Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett Habitat III. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Habitat III. Visa alla inlägg

fredag 28 oktober 2016

Framtidens getton ska skjuta i höjden

Redan på 1930-talet förutsåg man hur framtida
städer skulle se ut. Polishelikoptrar på taken?

Nu kan vi alla vara glada, för nu har vi fått NUA, alltså en ”New Urban Agenda” som är avsedd att vägleda framtidens stadsplanerare. Bakom den står 10 000 delegater från 160 länder!

Konferensen Habitat III i Quito i Ecuador blev ännu en framgång för FN:s miljö- och klimatarbete, heter det i presskommunikéerna. NUA kommer att bli vägledande för ”utvecklingen mot hållbara städer över hela världen under de närmaste tjugo åren”. Och inte nog med det – ”det är en vision av pluralistiska, hållbara, katastroftåliga samhällen som lägger grunden för en grön ekonomisk tillväxt”.

Det är till att ta munnen full, skulle Skeppsgossen vilja säga.

Bakom de fina orden och flosklerna döljer sig som alltid när det handlar om FN en ytterligare inblandning i medlemsstaternas infrastruktur. I ”visionen” ingår att människor ska trängas ihop i kompakta städer med om inte skyskrapor så i alla fall höghusbebyggelse för att spara miljön. Mellan skyskraporna ska grönskan få breda ut sig och ge möjlighet till hälsosamma skogspromenader till och från jobbet…

Som allt annat som FN petar i nu för tiden befinner vi oss i en “kris” som kräver omedelbar handling. Ledorden är som vanligt ”hållbarhet, biologisk mångfald och klimatförändringar”. FN befolkas ju av experter på alla dessa områden – förutom de 10 000 som rest till Quito deltog 20 000 till, förmodligen journalister och byråkrater som lever gott på skattebetalarna världen över.

Numera lyckas FN inte få till stånd några bindande avtal utan endast ”överenskommelser” som egentligen inte förpliktigar de inblandade till någonting (jämför ”klimatöverenskommelsen” i Paris). Lyckligtvis saknar ju FN maktmedel - ännu så länge, bör man kanske tillägga. Därför enades delegaterna om vad som kallas ”Quito Implementation Plan” (QIP). I den är såvitt Skeppsgossen förstår huvudingrediensen en långsiktig hjärntvätt av stadsplanerare och kommunpolitiker, i syfte att förverkliga visionen om städer fulla med höghus och parker.

Redan nu finns det politiker som utan att tillfråga sina väljare har börjat implementera de nya planerna. Längst har uppenbarligen Obama-administrationen kommit. Enligt nättidningen National Review Online ska amerikanska städer och samhällen kunna åläggas att ändra sina stadsplaner för att skapa en ”rättvisare och mer balanserad fördelning av bebyggelsen där man tar hänsyn till faktorer som rastillhörighet och etnicitet”. Kommuner som gör det kommer att få en påse extra pengar från bostadsdepartementet.

“Kommuner kan till och med tvingas att flytta planerade skolor och affärsdistrikt så att de lever upp till den federala byråkratins idéer om etnisk och ekonomisk balans”, skriver tidningen. ”När federala myndigheter med juridiska maktmedel bakom sig får bestämma över enskilda kommuners planering, då hotas den personliga friheten i vårt land.”

Som Skeppsgossen berättade i ett tidigare inlägg framhölls Stockholm som ett föredöme under Habitat III-konferensen. Varför förstod jag inte då men nu har bilden klarnat något. Det är tydligen så att Stockholms förortsgetton ska stå modell för framtidens stadsplanerare om FN får bestämma. Är denna tolkning riktig så visar det bara att virrhjärnorna som samlades i Quito blev ännu virrigare i den tunna luften på 2700 meters höjd.

onsdag 19 oktober 2016

Stockholm är Stockholm...



Rapporterna från den pågående FN-konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, är fulla av framtidshopp men de nya idéerna lyser som vanligt med sin frånvaro. Värt att notera är dock att fransmannen Serge Salat i sitt anförande framhöll Stockholm som en mönsterstad för framtiden.

Han förklarade det med att vi framtiden måste eftersträva “kompakta” städer där invånarna lever så nära varandra och allmänna kommunikationer som möjligt. Därmed kan bilbeståndet krympas och påverkan på de globala klimatförändringarna minimeras. Stockholm är enligt honom en sådan idealstad med ”gröna buffertzoner” eller ”vildmarkskorridorer” som han kallade dem insprängda i stadskärnan. Han påstod också att bostäder och kommersiella fastigheter endast finns i det centrala Stockholm.

Skeppsgossen har inte gått i land i Stockholm på länge men har svårt att utifrån egna erfarenheter se staden som en förebild. ”De gröna lungorna” finns där förvisso liksom vattnet, men har Salat helt missat de växande (och ibland nedgångna) förorterna? Tunnelbanan har betytt mycket för att minska bilpendlingen, javisst, men med tanke på alla bilbränder runtom staden så måste det ju ändå finnas bilar i närområdet.

Den viktigaste frågan i sammanhanget är dock: Vem har råd att bo i Stockholms enligt Salat så ”idylliska” innerstad?

Under de många föredragen vid konferensen har talarna ständigt framhållit att världens fattiga är “de mest sårbara”. Tydligen inser de inte att bostadspriserna automatiskt skjuter i höjden om alla ska trängas ihop på en liten yta – historiskt sett var det ju den kanske viktigaste anledningen till att det började byggas förorter där ”vanliga” människor hade råd att bo.

Skeppsgossen begriper inte hur Serge Salat och hans gröna vänner tänker – om de nu överhuvudtaget hinner tänka under festligheterna i Quito. Jag utgår från att det finns en svensk delegation också, men den slickar säkert i sig lovorden och gläds åt duktiga Sverige som ligger i framkant också när det handlar om stadsplanering.


Ett annat Stockholm?

torsdag 13 oktober 2016

FN-party i Quito samlar 36 000



I nästa vecka kommer över 36 000 människor från hela världen att samlas i Quito, Ecuadors huvudstad. Det är FN som anordnar en konferens där kring temat bostäder och hållbar stadsutveckling, ”Habitat III”.

Vid denna den tredje konferensen ska man fila på formuleringar i ett slutdokument, som enligt FN ska kunna vägleda medlemsnationerna på alla nivåer i en rad frågor som livskvalitet, miljöförstöring, klimatförändringar och ”jämställdhet i globaliseringsprocessen”. Skeppsgossen vet inte vilka deltagare Sverige skickar till Ecuador för att prata smörja, men det låter som ett drömjobb för exempelvis Maria Wetterstrand. 

En av dem som genomskådat denna “New Urban Agenda” är dr Bonner Cohen, politisk kommentator på klimatskeptiska CFACT. Han kallar den ”långt-till-vänster”-agendan.

De påstådda klimatförändringarna, orsakade av mänsklig aktivitet, står förstås på dagordningen. Nu skylls uppvärmningen på storstäderna, som enligt FN upptar mindre än en tiondel av landytan på jorden men svarar för tre fjärdedelar av energianvändningen. De är också de i särklass värsta utsläppsbovarna. Därför är det av yttersta vikt att vi gör något åt dem, säger de FN-funktionärer som ägnat åratal åt att försöka formulera begränsande åtgärder.  

Men det räcker inte med detta. På dagordningen står också diskussioner om den nationella bestämmanderätten, internationell kontroll av naturresurser, den privata sektorns vinstintressen och konsumtionen.
Grundtanken är att överlåta avgörandet av dessa och liknande frågor till globala organ som FN, Världsbanken, IMF, internationella företag och självfallet de gröna organisationerna.

“Man kan fråga sig varför folk som representerar globala organisationer lägger sina kollektiva näsor i blöt i frågor som av tradition behandlats på lokal nivå”, skriver Bonner Cohen.

Svaret är att utmaningarna nu är så komplexa att lokalsamhällena inte längre förmår lösa dem. De behöver en styrande hand som endast den globala eliten kan bestå med.

Bonner Cohen ställer också frågan vad som egentligen menas med ”hållbar utveckling”. Efter visst sökande i annalerna har han hittat en definition från 1987, formulerad av ett organ som hette ”World Commission on Environment and Development” och skapats av FN:s generalförsamling. ”Det definierar hållbar utveckling som en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa förmågan hos framtida generationer att möta sina egna behov.”

Blev du något klokare av att läsa detta? Skeppsgossen blev det inte och sådana här intetsägande formuleringar matas vi numera dagligen med.

Bonner Cohen igen: ”Definitioner som denna tillåter överstatliga byråkrater att tillsammans med gröna aktivister, representanter för fonder med djupa fickor och leverantörer av alla tänkbara sorters hållbart hokuspokus att tolka texten som det bäst passar dem. Eliten som frotterar sig med varandra i Quito i nästa vecka är lika upphöjd över vardagen för vanliga människor – som den påstår sig representera – som de gäng som samlas i Martha’s Vineyard eller Davos. I många fall rör det sig också om samma personer.”        
   

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare