Utkiken: Om kolgruvor i Indien och skogsskövling i Indonesien

Den indiska koljätten Coal India planerar att fördubbla sin produktion till nästan 1 miljard ton år 2020. För att kunna göra det måste koncernen köpa upp stora landområden och skaffa miljötillstånd för ökade koltransporter på järnväg. Det kommer man säkert att få förr eller senare, säger en talesman för bolaget, och redan nu skisseras tre nya järnvägslinjer med en kapacitet på 300 miljoner ton, samtidigt som befintliga linjer förstärks så att de kan klara det ökade transportbehovet.

Kolbrytningen kommer i första hand att ske i dagbrott liksom tidigare. Men Coal India undersöker också möjligheterna att öppna gruvor under jord – idag sker bara 10 procent av den indiska kolbrytningen i gruvor. Men kostnaderna kommer att bli så höga att problemet måste utredas noggrant, säger man på Coal India. Totalt handlar satsningen om 152 nya områden för kolbrytning fram till 2020.

Samtidigt inbillar sig naiva västerländska politiker att de kan övertyga Indien och andra utvecklingsländer att satsa på förnybara energislag. Den indiska regeringen säger sig vara intresserad av till exempel solpaneler, ”om vi bara får ekonomisk hjälp”. Uppenbarligen är det inget annat än ett spel för galleriet. Satsningen på fossila bränslen klarar man ju på egen hand utan bidrag.

Här ska odlas klimatsmart biobränsle

I vissa delar av Indonesien bränner man just nu stora arealer urskog för att ersätta den med palmoljeplantager. I början på september låg brandröken tät over större delen av Sumatra. Inte heller Singapore och delar av Malaysia undgick den. Det ledde inte bara till irriterade luftrör och ögon hos människorna utan också till inställda eller försenade flyg. Studenterna vid Riau-universitetet demonstrerade och krävde att regeringen skulle utfärda undantagstillstånd och erbjuda gratis sjukhusvård till de värst drabbade.

Palmoljan används i en mängd processade livsmedel världen över, alltifrån tvål och margarin till tandkräm och glass. Efterfrågan har ökat ännu mer eftersom palmoljan också är en bas för biobränslen. De viktigaste leverantörerna är Indonesien och Malaysia. När urskogen bränts av och förvandlats till en plantage har markvärdet fördubblats.

Det gamla talesättet att hur man än vänder sig så har man rumpan bak gäller i hög grad också i miljödebatternas tid. Frågan är väl mest vilken rumpa som är den vackraste – dagbrott för kolbrytning eller nedbränd skog för palmoljeplantager.   

Trots att man hugger och bränner ner ofattbara arealer urskog världen över rapporterar forskare vid Yale att det finns 2 600 miljarder fler träd på jorden än man tidigare trott. Det innebär en ökning av den uppskattade mängden med 7,5 gånger. Totalt ska det nu finnas över 3 miljarder träd eller 422 per person.

För att komma fram till siffrorna har Yaleforskarna använt sig av en kombination av satellitbilder, skogsinventeringar och avancerade datorprogram. Tack vare detta har man kunnat framställa kartor med en noggrannhet på en kvadratkilometer.  

Men en gång fanns det i alla fall många fler träd, påpekar domedagsprofeterna. Enligt denna dystopiska skara har vi människor under 12 000 år huggit ner och bränt av exakt 46 procent av träden. Hur man nu kan veta det övergår dock Skeppsgossens förstånd med tanke på att man väl inte gjorde några satellitmätningar för så länge sen. Men tidskriften Nature tycker att siffrorna är värda att publicera så då kan väl Narrskeppet också publicera dem.