Wyoming
har som första (och hittills enda) amerikanska delstat bestämt att staten äger
den vind som vindkraftsägarna använder för att generera elektricitet och därför
kan man ta ut skatt av elproducenterna. Det var ett beslut som fattades redan
för fyra år sedan och fram tills nu har Wyoming fått in 15 miljoner dollar i
skatt. Skattesatsen är 1 dollar per producerad megawatt-timme. Men inget
hindrar att den höjs.
Nu finns
planer på att uppföra en av världens största landbaserade vindfarmer, belägen i
Rawlins och kallad Chokecherry och Sierra Madre. Kapaciteten ska bli 3 000
MW (motsvarande 3 kärnreaktorer) och strömmen ska skickas till Kalifornien och
angränsande delstater via 1200
km långa ledningar. Byggherre är företaget Anschutz som äger
en jättestor boskapsranch i området och räknar med att investera hela 8
miljarder dollar i projektet. Redan för nio år sedan började Anschutz arbeta på
projektetet, som försenats av bl.a. beskattningen, och om Wyoming höjer skatten
går det kanske helt i stöpet. Annars är företaget redo att gå igång redan nästa
år.
”Här
blåser det jämnt”, säger en talesman för Anschutz. ”Därför kan vi leverera el
till Kalifornien till betydligt lägre pris än vad deras egna vindfarmer kan
göra.” Andra menar att elpriset i andra ändan av ledningen kan komma att blir
hela 50 procent lägre än det inhemska.
Ranchen
vid Rawlings är ofantligt stor, så stor att hela Los Angeles ryms inom dess gränser.
Anschutz planerar att uppföra 1000 vindsnurror i två etapper och ansluta
ledningarna till en kraftstation i närheten av Hoover Dam som sedan länge
levererat ström till Kalifornien. Alla tillstånd finns, så när som på naturvårdsverkets
tillåtelse att friskriva företaget från de örnar och andra rovfåglar som med
all säkerhet kommer att slaktas av propellrarna. Men sådana tillstånd är tack
vare Obama numera lätta att få.
Anledningen
till att Wyoming går mot strömmen och beskattar i stället för att subventionera
är att det blåser konstant nedom Klippiga bergen. Staten är inte heller
särskilt intresserad av att själv exploatera vind- och solkraft, utan förlitar
sig på kolkraft. Det gör att invånarna kan glädja sig åt mellan 35 och 50
procent lägre elpriser än vad man får betala i t.ex. New England och
Kalifornien.
Genom en
ödets ironi håller alltså Wyoming som lever på fossilkraft på att bli en
storleverantör av vindkraft till andra stater. Inte att undra på att
vindindustrin är oroad – inom den är man ju van vid att få bidrag av alla de
slag och sedan kamma hem förtjänsterna. Med viss rätt gnäller vindkraftens
vänner över beskattningen och menar att den mest är en politisk markering av en
stat som traditionellt lever av olja och kol.
Till yttermera
visso har en rad studier visat att Wyomings vindar räcker för att förse halva
USA med el från vindkraft. Men ansvariga påtalar att en sådan satsning inte skulle ge
tillnärmelsevis så många arbetstillfällen som kol- och oljeindustrin gör. Som
ett varnande exempel har man nämnt just Chokecherry och Sierra Madre som
beräknas skapa färre än 150 jobb.
Wyoming
är de stora och öppna viddernas land och det finns ett starkt motstånd mot
tanken att förstöra landskapet för flera årtionden framåt med fula vindaggregat.
Oljeborrtorn och öppna kolgruvor gör inte alls lika fula ingrepp i naturen,
heter det. I motsats till exempelvis Kalifornien finns det inga politiska
beslut om att staten ska vara ”fossilfri” i framtiden – i Wyoming håller man
hårt på traditionerna och ser med skepsis på snacket om en minskning av
växthusgaserna för att rädda världen.
För
Kaliforniens del handlar det om ett moraliskt dilemma. Är det rätt att köpa
”grön” el från en stat som själv eldar sin kraftverk med kol? ”Om vi köper förnybar el från
Wyoming medan de kör koleldade kraftverk, blir ju klimatvinsterna inte särskilt
stora”, säger en expert vid UC Berkeley.
Och vad säger
elkonsumenterna i Kalifornien? Inför risken att få kanske 30 procent dyrare elström under de
närmaste 15 åren på grund av de aviserade stängningarna av kärnkraftverken är
nog åtskilliga beredda att döva sina samveten. Som Skeppsgossen tidigare
skrivit – elledningarna känner ingen skillnad på hur strömmen som matas genom dem
har genererats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar