 |
| Medan folket hjälplöst tittar på sjunker det svenska narrskeppet i djupet |
När Skeppsgossen tittat på diverse debatter i den vänsterstyrda
statstelevisionen har det ofta slagit mig vilken dålig debattdisciplin som råder
i 2000-talets Sverige. Det gäller särskilt de kvinnliga deltagarna. De pratar i
munnen på varann, de höjer rösterna när någon annan fått ordet och ingen
lyssnar på talare med andra åsikter än de själva. Eller i klartext – de vill
inte lyssna!
Intrycket av gapiga fruntimmer förstärktes med flera
hundra procent när Fi-kvinnorna fick del av valresultatet och tjoade och skrek
i närmast orgiastisk lycka. Jag har svårt att förstå hur ett enda vunnet mandat
kan framkalla sådana känslosvall. Är det verkligen representanter som
skriker som tonåringar på en rockkonsert som svenska kvinnor vill ha i
EU-parlamentet (och säkert också i riksdagen i höst)? Om det är så kan man inte annat än beklaga.
Den dåliga stilen går igen i partiets politik. Programförklaringarna
avges i samma höga tonläge som hejaramsorna, kanske hoppas man på så sätt dölja
hur tomma och meningslösa de egentligen är. Vem minns inte idiotramsan ”hör
ropen skalla, dagis åt alla!” som borde ha fått varje tänkande vuxen att rodna av skam. Men tydligen är det hejaramsor som numera eldar massorna, antingen de sitter på stadionläktarna och vrålar sig hesa över Zlatans klacksparkar eller skanderar slagord om rasism för att tysta oliktänkande som för fram sina åsikter på ett torgmöte.
I fallet Fi är parollerna dessutom direkt vulgära
och handlar om att skära kukarna av alla män i enlighet med den sinnessjuka
Valerie Solanas SCUM-manifest. (Om idén förverkligades skulle människosläktet
med tiden dö ut, men så långt kan förmodligen inte feminister tänka.) Det är
direkt patetiskt att höra Gudrun Schyman predika jämställdhet och se henne pussa
kvinnliga partimedlemmar på munnen. Gäller inte jämställdheten också männen i Fi:s bisarra värld?
Skränfockarna i Miljöpartiet leds numera av en prydligt
kostymklädd svärmorsdröm (en HEN?) i stället för av forna dagars vildvuxna
stofiler i rallarhattar, vadmalsbyxor och näbbskor från Norrlands inland. De var i alla fall färgstarka i sin snusfilosofi. Men idag har också de grå stugorna som de bebodde ersatts av insatslägenheter i
mångmiljonklassen på Södermalm med omnejd och i stället för getmjölk dricker de latte på inneställen. På MP:s agenda står för Sverige viktiga frågor som
nedläggningen av Bromma flygplats, rivningen av Slussen och satsningarna på
kollektivtrafik i Stockholmsregionen. I likhet med centern skiter MP numera i resten av landet så länge de får stänga kärnkraftverk och fortsätta att bygga vindkraftverk.
Allt överskuggande för MP:s del är förstås
klimatpolitiken. Jorden håller ju på att gå under om vi inte senast 2015 fattar
beslut om kraftiga skattehöjningar på drivmedel och elektricitet och kött och
gudvetallt, så att vanliga arbetande människor och pensionärer får återgå till
ett gammaldags statarliv och bocka och niga för de korvören som Fridolins gäng i
nåder låter dem behålla. Det tragiska är att så många fortfarande sväljer deras lögner.
Skeppsgossen vet inte vilka utpressningsmetoder miljöpartisterna
använder för att idag Reinfeldt och till hösten förmodligen Löfvén ska dansa
till deras pipa. Men oavsett hur det går i höstens val så kommer dessa
förvirrade nykommunister att ostört få fortsätta att borra det svenska narrskeppet i sank.
Stanken från marvattnet blir allt outhärdligare.
.jpg)
