Det geologiska perspektivet

Vetenskapliga fakta tolkas mycket olika av oss människor. Men det är minst sagt förskräckande när forskare vill styra våra liv efter sina tolkningar av klimatet och dess betydelse för framtiden. Man kan med fog fråga sig om de överhuvudtaget ägnat en tanke åt jordens historia i ett geologiskt perspektiv.


På en geologisk tidsskala är ju människans historia bara en blinkning jämfört med de 4,5 miljarder år som jorden existerat. Den senaste istiden för ungefär 12 000 år sedan kan för geologen lika väl ha inträffat för en vecka sedan – och den kan ju absolut inte skyllas på människan. Men det är sällan eller aldrig som dagens påstådda uppvärmning ställs i relation till denna händelse, utan klimatforskarna verkar mer intresserade av avvikelser i vädermönstren och minimala temperaturförändringar i vår egen tid.

En annan fråga som ingen tagit sig tid att diskutera är vad som skulle ha hänt utan den påstådda globala uppvärmningen. Hur kallt skulle det då ha varit? Hur stora delar av vår värld skulle då ligga istäckta? (Vid bara några graders lägre genomsnittstemperatur skulle världen dessutom ha stått inför en livsmedelsbrist utan like.) Och om det nu är så att människans aktiviteter lett till ökade CO2-halter i atmosfären, hur varmt eller kallt skulle det ha varit utan människans antagna påverkan under låt oss säga 1900-talet?

En man som funderat i liknande banor är Lars Jonsson, ornitolog och konstnär och medarbetare i The Climate Scam (www.theclimatescam.se) Jag tar mig friheten att citera ett stycke ur ett av hans inlägg:

”Sedan klimatdiskussionen kom igång på allvar för ca tio år sedan har vi upparbetat en sensibilitet för just väderrekord, något som egentligen inträffar hela tiden på någon plats under något dygn eller period. Återkommande rekord är snarare regel än undantag, men under senare tid har de tolkats som tecken i tiden, för just klimatförändringar. Media har generellt uppmärksammat alla rekord runt om i världen som uppfattas som tecken på den pågående ”antropogena uppvärmningen” och diskuterat dessa utifrån ett sådant perspektiv. Köldrekord i mer avlägsna trakter… blir oftast bortglömda eller figurerar som en kort notis. Några braskande kommentarer om att den globala uppvärmningen hävts eller åtminstone bromsats in i samband med rapporteringen av ovanlig kyla och snö har åtminstone inte jag noterat, något som ju trots allt inte borde vara helt verklighetsfrämmande som slutsats. När kraftiga snöfall drabbar vårt närområde och upplevs direkt av medborgarna fogas dessa istället elegant in i den stora katastroffamilj som våra utsläpp orsakar, så skedde t.ex under snöstormen i östra Sverige den femte december förra året. Ibland kan man fråga sig hur mycket vädret utanför fönstret påverkar oss svenskar i vår inställning till klimathotet.”

Mer om fågelslakten

Bilden ska inte vara fejkad och motsäger påståendena om att rovfåglar skyr vindkraftverk.

Skeppsgossen hade hoppats på en eller annan kommentar till inlägget om de fågelslaktmaskiner som med halalmetoder tar kål på allt från örnar till fladdermöss – i USA. Men frågan är uppenbarligen ointressant för svenska naturvänner – den handlar ju om FÖRNYBAAAR ENERGI för att travestera ett numera riksbekant yttrande i SVT:s Debatt.  Och det är ämne som inte får diskuteras. Till och med en vanligen klok karl som fågelmålaren Lars Jonsson på Gotland verkar tycka att ”lite svinn får man räkna med”.


Enligt dem som värnar om våra flygande kamrater drabbas fladdermössen svårt av de snabba tryckförändringar som skapas av turbinbladen, så svårt att de tappar orienteringen. Under det senaste årtiondet har man också konstaterat att oväntat många fladdermöss dött i både USA och Europa. Men frågan är inte fullständigt utredd än, säger de brittiska vindkraftmyndigheterna.

Och vad gäller fågeldöd orsakad av vindkraftverk heter det att denna endast utgör en bråkdel av alla olyckor som orsakas av byggnader och mänsklig aktivitet (kraftledningar, tamkatter etc.). Enligt officiell statistik dödas i genomsnitt 5 820 fåglar när de flyger mot glasrutor m.m. för varje fågel som möter döden i ett vindkraftverk.

De gröna påstår också att om vindkraftverken placeras utanför fåglarnas flyttvägar kan många dödsfall undvikas. Ett annat idiotiskt påstående är att hönsfåglar gärna bygger bon under vindsnurror, därför att rovfåglar undviker dem.

I Tyskland har man faktiskt gjort en del undersökningar av mortaliteten hos fåglar och fladdermöss vid vindkraftverken och släppt följande siffror: 69 örnar, 186 glador, 192 vråkar, 59 falkar, 12 hökar, 7 fiskgjusar och 100-tals andra fåglar. En tysk ornitolog som utrett fågeldöden på regeringens uppdrag säger att vindsnurrorna varje år dödar minst 200 – 300 rödstjärtade glador.

Och från Spanien finns det uppgifter om att hela 6 – 18 miljoner fåglar och fladdermöss möter döden vid vindkraftverken varje år.

Ska vi tro på dessa siffror - och varför ska vi inte göra det? - är det sannerligen ett högt pris naturen får betala för miljöpartiernas vansinniga påfund. Man kan också ställa frågan hur många fåglar och andra djur som dödats vid kärnkraftsolyckor?