Mest om USA:s klimatval

Amerikanerna har av tradition inbillat sig att världens öde ligger i händerna på den nye president man väljer. Efter Barack Obamas utspel om klimatet och nästa års presidentval har frågan blivit brännande aktuell, åtminstone bland dem som tror att vi människor kan påverka klimatet negativt. ”Fel” president – alltså en som inte vill fortsätta att rusta ner USA – kan betyda fyra och i värsta fall åtta förlorade år i kampen mot klimatförändringarna. 

Dags att tänka om?

För enligt domedagsprofeterna har vi bara fram till 2050 att rädda mänskligheten och planeten. Enligt James Hansen kan det redan då vara för sent, med tanke på hur haven kommer att stiga när temperaturen ökar och polarisarna smälter… Jules Kortenhorst vid Rocky Mountain Institute menar att vi nu måste tänka om och revolutionera hela vårt energitänkande. ”Vi står inför en förändring lika stor och betydelsefull som uppfinningen av ångmaskinen eller elektrifieringen av våra samhällen”, säger han. ”Frågan är bara hur snabbt vår värld kan ställa om till de förnybara energislagen som vind och sol.”

Som Skeppsgossen tidigare noterat står hoppet nu till det beramade toppmötet i Paris med deltagare ditflugna från 200 nationer. En bedömare säger att oavsett vilken president som väljs efter Obama så förväntar sig världen att USA ska fortsätta på den inslagna vägen. Annars finns det risk för att besvikna företrädare för olika handelspartners reagerar negativt och ställer till problem.

Ska man kanske satsa på ett gammalt säkert kort? I varje fall lanserar en del demokrater en nygammal presidentkandidat, nämligen ingen mindre än Al Gore. Kan det bero på att partiet inte riktigt litar på Hillary Clinton? Gore själv – som fyllt 67 – har ännu inte kommenterat utan fortsätter att koncentrera sig på sina affärer med bland annat tv-kanalen Al Jazeera, som han anser är skyldig honom 65 miljoner dollar efter köpet av Gores Current TV (en affär på totalt 500 miljoner dollar). Så får den gamle klimatprofeten bara bra betalt finns det nog stor risk att han nappar på betet. 

Den enligt amerikanska mått liberala skribenten Naomi Klein har i en bok om kapitalism vs.klimat demaskerat miljödebatten på ett minst sagt uppseendeväckande sätt. Hon erkänner att målet för dagens progressiva miljörörelse är detsamma som för kommunisterna för ett sekel sedan – att få bort kapitalismen. Det handlar inte om vare sig vetenskap eller människors hälsa. ”Vår ekonomiska modell är i krig med jorden”, skriver hon. ”Vi kan inte ändra naturens lagar. Men vi kan förändra vår ekonomi. Klimatförändringarna är vår bästa möjlighet att kräva och bygga upp en bättre värld.”

Som alla miljövänner flyger Naomi Klein mellan olika konferenser och träffar rockstjärnor och andra klimatviktiga personer. För några år sedan fastnade däcken på hennes plan i startbanans smältande asfalt – och det var då hon ansåg sig ha fått bevis för de pågående klimatförändringarna. Och de är enligt henne kapitalismens fel. 

“Man har sagt att marknadskrafterna kommer att rädda oss, när i stället vår beundran för vinster och tillväxt gräver ned oss allt djupare för var dag som går. Man har sagt att vi inte kan göra oss av med beroendet av fossila bränslen trots att vi vet exakt hur det ska gå till… Det handlar om att begränsa storföretagens makt, att bygga upp lokala ekonomier och ta tillbaka vårt demokratiska inflytande.”

Tycka vad man vill om propagandister för miljövänstern, Naomi Klein svävar i alla fall inte på målet.  

Hör Gud bön?

Efter att ha blivit vald till president förra gången lovade Barack Obama att hejda översvämningarna och rädda hela vår jord. Det lyckades som bekant dåligt till och med på hemmaplan.


Annat var det på Bushs tid. När orkanen Katrina slog till mot New Orleans var det många som menade att skadorna åtminstone delvis berodde på Bushadministrationens brist på miljöpolitik. ”Bush struntar i internationellt beslutade klimatåtgärder därför att han anser att det skulle få negativa konsekvenser för den amerikanska ekonomin,” skrev Tysklands gröna miljöminister Jürgen Tritten. ”Han blundar för de kostnader i människoliv och förstörd egendom som både det egna landet och hela världsekonomin åsamkas av naturkatastrofer som Katrina.”

Filmregissören Oliver Stone tror (på fullt allvar) att orkanen Sandy var Guds straff för att Amerika inte gjort några allvarliga försök att stoppa klimatförändringarna. ”Moder Natur får inte nonchaleras”, upplyser han oss om. ”Gör vi det så straffar Gud mänskligheten med katastrofer som Sandy.”

”Och jag som trodde att fint väder var Guds belöning till mig för att jag inte är homosexuell”, skriver en besviken bloggare.

”Dessa idioter kommer snart att kräva att vi offrar några jungfrur för att kontrollera klimatet”, skriver en annan.

Kontrollera klimatet – hör inte narrarna själva hur vansinnigt det låter? Vilken knapp ska man trycka på för att hejda klimatförändringarna, undrar Skeppsgossen. Eller hjälper det inte längre att be till Gud som man gjort i några tusen år – med klent resultat? Jag håller med en annan bloggare som nyktert konstaterar att Sandy var Guds sätt att påpeka för människorna att de byggt sina hus för nära vattnet.

Apropå Sandy så har internationell press inte gjort något stort nummer av att 16 elektriska Fisker Karma-bilar dränktes i hamnen i Newark – och fattade eld! Riktigt hur det gick till vet man inte, för enligt tillverkaren var bilarnas batterier inte laddade vid tillfället. Rätt skumt verkar det i alla fall vara, särskilt som det inte är första gången elbilar brinner. Tål de inte vatten heller?

Enligt en ny rapport var solaktiviteten mot slutet av 1900-talet den högsta på 9 400 år. Vem som helst utom pundhuvuden som Al Gore et consortes bör vid det här laget inse att just solen är den viktigaste klimatstyrande faktorn.

Jag har vid åtskilliga tillfällen framhållit att klimatalarmismen alltmer fått smak av religion. Nu har de katolska biskoparna haft ett symposium i USA, där de enligt en kalifornisk biskop ”har sett de skador som klimatförändringarna åstadkommer både ute i världen och hemma i Amerika”. Självaste påven har ju uppmanat sina anhängare att ta det moraliska ansvaret för att mildra effekterna på miljön. Och biskopen av Papua Nya Guinea talade förstås med darr på rösten om invånarna på Carteret Islands som har kallats ”världens första klimatflyktingar” (en lika tveksam benämning som ”ensamkommande flyktingbarn” enligt Skeppsgossens syn på saken).

Barack Obama hann knappt bli varm i kläderna efter omvalet innan han började yra om vilka klimatåtgärder som står på hans agenda. Vid en presskonferens i veckan påstod han utan att rodna att ”vi vet att den globala temperaturen ökar snabbare än vad som förutsågs för 10 år sen”. Tydligen har det gått honom spårlöst förbi att temperaturhöjningen avstannat sen 16 år tillbaka. Det förstärker ju bara bilden av denne narr som en notorisk lögnare.

”Jag tror helt och fullt på klimatförändringarna, att de beror av våra aktiviteter och utsläppen av koldioxid. Därför anser jag att vi är skyldiga kommande generationer att göra något åt dem.”

Så talar en sann statsman. Samtidigt har Obama i alla fall protesterat mot EU:s föreslagna skatt på flygets utsläpp – tillsammans med Indien, Kina och en rad andra länder. Risken för ett globalt handelskrig tycks nu emellertid vara undanröjd i och med att EU-narrarna vikt sig. ”Jag har rekommenderat EU:s medlemsstater att stoppa nedräkningen”, förklarade Connie Hedegaard i en intervju.

Men bara tillfälligt. Om inte FN godkänner en plan som ska begränsa flygtrafikens utsläpp till nästa årsskifte så kommer skatten att återinföras, varnar hon.

Klimatnarren nr 1, Al Gore, har vaknat till liv igen och börjat ”höra röster”, rapporterar en bloggare. ”Moder Natur talar starkt och tydligt”, säger han. ”Fysikens lagar gäller och när vi varje dag släpper ut 90 miljoner ton föroreningar i atmosfären så binds det en väldig massa värme.”

I tidningen The Nation har kolumnisten och förkämpen för global rättvisa Naomi Klein medgett att klimatskeptikerna har rätt när de ser socio-politiska motiv bakom klimatalarmismen.

”Klimatförnekarna har inte kommit fram till att klimatförändringarna är en vänsterkonspiration genom att avslöja någon hemlig socialistisk komplott. De har kommit fram till det genom att noggrant studera vilka åtgärder som måste till för att minska de globala utsläppen så drastiskt och så hastigt som klimatforskarna kräver. Detta skulle i så fall enligt dem innebära att vi måste ändra våra ekonomiska och politiska system bort från tron på ’den fria marknaden’. Den brittiske bloggaren James Delingpole har formulerat det så här: ‘Den moderna miljörörelsen lyfter fram många av vänsterns hjärtefrågor som omfördelning av rikedomarna, högre skatter och större makt åt staten’.

Vilket får Skeppsgossen att erinra sig detta citat av Winston Churchill: “Socialismen är en misslyckandets filosofi, en okunnighetens lära och ett avundens evangelium, vars enda medfödda dygd är en jämn fördelning av elände.”

Bloggaren Steven Goddard har gett oss receptet för hur man bäst lurar allmänheten att tro på alla de klimatlögner som virvlar runt i media. Om den globala temperaturen inte vill öka så kan man:

1. Se till att det var svalare förr och göra det varmare idag.

2. Förklara för folk att det var bättre väder förr.

3. Berätta för folk att vädret kan bli bättre igen om de ger upp sin frihet och betalar.

4. Stjäla så mycket pengar man kan från allmänheten och säga att man gör det för deras eget bästa.

5. Skapa en generation av drönare som inte kan tänka själva.

Dessa åtgärder, tillägger Steven Goddard, är formulerade och godkända av den amerikanska staten. Skeppsgossen vill gärna vara lite mer internationell och hävdar att receptet är giltigt också inom EU.

Med de orden återgår Skeppsgossen till den stillsamma sysslan att skura däck.