Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

fredag 27 juni 2014

Svensk vindkraft i snålblåst


Det blåser snålt kring vindkraften i Sverige idag. En planerad kustnära vindkraftpark har fått tummen ned av Mark- och miljödomstolen. Lika intressant är det att samma myndighet i fallet Kategatt Offshore säger sig vara tveksam till om det går att få vinst på verksamheten och det betyder då att verksamheten inte heller ekonomiskt är tillåtlig. Den andra, vindkraftparken utanför Söderhamn, läggs på is av bolaget "i väntan på bättre tider". 

Skälet till avslaget för vindkraftparken utanför Falkenberg är i första hand att domstolen anser att torskens lek i området och tumlarens parning störs. Vad gäller tumlaren finns det risk för att arten skräms bort för alltid av själva bygget, något som i och för sig räcker för ett avslag. En annan negativ faktor, menar domstolen, är att vindkraftverkens höjd 190 meter överstiger den tillåtna 150 meter.

Vindkraftbolaget WPD har ansökt om att få bygga 70 vindkraftverk till havs utanför Söderhamn. Tillstånden är klara och allt är redo för att man ska kunna bygga. Söderhamns kommun har sett det som en viktig investering och rustat upp hamnen för x antal miljoner för att bygget ska kunna fungera. Förhoppningen har också varit att den här satsningen ska kunna ge många jobb.

Men nu pausas hela projektet, meddelar Sveriges Radio. I ett pressmeddelande skriver WPD att det i dag saknas förutsättningar som gör det möjligt att bedöma framtida intäkter och introducera effektiv, ny teknik, på elmarknaden. Därför har bolaget bestämt sig för att avvakta med verksamheten i Sverige.

Tyvärr fortsätter andra aktörer på en del håll i landet ”att stjäla horisonten” som Harry Frank uttrycker det. Han är medlem i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott och anser att satsningen på vindkraft inte bara berövar oss landskapsbilden utan att den är fullkomligt meningslös i ett land med en så ren elproduktion som vi har i Sverige.

Journalisten Lotta Gröning är en av de få kritikerna inom media. Så här skriver hon: ”Vi återkommer ständigt till två grundproblem. Det ena handlar om att försöka förstå varför vi satsar på vindkraft. Det andra handlar om är vad vi kan göra istället. I våra försök att förstå måste vi veta vad som rör sig i våra politikers huvuden. Hur skall vi kunna påverka politikerna så att den ohämmade skövlingen av vår natur upphör? En väg är att hela tiden lägga fram fakta, vilket tyvärr kräver enormt tålamod. Idag ges massivt stöd för att rädda vindkraften undan ett sammanbrott och det gigantiska och smärtsamma uppvaknandet verkar ta lång tid…”

”Miljövännerna” får sig också en välbehövlig känga av Lotta Gröning. ”Okunskapen ligger i att man inte förstår att vi inte minskar några utsläpp i Sverige, men förstör miljön med öppna landskap, hotar djurlivet och nattsömnen och driver upp energipriserna (inklusive nätavgifter) på marknaden.” Hon undrar över hur det kan komma sig att oanade opinionsstormar kan mobiliseras för att hindra en trädfällning medan ingen reagerar på hur vindkraften förstör vår miljö. Och de politiker som eventuellt tvekar tystas effektivt genom mutor i form av så kallad bygdepenning.


Skeppsgossen tycker sig ana att de vansinniga satsningarna på vindsnurror tappar ordentlig fart i Sverige och hoppas att fler aktörer och kommuner nu ska dra öronen åt sig.  

7 kommentarer:

  1. Hej Narren.

    Är de verkligen så att Mark- och miljödomstolen har yttrat sig i lönsamhetsfrågor kring vindkraft?
    Energimyndigheten yttrade sig nyligen om att lönsamheten för vindkraftsetablering försämrats eftersom elpriserna sjunkit.

    Jag delar inte Kungliga Vetenskapsakademins syn på att vindkraft är onödig och att det ställer till stora problem i elnät. KVA:s Energiutskotts rapport om vindkraft innehåller mycket felaktigheter. Det mest anmärkningsvärda felet är att de påstod att kostnaden för att förstärka stamnätet för en vindkraftsproduktion på 17 TWh/år skulle vara 73 Mdr och att uppgiften skulle kommit Svenska Kraftnät. Mitt och mina kollegors förtroende för KVA:s Energiutskott sjönk totalt till botten när Harry Frank och Sven Kullander försvarade sig med att SVK:s Perspektivplan 2025 var svår att förstå. Om man inte förstår det som står i Perspektivplanen skall man nog avgå som ledamot i KVA:s Energiutskott.

    För övrigt så kommer uppgiften om kraftnätsinvesteringarna på 73 mdr från en person som heter Jonny Fagerström, som var ordförande i vindkraftshatarföreningen Svenskt Landskapsskydd. Han har omväxlande hävdat att uppgiften kommer från Svenska Kraftnät resp KVA:s Energiutskott. Han kan knappast påstå att uppgiften kommer från KVA, då han publicerade kostnaden 73 mdr långt innan Energiutskottet publicerade sin rapport om vindkraft.

    Nu är inte KVA ensamma om att sprida felaktiga fakta om vindkraft. Föreningen Svenskt Landskapsskydd är nog den största lögnspridaren. Lotta Gröning håller sig heller inte till sanningen. Jag tror att alla lögner om vindkraft som sprids mer skadar vindkraftsmotståndet än gynnar den. Om man inte vill ha vinkraftverk i sin närhet för att man anser att det förstör utsikten, så ska man säga det. Inte hitta på en massa orsaker som helt saknar verklighetsförankring.

    Det som gör att vindkraftsinvesteringarna minskar beror på dålig lönsamhet. Subventionerna i form av elcertifikat är inte så jätteenorma som vissa vill göra gällande. De nya reglerna för att ansluta vindkraft och annan ny kraftproduktion till lokala elnät har gjort det dyrare för de flesta nya kraftverk. Från regeringens sida hade man väntat sig att det skulle bli billigare.

    När det gäller den Svenska koldioxidfria elkonsumtionen så har andelen ökat från 93% runt sekelskiftet till 97% 2012 enligt den beräkningsmodell som Energimyndigheten och några andra organisationer använder. Det är biobränsleeldad kraftvärme och vindkraft som gjort att andelen ökat.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid intressant att få dina kommentarer, Jan. När du talar om att den svenska koldioxidfria elkonsumtionen har ökat med några procent så tycker jag inte att det är så märkligt. Största delen av vår elkonsumtion är ju - och har alltid varit - koldioxidfri, eller hur? Vindkraftens tillskott är försumbart. Om vi i stället byggde ut dessa "heliga" älvar i Norrland med kraftverk så skulle vi helt kunna undvara alla förfulande vindsnurror, eller hur? Till slut håller jag helt med dig att vi som tycker att vindkraft förfular naturen borde säga det rent ut och inte försöka motivera det med en massa tekniska argument. Men tyvärr är det ju så i detta land att varje angrepp på tekniska "innovationer" måste underbyggas med ofta kvasivetenskapliga synpunkter - att bara "tycka" får man inte göra om man vill bli tagen på allvar. Därför blir diskussionen alltför ofta både flummig och meningslös. Fast personligen gillar jag det arbete som Svenskt Landskapsskydd gjort (och jag var faktiskt en av de första medlemmarna i detta illustra sällskap).

      Radera
  2. Hej igen Narren

    Eftersom vi har stort elöverskott på somrarna och på vintern räcker elen ofta inte till, utan vi måste importera från våra grannländer, så anser jag att utbyggnad av fjärrvärme med kraftvärmeverk är det bästa. Det blir många små och halvstora kraftverk med en effekt på upp till 120 MW . Kraftverken ligger där elen konsumeras. Vid ett stopp i ett kraftverk blir det inga större svängningar i elnätet som när ett stort kärnkraftverk på över 1000 MW.

    Jag har inget emot varken vindkraft eller kärnkraft, men jag ser fördelarna med kraftvärme. Enda problemet är att det är något dyrare med ett biobränsleeldat kraftvärmeverk än vindkraft.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
  3. Hej Jan Eriksson!

    På bloggen klimatsans.com hittar jag följande citat :

    En ny titt i 2012 års Perspektivplan visar följande på sid 89 ff:

    Investeringarna i det svenska stamnätet ökar kraftigt.
    Investeringsplanen 2013 – 2015, som lämnades
    till regeringen våren 2012 omfattar investeringar på
    15 800 Mkr. Men även därefter och under den överskådliga
    framtiden kommer det svenska stamnätet
    att ha en fortsatt mycket hög investeringsnivå.
    De nätinvesteringar som redovisas i Perspektivplan
    2025 innebär ett stort ekonomiskt åtagande.
    Sammantaget beräknas investeringsvolymen till
    55 – 60 miljarder kronor. Investeringarna i nya ledningar
    och stationer uppgår till i storleksordningen
    48 miljarder kronor. Därtill kommer ett bedömt reinvesteringsbehov
    under planperioden på ca nio
    miljarder kronor.

    - - -

    Så mycket om planeringen. I verkligheten står det klart att vi inte behöver den effekt vindmöllorna kan ge. MP förklarar att den skall exporteras.

    Något mer vettlöst har jag svårt att föreställa mig. Vi använder skattepengar för att subventionera en produktion vi inte behöver och som därför skickas utomlands. Våra pengar går utomlands. Jag tror inte många svenskar skulle rösta för det, om de fick chansen.

    För övrigt är investeringar i en onödig och olönsam produktionsapparat detsamma som nationell kapitalförstöring. De gör oss alla fattigare.



    SvaraRadera
  4. Hej Errbe

    När man lyfter ut en kort text ur sitt sammanhang kan man få en felaktig uppfattning om vad det handlar om. Svenska Kraftnät räknar det som nybygge när en ny kraftledning, nytt ställverk e d ersätter ett gammalt som haft ett annat läge eller sträckning.
    Den mesta av nyinvesteringarna är s k markanadsintegration d v s att elnätet måste anpassas till den folkomflyttning som pågår med ökad elförbrukning i framför allt våra stora städer.

    Av de 17 mdr som anslutningarna av ny elkraft beräknas medföra så beräknades något mer än hälften åt till förstärkningar p g a effekthöjningar i våra kärnkraftverk. Sedan perspektivplanen publicerades så har Svenska Kraftnät lagt delar av förstärkningarna av kraftnätet kring Forsmark lagts på is, då det verkar som Vattenfall inte skall genomföra alla planerade effekthöjningar.

    Att en kraftledning byggs beror ofta på flera sammanfallande behov. T ex den mellan Oskarshamns Kärnkraftverk och Nässjö. Den byggs främst för att stabilisera elnätet som blivit känsligare efter effekthöjningen av Oskarshamn 3. Samtidigt möjliggör den kraftledningen en massiv utbyggnad av vindkraft i nordöstra Småland. Den kraftledningen kommer att byggas även om det inte byggs ett enda vindkraftverk till i området.

    SvaraRadera
  5. Glömde skriva vem jag var som skrev 16:52

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
  6. Glömde skriva ven jag var kl 16:52

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare