 |
| Ett nytt inslag i den skånska landskapsbilden |
I smyg har dock flera länder i Europa börjat skrota planerna
på nya miljardsatsningar på grön energi. Det gäller inte minst Tyskland som
idag får 25 procent av sin elektricitet från vind- och solkraft och som enligt
planerna ska öka andelen till upp emot 45 procent till år 2025. Det har
hittills kostat landet runt 33 miljarder dollar om året i subventioner! Trots
det ligger elpriserna inom EU 50 – 100 procent högre än i t.ex. USA (fast den
narr som styr landet gör allt för att komma i kapp).
“Detta är ett skolboksexempel på hur centraliserad
industriell planering – eller ‘statliga investeringar’ som det heter idag – leder
till ekonomiska katastrofer”, skriver Stephen Moore i en analys. President Carter slösade miljarder på förnybar
energi redan i början på 1970-talet. Företag som påstod sig kunna
framställa syntetiska bränslen fick enorma statliga lån för att sedan gå i konkurs,
och på samma sätt har Obama slösat skattebetalarnas pengar på solkraft och elbilar.
Idag ”stimulerar” den amerikanska staten fortfarande både solenergi och
vindkraft.
Tyvärr gäller detsamma vår egen ankdamm. I Sverige tycks de
styrande ha råd med allt från oreglerad massinvandring till idiotiska satsningar på ”förnybar”
energi, allt medan miljardskulderna ökar för var timme. Senaste vansinnet handlar
om andelar i en sophög utanför Helsingborg. Där ska Öresundskraft och
renhållningsverket placera ut en massa solceller till allmän förnöjelse. Så här
presenteras den i reklamtexten:
”I NSR:s industripark, VERA
Park, i Helsingborg finns deponier - gammalt avfall som är
sluttäckt med tätskikt. På slänterna av dessa tänker vi placera en
markbaserad solcellsanläggning med en toppeffekt på 2 MW (megawatt).
Effekten motsvarar ett stort vindkraftverk och energin beräknas bli nästan
2 miljoner kWh/år. Anläggningen blir synlig från Hjortshögsvägen och delvis
från E6:ans norrgående körfält. Den kommer att byggas efterhand och bestå
av upp till 8000 solpaneler, som vardera har en toppeffekt på ca 250 W.
Panelerna är av samma typ som i mindre, takmonterade solcellsanläggningar som
man idag kan se på villor.”
Solceller tillverkas i huvudsak i Kina och leverantören av dem
gnuggar säkert händerna av förtjusning över en så stor order. Några "gröna jobb" lär det inte bli tal om den här gången heller. Fast måsarna gläds förstås över att få ett nytt
mål att kacka på…
.jpg)
Det blir ju en turistattraktion.
SvaraRaderaFörarna på E 6:an kommer att glädjas åt att se den vackra solen spegla sig i de blanka panelerna.
Om de sedan ser något annat när solen bländar är förstås en annan fråga. . .
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaJa, visst är det väl skojigt med förnybar energi... Bilisterna kan sedan med fördel fortsätta till sopstationen och vidare till Ingelsträde utanför Höganäs där solen glittrar förrädiskt i vindpropellrarna som skivar fåglar när de kommer för nära.
SvaraRaderaHej Narren
SvaraRaderaSolenergi i Sverige är inte så lyckat. På sommaren har vi ett stort elöverskott och det är då solenergin ger mest. På vintern har vi ofta ett underskott av el i Sverige. 6 av de 10 senaste vinrarna har vi varit tvugna att importera el från andra länder än Norge som gjort att vi haft dyr el de vintrarna. Norge bygger dessutom ut havskablar till Danmark (klar i höst), Tyskland (klar 2018) och planerar en till Storbritannien (beräknas klar 2020). Danmark planerar en havskabel till Holland (klar 2018) och dessutom har vi Nordbalt mellan Sverige och Litauen som är klar årsskiftet 2015/2016.
Alla de ovan nämnda kraftledningarna kommer att påverka elpriset i Sverige. Exakt hur mycket är osäkert men troligen mest sommartid då överskott från norska vattenkraftverk kan säljas till länder som har högre elpriser än Sverige.
Nordbalt kommer mest att bli en exportkabel då elpriserna i Litauen är väldigt höga. Hälften av den litauiska elkonsumtionen produceras med gaskraftverk och mycket av det övriga är elimport från Ryssland. Litauen som inte kommer så bra överens med Ryssland får betala ett högt gaspris. Det ligger någonstans på 30 öre/kWh för gasen. De bästa gaskombikraftverken har verkningsgrad på knappt 60%. Har man ingen användning av överskottsvärmen kostar bara gasen lite över 50 öre för att producera 1 kWh el. Elpriserna i Litauen kommer att minska men man räknar, under sommaren delen av året, ändå med en prisdifferens på över 20 öre/kWh mellan Sverige och Litauen. Överskottet av prisdifferens mellan länderna beräknas ligga på 100 milj kr/år. Utöver det så kommer nätavgifter som importerande landet betalar. Hade inte EU stöttat projektet med ungefär 1,6 mdr så hade det varit svårt att få lönsamhet i projektet. Nettoexporten för Sverige beräknas bli 4,5 TWh år vilket är ungefär 40% av Litauens elkonsumtion. För Litauen kommer det att kosta inkl överföringsavgifter 250 milj €/år. Samtidigt minskar energiimporten från Ryssland inkl överföringsavgifter med närmare 300 milj €/år.
Jan Eriksson