Statin en farlig medicin

En av de mest lästa posterna på Narrskeppet var ett referat av den japanska studie som bekräftar att de kolesterolsänkande statinerna kan vara direkt livsfarliga för stora grupper hjärtpatienter, främst de äldre. Här kommer några kompletterande synpunkter.   

Vid ett flertal tillfällen har Skeppsgossen diskuterat fixeringen vid kolesterolets betydelse för hjärt-kärlsjukdomar, en fixering som smittat från de hälsovårdande myndigheterna till media och vidare från husläkarna ute på vårdcentralerna till deras patienter. Underlaget för det påstådda sambandet är lika grumligt som påståendena om CO2:s betydelse för klimatförändringarna 

 

Kolesterol är definitivt ingen fiende till din och min hälsa. Tvärtom är kolesterolet livsnödvändigt. Det finns inte bara i blodet utan också i varje cell i kroppen. I cellerna bygger det upp cellmembran, hormoner, vitamin D och gallsyror som gör att kroppen kan tillgodogöra sig fett.

Dr Ron Rosedale anses vara en auktoritet inom åldersforskningen i USA. Han har skrivit följande: “Först och främst är kolesterol en livsviktig komponent i varje cellmembran på jorden. Med andra ord kan det inte finnas liv här på jorden utan kolesterol. Bara detta faktum borde övertyga var och en om att kolesterol inte är något ont. Det är faktiskt en av våra bästa vänner. Vi skulle inte finnas här utan det. Så det är inte så konstigt att en alltför kraftig sänkning av kolesterolet ökar risken för för tidig död. Kolesterol är också en förutsättning för kroppens produktion av steroidhormoner som östrogen, testosteron och kortison.”

Ett högt kolesterolvärde är med andra ord inget farligt i sig. Ett par amerikanska experter har gått så långt som att kalla högt kolesterol för ”en påhittad åkomma, ett ’problem’ som skapades när hälsoexperterna lärde sig att mäta kolesterolnivåerna i blodet”.

Vad läkarna eftersträvar är ett “normalt” HDL-värde (det ”goda” kolesterolet) och ett lågt LDL-värde (det ”onda” kolesterolet”). Ändå finns det absolut inga som helst bevis för att ett lågt LDL-värde skulle vara bra. Tvärtom finns det flera undersökningar som visar att låga kolesterolnivåer överhuvudtaget leder till depressioner, troligen därför att kolesterolet har betydelse för serotoninmetabolismen, som i sin tur påverkar humöret. Låga kolesterolvärden ökar också risken att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom. Ändå sätter läkarna in statiner för att sänka kolesterolvärdena och litar blint till de tröskelvärden som socialstyrelsen anger. 

Statinerna påverkar ett enzym i levern som är nödvändigt för produktionen av kolesterol. Samtidigt töms kroppen på ett s.k. co-enzym Q10, som är viktigt för hjärt- och muskelfunktionerna och nödvändigt för cellaktiviteten i stort. Ibland råder läkarna patienterna att komplettera statinbehandlingen med ett CoQ10 supplement för att motverka den muskelvärk som är en vanlig biverkan av statiner. Men bristen på CoQ10 kan inte kompenseras på det här sättet och resultatet kan faktiskt bli att patienten drabbas av hjärtsvikt. Just hjärtsvikt orsakas mycket ofta av statiner och är en av de viktigaste anledningarna till att man bör undvika dem.

Muskelvärk och muskelsvaghet kallas på läkarspråk rhabdomyolys. Anledningen till att det är den vanligaste biverkningen vid intag av statiner tros vara att dessa aktiverar atrogin-1 genen, som är en huvudorsak till muskelatrofi. Hjärtat är ju också en muskel som kan påverkas negativt på samma sätt som andra muskler i kroppen. Allmän muskelsvaghet och trötthet kan också vara ett tecken på att vävnaderna i kroppen håller på att brytas ned – ett tillstånd som kan leda till njurskador.

Andra undersökningar visar att statinerna ökar risken för polyneuropati (nervskador som orsakar smärtor i händer och fötter), yrsel, minnesskador, sämre immunförsvar och depressioner. ALS och leverskador har också påvisats hos personer som tagit statiner under många år.

Vi ska heller inte glömma sambandet mellan statiner och diabetes typ 2. Det har enligt Skeppsgossens mening inte alls blivit tillräckligt utrett och nämns som en möjlig biverkning på bipacksedeln. I stället ägnar bland annat svenska forskare kraft åt att undersöka sambandet mellan hjärtinfarkter och diabetes typ 2. Det är naturligtvis inte alls lika kontroversiellt och finansieras till en del av Hjärt- och lungfonden.

Hela kolesterolkomplexet har stora likheter med klimatdebatten som inte somnat in efter flera decennier trots alla kritiska röster. I mitten på 1900-talet beskylldes animaliskt fett och kolesterol för den ökande frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar. Men redan då fanns det forskare som visade att det var rent nonsens. Ingen lyssnade emellertid på dem utan statliga hälsomyndigheter gick ut med rekommendationer att vi skulle äta mer fiber och använda vegetabiliska oljor i stället för smör (påhejade av läkemedels- och livsmedelsindustrin). Högt kolesterol skulle bekämpas med skadliga statiner och kostfiber. Mot den bakgrunden ter det sig onekligen besynnerligt att vi idag upplever en nästan explosionsartad ökning av både diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

En utmärkt bok om kolesterolmyten är denna.