skyddsvallar runt kusterna och omgjorda parkeringsplatser m.m. skulle det kosta 5 miljarder kronor.

”Det behövs inget skydd mot havet”, sade han. ”Det är en ren missuppfattning att havet runt Skåne skulle stiga.”

Hela Skandinavien trycktes ner av 3 km tjock is under 100.000 år. När isen försvann började jordskorpan fjädra tillbaka: Landhöjningen. Den pågår fortfarande och uppgår till 10 mm/år längs Höga Kusten i Ångermanland och mellan 1,0 och 1,5 mm/år i Skåne. Landet svänger omkring en noll-linje, ett ”gångjärn”, i Stora Bält (se bilden ovan). Det handlar alltså maximalt om 15 cm på hundra år.

Den beräkningen förutsätter att världshaven inte stiger, vilket faktiskt är vad som gäller, förklarade han. Vid resor under många år hade han kollat mätningarna på de platser, som oftast får stora rubriker om den kommande katastrofen när landet översvämmas: Bangladesh, Maldiverna och Tuvalu. I världens hamnstäder finns det historiska data om havets nivå, för att hålla koll på tidvattnet. De sträcker sig 50, 100 och 200 år tillbaka. På strandlinjernas form med olika kornstorlek på sand och grus samt växtdelar, kan man se havets nivå ännu längre tillbaka.

Han visade de officiella tidvattenloggarna från några av katastrofrubrikernas platser. Ingen visar något som helst tecken på en stigande trend de senaste 50 åren. Havet stiger inte.

Men lokala politiker har hakat på IPCC:s skrämselpropaganda i insikten om att det ger anledning att kräva stora ekonomiska bidrag från industriländerna, vilket media tacksamt sprider för de stora rubrikernas skull: ”Hela länder försvinner”.

I Bangladesh visade man en strand, där havet sades ha stigit 80 cm. Men Mörner noterade att träden i området såg konstiga ut. De hade en krans utstickande, avbrutna grenar på 80 cm höjd. Man hade huggit ner den skog av mangroveträd, som utgjorde skydd för stranden, för att odla jätteräkor. Vågsvall från de regelbundna orkanerna och regntidens skyfall hade sköljt bort jorden. De utstickande grenarna var egentligen det ursprungliga rotsystemet från tiden innan räkodlingarna. Markytan hade alltså sänkts. Problemet var mänsklig dumhet, inte klimatet.

Publiken frågade: ”Hur kan IPCC påstå att havet stiger. De måste väl ha några siffror till grund för det?”

Mörner påpekade att man måste veta vad siffrorna betyder. Han hade därför presenterat de officiella siffrorna på ett annorlunda sätt, se grafen här nedan. Den visar data från alla de officiella stationerna som NOAA samlar in och utgör grunden för IPCC:s bedömningar, alltså IPCC:s egna siffror.

Stationen med minst stigning, negativ sådan, placeras längst till vänster. Sedan placeras deras värden in allt eftersom de visar större stigning. Det blir en S-kurva, vars svans neråt visar de stationer, där en landhöjning pågår och de till höger en svans, där landet sänks. Det senare är vanligt i alla flod-deltan och i hamnområden, som skapats med fyllnadsmassor. Dessa kan fortsätta att sjunka under hundra år.

En kunnig och omdömesgill forskare konstaterar att värden mellan 0 och 2 mm/år motsvarar neutrala tektoniska plattor. IPCC har istället valt värden mellan 2 och 6 mm/år, vilket alltså motsvarar de områden som sjunker ihop, ex.vis de flod-deltan där många miljonstäder finns.

IPCC visar därmed att de endera är så inkompetenta att de inte förstår att landet, de tektoniska plattorna, kan röra sig både upp och ner, eller att de är oärliga. Så gör charlataner och narrar.

Man undrar hur världens media kan fortsätta att sprida deras okunniga påståenden. Svaret är naturligtvis att journalister också är inkompetenta narrar. Den som är hederlig och allvarligt sinnad kan alltid hitta korrekta uppgifter med några mus-klick i dagens IT-värld. Här till exempel.

Alarik Vittfarne

Skeppsgossen hälsar härmed Alarik Vittfarne välkommen ombord som gästskribent. Så här presenterar han sig själv: Civilingenjör som såväl i österled som västerled gjort affärer i de flesta industriländer och några U-länder. Då har jag lärt mig känna igen ärliga människor, som talar om fakta och resonerar logiskt, ärliga människor, som förleds av sitt önsketänkande till självbedrägeri och halvsanningar samt rena bedragare, som visar stor välvilja för att luras.