Ännu mer olja utanför Brasilien

Spanska Repsol och kinesiska Sinopec har gjort en oljefyndighet utanför Brasiliens kust som kan vara den största hittills i området. Hur stor reserven är har inte avslöjats, men enligt samarbetspartnern norska Statoil kan den rymma så mycket som 250 miljoner fat. Andra experter menar att det kan handla om dubbelt så många fat. I varje fall är den betydligt större än den fyndighet som nyligen upptäcktes av Petrobras i samma område, den s.k. Camposbassängen.


Statoil, som har 35 procent av aktierna i konsortiet, skriver i ett pressmeddelande att detta är den sjätte betydande oljefyndigheten som gjorts under de senaste 12 månaderna. Övriga ligger i havet utanför Tanzanias kust, i Nordsjön och vid Arktis. Fyndigheten utanför Brasilien bevisar att man kan förvänta sig stora olje- och gasreserver också på andra sidan Sydatlanten i djupvattnen utanför Angola, där norrmännen räknar med att det finns miljarder fat olja. De aktuella områdena bildades för miljoner år sen när den afrikanska och den sydamerikanska kontinenten alltjämt var förenade.

Hur var det nu med allt snacket om peak-oil och de ändliga oljeresurserna? Inget annat än ”bullshit” som amerikanerna säger. Inget annat än en del i den vansinnespolitik som går ut på att rusta ned det industriella samhället, som behöver olja för att hålla hjulen igång. Problemet är inte att oljan och gasen håller på att ta slut, problemet är att klimatnarrarna fortsätter att sprida sina lögner om peak-oil och vägrar lyssna på andra än sina egna profeter.

England leder bensinskatteligan - före Sverige!

Enligt officiella siffror ståtar England med de allra högsta skatterna på drivmedel inom EU. Bensinskatten uppgår till 60 procent av priset vid pumpen, medan skatten på diesel ligger på 58 procent. Att fylla tanken på en normalstor familjebil kostar idag runt 100 pund.



Priserna i mitten på januari var för diesel 141 p. och för bensin 133 p. Utan skatter och avgifter skulle motsvarande bränslen ha kostat 59,8 resp. 52,8 p. Som alla styrande ställer sig regeringen kallsinnig till punktskattesänkningar, med motiveringen att ”den brittiska regeringen har slut på pengar”.

Internationellt sett toppar England, fast Italien hamnar inte så långt efter med en drivmedelskatt på 53 procent. Lägsta skattetrycket på bilisterna i Europa har Luxemburg med 38 procent på dieseln. Sverige utmärker sig med 59 procent skatter och avgifter på bensinen och hamnar därför i samma division som Grekland, Italien och Holland. Lägsta skatten på drivmedel har Cypern.

I Sverige diskuteras bensinpriserna och de höga skatterna inte alls längre se även mitt inlägg 1 februari). Här inbillar sig de styrande att de fossilbränsledrivna fordonen ändå kommer att fasas ut (”naturlig avgång” kallas det då det handlar om människor), till förmån för utopiska bilar med gas- och eldrift. Därför ser dumskallar som Gröna bilisters Mattias Goldman och andra miljösabotörer till att priserna på fossila drivmedel hela tiden fortsätter att öka, medan de styrande ursäktar sig med att pengarna inte ens räcker till skola, vård och omsorg. Men det behövs inga stora omprioriteringar för att pengarna ska räcka både till dessa områden och till en fungerande infrastruktur med plats för landsvägstransporter och privatbilism.

En gång hette det: ”Utan bilen stannar Sverige”. Nu har ju Sverige i princip redan stannat på grund av bland annat en vansinnig skatte- och invandringspolitik. Om de gröna får gehör för sina idéer lär det nog inte dröja så många år innan våra bilar också blir stående därför att Svensson inte längre har råd att fylla tanken. I framtiden blir det färdmedel som cykel, sparkstötting och rullator som gäller för alla som behöver ta sig till butik och vårdcentral. Med ett viktigt undantag: den politiska eliten. Deras uppgifter är så viktiga att de i likhet med de styrande i det gamla Sovjetunionen måste ha tillgång till såväl limousiner som jetplan.

På väg till vårdcentralen i miljövännernas Sverige

Lögnernas mästare propagerar för algsoppa

Ärkenarren som tror på
algsoppa i bensintanken

Barack Obama har ju gjort sig känd för att lova runt och hålla tunt. Numera ljuger han också som en häst travar, i varje fall när det handlar om satsningarna på grön energi och gröna jobb. Det senaste utspelet gjordes i veckan vid universitet i Miami, där Obama slog ett slag för oljeframställning ur grönalger. ”Tro det eller ej,” sa han, ”men vi kan ersätta 17 procent av all den olja som förbrukas inom transportsektorn med en produkt som vi kan odla här i Amerika.”

Efter kraschen för solenergiföretaget Solyndra som Obama gett lånegarantier på en halv miljard dollar är det nu dags för honom att satsa skattemedel på algsoppa. Det är lika vansinnigt som att odla majs för etanolutvinning menar kritikerna, som befarar att de 14 miljoner som algutvinningen beräknas kosta i initialskedet kommer att mångdubblas om den nuvarande presidenten skulle bli återvald.

Faktum är att USA har enorma oljereserver som ligger i träda. U.S. Geological Service meddelade bara en dag efter Obamas algyra att landets egna reserver uppgår till 1,4 triljoner fat. Tillsammans med Kanada och Mexiko kommer man upp i 1,7 triljoner fat.

Men just nu jobbar Obama-administrationen på att höja drivmedelspriserna till europeisk nivå under sken av att oljan håller på att sina både inom och utom landet. Det är en annan lögn som Obama försökt sprida under många år. Idag utgör den inhemska produktionen av biobränslen bara 10 procent av oljeimporten.

Förhoppningsvis har de amerikanska väljarna börjat genomskåda Barack Obamas lögner så att de får bort honom i det kommande valet. När svenska väljare ska genomskåda alla de klimat- och energilögner som vi matas med av de gröna och alliansens politiker med ”Obama” Reinfeldt i spetsen är tyvärr mera tveksamt. Här sväljer bilisterna skitsnacket om CO2-utsläpp och köper skitbilar som drar lite soppa därför att svenska staten har bestämt att bensin och diesel ska kosta dubbelt så mycket som priset på världsmarknaden.

Den globala uppvärmningen krymper folk och hästar

Små hästar som växte i kyla men krympte när det blev varmare...

Nu har forskarna kommit fram till att en global uppvärmning också leder till att däggdjuren (och vi själva) börjar krympa. "I framtiden blir vi kanske inte längre än en meter", säger Philip Gingrich vid Michiganuniversitet i en artikel i Scientific American. “Antingen anpassar vi oss till det förändrade klimatet eller också försvinner vi från jordens yta.”


Bevis för att däggdjur krymper i värme har man bland annat i de berömda fossilfynden i Wyomings Bighorn Basin. “Urhästen” Sifrhippus vägde knappa sex kilo till att börja med men krympte runt 25 procent till en huskatts storlek under de följande 130 000 åren som var betydligt varmare. Sen blev det kallare igen och efter 45 000 år i kylan nådde den matchvikten 7,5 kilo.
Ett par forskare vid universitetet i Nebraska påstår att de observerat ett tydligt samband mellan hästarnas storlek och den globala temperaturen. Men eftersom uppvärmningen gick så mycket långsammare än den gör idag hade däggdjuren mer tid att anpassa sin storlek.

Framtiden ser med andra ord ut att tillhöra pygméerna.

De gröna hycklarna

“De värsta hycklarna i världen är de personer som predikar att vi måste ställa om till ett grönare samhälle,” skriver den amerikanske bloggaren Alan Caruba. ”De hävdar att allt som utgör vår moderna livsstil föröder jorden och utarmar naturens resurser.” Vad de aldrig vill erkänna är att olja, naturgas och kol plus en mängd mineraler och kemikalier är själva förutsättningen för att vi kan leva längre och bättre än våra förfäder.


Det tycks som om alla miljövänner har ett behov av att upphöjas till helgon och försäkra sig om en plats i himlen genom att inte ”synda”. De försöker förneka att alla varelser på jorden är konsumenter allt efter sin plats i näringskedjan.

Ofta handlar dessa jordens ”räddare” helt irrationellt. Ett exempel är förbudet mot kvicksilver. Nu hr det följts av ett förbud mot vanliga glödtrådslampor, vilka successivt ersätts av lågenergilampor som innehåller så mycket kvicksilver att de utgör en hälsofara om de går sönder.

Ibland får deras påtryckningar på politikerna rent förödande konsekvenser för mänskligheten. Tänk bara på Rachel Carsons dubiösa angrepp på DDT och andra bekämpningsmedel i början på 1960-talet. Sedan DDT förbjöds har miljoner människor dött i malaria i Afrika alldeles i onödan. Därmed placerar hon sig på listan över historiens värsta massmördare.

De gröna tror att vi människor kan påverka jorden trots att den gång på gång visar att den inte låter sig styras. Vi kan ingenting göra åt klimatet, och var och en av oss utandas tre kilo koldioxid per dygn vare sig vi vill det eller inte. Trots det uppgår mängden koldioxid i atmosfären till endast 0,033 procent.

Hur ska vi då spara på jordens ändliga resurser? Jo, säger de gröna, genom att använda mindre mängder fossila bränslen, kol och vatten etc. Eftersom allt detta är förutsättningen för en fortsatt positiv utveckling kan svaret bara bli att vi måste minska antalet människor på vår planet. Och det är just vad FN:s klimatpolitik går ut på fast ingen vågar stå upp och erkänna det. I stället uttrycker man sig så här:

”Vad som krävs är en omfattande och hittills aldrig skådad förändring av vårt beteende i förhållande till energi och konsumtion.”

Men låt dig inte luras av de verbala dimridåerna. Så gott som varje dag får vi bevis för att jordens energiresurser inte alls håller på att ta slut. Det är heller inget ”ont” i att konsumera utan något helt naturligt och livsnödvändigt för alla djur.

Vi får också höra (till leda) att det är vi människor som släpper ut de växthusgaser som kommer att förgöra vår planet. Men dessa gaser är vårt skydd mot solinstrålningen som annars skulle förvandla planeten till en ofruktbar öken och koldioxiden är livsviktig för allt levande.

De grönas recept för framtiden är att vi ska leva tätt sammanpackade som sardiner i storstäder och pendla till våra arbeten med kommunala transportmedel eller helst per cykel. Vad de inte pratar om eller inser är hur enormt mycket energi som krävs för att hålla en storstad igång. Samtidigt gör ju varje förtätning oss oerhört sårbara för epidemier, naturkatastrofer och krig.

De verkliga miljövännerna har varit och är alltjämt jordbrukarna. De förlitar sig på vädret – som de inte kan kontrollera – och på sin jord för att föda sig själva och andra. Men för att deras produkter ska nå fram till konsumenterna måste de ha tillgång till energikrävande transportmedel. Det räcker inte med elbilar och cyklar.

Vad miljörörelsen hittills åstadkommit är inget annat än den ena katastrofen efter den andra. Det började med DDT och förbud mot effektiva konstgödselmedel, det har fortsatt med krav på förbud mot genmodifierade grödor och fortfarande vurmar dessa gröna narrar för de minst effektiva energikällor man kan tänka sig, nämligen vind- och solkraft.

I en sån här hör politikernas löften hemma!

Gore tjänar storkovan på Apple

För nio år sen blev den arbetslöse Al Gore invald i styrelsen för Apple. Arvodet uppgick till 50 000 dollar om året. Men de stora pengarna tjänade Gore på de aktieoptioner som erbjuds styrelsemedlemmarna.

Enbart under de senaste åren har Gore kunnat hämta ut 2 miljoner dollar i optioner och i vänten har han 10-tals miljoner dollar – allt för deltagandet i ett antal styrelsemöten om året.

De kineser som tillverkar komponenter åt Apple har det naturligtvis inte lika bra förspänt. Fast nyligen fick de en löneförhöjning på 25 procent och tjänar därmed nära 5 000 dollar per år!

Och som vanligt är skojaren Gores roll i Apple tvivelaktig. Aktieägarna kräver nu en utredning om i vad mån hans personliga intressen påverkar Apples agerande när det gäller växthusgaserna. Apple var ett av de första amerikanska företag som drog sig ur handeln med utsläppsrätter.

Lite skadeglatt kan Skeppsgossen slutligen notera att det blivit väldigt tyst om den stora Antarktisexpeditionen nyligen, där Al Gore, Jim Hansen och de andra klimatnarrarna på ort och ställe skulle studera allt elände som den globala uppvärmningen ställt till med. Kanske var det för isigt och kallt för att passa herrarna och damerna?

En snurrig narr i Skåne

Ängelholmshem ska satsa på egna vindkraftverk. Vd Bent Jensen räknar med att två sådana ska kunna leverera runt 40 procent av den energi som företagets fastigheter kräver.


Min fråga blir om Bent Jensen överhuvudtaget har tagit del av andra siffror om vindkraftverkens effektivitet än de som intresseorganisationen Svensk Vindenergi består med?
Enligt Svenska Kraftnät, som dagligen rapporterar om elproduktionen i landet, har de ca 2 000 vindkraftverken i landet en reell effektivitet kring ca 12–30 procent av den installerade.

Två vindsnurror lär med andra ord inte förslå långt om Ängelholmshem ska kunna ge sina hyresgäster el till spisar och lampor annat än när det blåser.

Enligt föreningen Svenskt Landskapsskydd har vindkraften en effekttäthet på ca 1 watt per kvadratmeter. För att generera så mycket el med enbart vindkraft som behövs för att förse Stockholmsregionen med elektricitet, skulle man behöva minst 3 100 km² mark. Det betyder en yta på mer än 5 x 6 mil med bara vindkraftverk.

Om Bent Jensen själv vet hur mycket energi som Ängelholmshem förbrukar kan han själv räkna ut hur stor yta som behövs för att bygga erforderligt antal vindsnurror. Den blir i alla fall snurrigt stor…

Det är bedrövligt att så många lokala beslutsfattare går på de lögner den svenska vindkraftlobbyn fortsätter att sprida, obekymrad om det allt starkare motståndet mot denna opålitliga och ineffektiva energikälla i länder som Tyskland och England.

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar nästa

En riktig luftföroering som borde förbjudas! 

Förhandlingarna om minskade CO2-utsläpp går numera trögt och då måste de arbetslösa klimatbyråkraterna i FN hitta på något annat att varna för. CO2 – som utgör 0,035 procent av atmosfären – kan man ju inte se annat än som bubblor i mineralvattnet, så den här gången har man bland annat siktat in sig på vanligt sot som också en byråkrat upplever som svart. Lägg därtill metan som inte syns och luktar i ren form men som tillsammans med svavelföreningar luktar ren skit. (Man får vara tacksam för att metan och svavelföreningarna bara utgör 0,00014 procent av atmosfären och därför rimligen inte kan påverka värmestrålningen – Skeppsgossens anmärkning.)


Det lätt bisarra samlingsnamnet på sot, ozon och metan är ”kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar” (förkortas SLCF). Dessa ämnen har en kort uppehållstid i atmosfären jämfört med till exempel koldioxid. Åtgärder som minskar utsläpp av SLCF får därför effekt relativt snabbt. Ändå beskylls dessa föroreningar för att stå för 30–40 procent av den påstådda temperaturhöjningen.

Enligt FN-experterna inom United Nations Environment Program är sotutsläppen en starkt bidragande orsak till att isarna i Arktis smälter snabbare än tidigare prognoser pekat på. Detta leder till ohjälpliga skador för polarområdets ekosystem och en accelererande höjning av havsytans nivå, hävdar man.

Bägge påståendena vederläggs av en mängd oberoende rapporter, men det hindrar inte vår miljöminister Lena Ek att hänga på vad man kallar en global allians med syfte att minska SLCF-utsläppen. Nåja, så global är nu inte alliansen. I den ingår bara sex länder: USA, Kanada, Mexiko, Ghana, Bangladesh och Sverige. USA och Kanada har åtagit sig att finansiera arbetet under de närmaste åren, troligen för att slippa bära hundhuvudet för att mötet i Durban blev en sådan flopp. Det här initiativet blir ju också mycket billigare än kampen mot CO2 och visar att man trots allt oroar sig för jordens framtid.

Klimathäxan Lena Ek

Enligt pressmeddelandena kan den globala och regionala uppvärmningen minska med en halv grad inom de närmaste 10-30 åren och luftkvaliteten omedelbart förbättras om man begränsar SLCF-utsläppen. För Bangladeshs del betyder det att ”glaciärerna i Himalaya inte smälter lika fort som idag”. Som vanligt är rapportörerna omedvetna om att Himalayas glaciärer smälter helt naturligt i dalgångarna samtidigt som de växer till på höga höjder.

”I Sverige gör vi redan en hel del, men kan också göra mer”, säger Lena Ek. ”En stor källa till sotpartiklar i Sverige och de övriga nordiska länderna är vedeldning. Förbättrad teknik för pannor och kaminer skulle kunna minska sotutsläppen rejält. De kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna är ett tydligt bevis på att klimatförändringen är ett problem här och nu. Men de utgör också en möjlighet att agera för att nå resultat i att bromsa uppvärmningen och förbättra luftkvaliteten jorden över. Avsmältningen av Arktis, Australiens översvämningar och extrema väderfenomen i Europa, är exempel på förlopp som med starka vetenskapliga belägg kopplas samman med människans påverkan på klimatet. Ska vi klara att begränsa uppvärmningen tillräckligt snart måste vi vidta åtgärderna nu och nå en snabbare positiv förändring.”

Avsmältningen i Arktis har i stort sett upphört enligt de senaste rapporterna och den extrema torkan i Australien är inget nytt under solen. Och extrema vintrar har vi haft i Europa ända sedan Lilla istiden – men det håller förstås Lena Ek & Co. tyst om för att få sola sig i glansen av Al Gores klimatkändisar.

Den 23 april är det dags för en sot- och metankonferens i Stockholm. Då kanske vi också får reda på hur hög straffavgift svenska skattebetalare ska betala för att få fortsätta elda med ved och hur många miljoner kronor som Sverige ska satsa på nya spisar i Bangladesh. 

En massa metan som inte gör ett skit för klimatet



Snygg spis som inte röker in



Något om konsten att klimatberika sig

Att myten om den globala uppvärmningen i grunden handlar om pengar borde inte vara någon hemlighet. Men fortfarande finns det många människor – inte minst i Sverige – som är naiva nog att tro på FN/IPCC-sagorna. De som fått betala för bluffen är skattebetalarna i väst. På nätet har Skeppsgossen hittat massor av exempel på hur skattepengar slösas på totalt meningslösa projekt, inte minst i USA.

Klimatutsatta puss-ungar

Två universitet har fått 850,000 dollar för att studera hur klimatförändrigen påverkar populationen av präriehundar i Colorado. Ett teatersällskap har fått 700,000 dollar för att sätta upp en pjäs som ska “undervisa” allmänheten om den globala uppvärmningen.

Enskilda ser också till att berika sig. Al Gore och Rajendra Pachauri tillhör dem som gjort sig hundratals miljoner på klimatbluffen, det mesta skattepengar. Nyligen avslöjades det att NASA-forskaren och astronomen James E. Hansen fått runt 1,6 miljoner dollar under de senaste fem åren för sitt arbete som klimataktivist (utöver sin feta NASA-lön). I beloppet ingår inte de sexsiffriga inkomster han gjort på att resa runt i världen och hålla föredrag om ingenting, oftast i sällskap med sin hustru.

Vad våra egna klimatnarrar Pär Holmgren, Mattias Goldman, Anders Wijkman m.fl. drar in på sina turnéer har Skeppsgossen inte orkat ta reda på.

Hjärnsläpp i Antarktis

Isens utbredning 8 februari 2012

När Al Gore förlorade presidentstriden år 2000 bestämde han sig för att satsa helhjärtat på den stundande klimatkatastrofen. Det var då isbjörnarna kom in i bilden som symboler för de smältande polerna. Och det var då han – på fullt allvar – föreslog att man skulle fånga in en del av björnarna och flytta dem från Nordpolen till Sydpolen där det var kallare!


Nu har Narrskeppet No. 1 angjort Antarktis för att på ort och ställe studera hur isen smälter där också. Ombord finns ett antal ”lärjungar” som vid hemkomsten ska sprida Gores lögner. På nätet kan vi läsa att det istäcket är mer än dubbelt så stort som normalt vid den här tiden och att sommartemperaturerna är extremt låga – runt -40 grader Celsius. Några kommentarer om detta har vi inte sett på narrarnas bloggar.

Helt förvirrad bloggare

I stället skriver multimiljardären Richard Branson om isläget på vintern. Vet han och de andra expeditionsmedlemmarna inte ens vilken årstid det är? Läs och förfäras:

“De fakta vi upptäckt under vår resa är inte bra. Temperaturen har ökat med 6 grader Celsius på vintern sedan 1950. 140 dagars förlust av istäcke. 80 procent av halvöns glaciärer krymper. Shelfisen bryts upp.

Det handlar inte vad några människor kan uträtta under ett besök i Antarktis. Problemet är vad vi gör när vi kommer hem. Vi återvänder fast beslutna att fortsätta kampanjen för att hejda klimatförändringarna och vi ska ta strid med motståndarna.

Vårt besök i Antarktis har gett oss det extra ansvaret att öka våra ansträngningar med förnyad insikt och kunskap. Som en grupp barn sjöng om klimatförändringarna: Gör mer gör mer gör mer, och när du gjort allt du kan, gör mer!”

500 offer för EU:s vansinniga miljöpolitik

Dags att ta på pälsen?

Uppskattningsvis 500 människor runtom i Europa har hittills dött på grund av vinterkölden och snön. ”Det är det pris som de får betala för att deras politiker gått på myten om klimathotet”, skriver den amerikanske bloggaren Alan Caruba. ”I stället för att satsa på kol-, gas- och oljeeldade system för uppvärmning av husen har de kastat bort miljarder euro på odugliga vindkraftverk.”


Alan Caruba tillhör dem som i många år har varnat för att klimatet på jorden blivit kallare sedan 1998 och att vi sannolikt går mot en ny istid. Han menar också att nationerna måste satsa på säkrare värmeproduktion för att rädda liv och ekonomi.

Ett exempel på vilka följder övergången till ett kallare klimat kan få ser vi redan nu. Europas pulsåder bland vattenvägarna, Donau, är delvis isbelagd, vilket stoppat den normala pråmtrafiken i Serbien, Kroatien, Bulgarien, Rumänien, Ungern och Österrike. Det betyder att leveranserna av kol och olja, mat och andra förnödenheter inte kan ske på normalt sätt.

Engelska The Mail rapporterar om att äldre människor inte har råd att betala de höga bränslekostnaderna och till och med fryser ihjäl i sina bostäder. Caruba igen: ”England har fallit för den gröna propagandan för förnybar energi och förstört landskapet med tusentals vindkraftverk.”

En turkisk journalist har kommenterat vinterkatastrofen i sitt hemland med orden: “Att vi inte stått beredda inför en vinter som denna bör inte vara någon överraskning, eftersom vi i flera årtionden bara matats med sensationella nyheter om den kommande globala uppvärmningen.”

Det värsta är att EU-byråkraterna fortsätter att stödja AGW-teorierna tillsammans med starka gröna rörelser som får sina intäkter av EU och indirekt av medlemsländernas skattebetalare.

Alan Caruba konstaterar att USA har kommit billigt undan den här vintern. Men hur blir det nästa vinter? Sedan 1978 har det inte byggts ett enda nytt kärnkraftverk i landet och miljödepartementet EPA tvingar fram fortsatta stängningar av de koleldade kraftverken. Samtidigt som Obama-regeringen spenderar miljarder dollar på s.k. grön energi.

”Amerika och resten av världen har på ett fruktansvärt sätt blivit lurade av FN och dess IPCC-panel som fortsätter att sprida klimatlögnerna. Ansvariga är de lögnaktiga forskarna som kammade hem bidrag åt sig själva, politikerna som hängde på och media som spred lögnerna till miljarder människor.”

Sveriges egen Gore nu hedersdoktor

Nöjer sig med ljummet
kranvatten

Genom det s.k. Uppsalainitiativet har stadens universitet begåvats med ett sällskap som i Al Gores och IPCC:s efterföljd försöker inbilla mänskligheten att den håller på att ställa till med en global uppvärmning och en ty åtföljande katastrof. Under sin expedition till Antarktis har Al Gore insett värdet av att omge sig med ”kändisar” för att sprida budskapet, och kanske är det samma insikt som fått Uppsala universitet att nyligen utnämna Sveriges egen klimat-Jesus Pär Holmgren till hedersdoktor. Till vardags reser denne hedersdoktor landet runt och ger människor dåligt samvete för att de åker egen bil till hans föreläsningar, medan han enligt hemsidan nöjer sig med vanligt ljummet kranvatten för att spara miljön.   

Det tyska vindkrafthaveriet

Pittoresk men lika beroende av vinden som vindkraftverken - och de är sannerligen inte pittoreska!

En rapport från EIKE (Europäisches Institut fur Klima und Energie) ger vad man kan beteckna som nådastöten åt Tysklands gröna energiomställning. Större delen av den energi som de tyska kärnkraftverken levererat ska ju komma att ersättas med vindkraft, enligt planerna. Samma idiotiska resonemang förs av svenska politiker, varför den här rapporten borde läsas noggrant av dem.


Som konstaterats i en rad andra rapporter om vindkraften är den alldeles för opålitlig. Antingen levererar den inget alls eller också levererar den mer än distributionsnäten kan ta emot. Allra värst är det vintertid när behovet av el är som störst. Det är som att spela roulette, sägs det i rapporten.

”Varje gång man inviger en ny vindfarm talas det om att den kan förse så och så många hushåll med el. Det är en del av vindkraftpolitikens paket med standardlögner. När det inte blåser får inte ett enda hushåll någon el från snurrorna.”

I Tyskland (liksom i Danmark – Skeppsgossens anmärkning) har inte ett enda koleldat kraftverk kunnat stängas trots den gigantiska utbyggnaden av vindkraften. Faktum är att det måste byggas nya gasturbindrivna kraftverk alldeles i onödan. Vid överskott i vindkraftproduktionen har Tyskland redan nu tvingats leverera överskottet till sina grannar – ibland har landet till och med fått betala för att grannarna ska ta emot leveransen.

Men ägarna till vindkraftverken fortsätter att få fullt betalt för denna onödiga energi. Enligt avtalet med tyska staten är deras priser fixa för 20 år framåt. Till syvende och sist betyder det att konsumenterna får betala dubbelt för överskottet av grön el medan kapitalisterna fortsätter att berika sig på sina penningmaskiner.

Rapporten framhåller också att det är långt ifrån ovanligt att högtryck blockerar vindarna i Tyskland så att det inte blåser alls på någon vecka eller mer. I oktober-november 2011 var det vindstilla i hela 44 dagar med resultat att vindkraftverken levererade:

• 30 procent av maxeffekten under 2 dagar
• 15 procent under 4 dagar
• 7-8 procent under 2 dagar
• 2-2,5 procent under 11 dagar

Onekligen ett ganska klent resultat. Och samtidigt gastar vindkraftskapitalisterna om att den svenska vindkraftsproduktionen nu motsvarar en hel kärnkraftsreaktor. Diagrammet här nedan berättar sanningen.

Som Skeppsgosse vill jag avsluta med en historisk parallell. För mer än 100 år sen övergav vi segelfartygen och ersatte dem med ångdrivna fartyg främst därför att vindarna var så oberäkneliga. Likaså stannade väderkvarnarna och blev pittoreska museiföremål. Vill verkligen miljövännerna ha en återgång till 1800-talet för att trivas?

En miljönarr mindre

Kommer ni ihåg Maldivernas president Mohamed Nasheed som för några år sen fick internationell uppmärksamhet när han lät kabinettet sammanträda i havet för att demonstrera ögruppens utsatta läge till följd av klimatförändringarna och den påstådda havshöjningen?

Den svenske experten Nils-Axel Mörner har besökt Maldiverna vid flera tillfällen och kunnat konstatera att öarna inte alls befinner sig i farozonen utan att presidentens utspel var en pr-kupp i syfte att få in pengar till nationen (och förmodligen till sig själv - Skeppsgossens anmärkning). Det hindrade emellertid inte att Nasheed 2009 tilldelades Anna Lind-priset för sin kamp för demokrati och sitt engagemang i klimatfrågorna.

Hur som helst, den 7 februari tvingades Nasheed att avgå i en oblodig kupp. Av rapporterna att döma var det polisen som genomförde den, men folket i det lilla öriket hade säkert också tröttnat på Nasheeds klimatutspel. ”Vi är inte rädda, det här är presidentens påhitt från början till slut” är en kommentar ur folkdjupet.

Tänk om svenskarna kunde säga detsamma när våra miljönarrar fortsätter att slå blå dunster i ögonen på dem!

Klimat-Jesus och hans apostlar

Tyvärr inte...

Narrarna Gore, Hansen och Branson m.fl. har under sin vistelse i Antarktis fått alla sina teorier om den kommande klimatkatastrofen bekräftade. ”Isen på land smälter allt fortare och stora isflak seglar allt fortare ut mot havet. Som ett resultat av detta höjs havsnivåerna över hela världen.” Att det är minst 10 grader kallare än normalt i området ändrar ju ingenting för deras del. Tror man så tror man.

På resan har Al Gore omgett sig med inte bara notoriska klimatskojarna James Hansen och Kevin Trenberth, som i likhet med Gore själv tjänar grova pengar på manipulerade data och direkta lögner. I sällskapet finns också en otrolig samling ”kändisar”: tv-mogulen Ted Turner, hotellkungen Petter Stordalen, IPCC:s Christina Figueres, filmregissören James Cameron, isländske presidenten Olafur Ragnar Grimsson med flera. Ende svensk i sällskapet är Sven Lindblad som tydligen organiserat expeditionen. Johan Rockström, Anders Wijkman och nyutnämnde hedersdoktorn Pär Holmgren saknas i passagerarlistan.

Tanken bakom utflykten är att de inflytelserikta kändisarna framöver ska fungera som någon sorts apostlar åt Klimat-Jesus själv. Skeppsgossen kan inte låta bli att undra över om det är kändisskapet som sätter griller i huvudet på de här människorna och får dem att inbilla sig att den dumma massan tror på allt de säger.

Och fan vet om de inte har rätt på den sista punkten!

Masslakt på fåglar

Dödsfabrik för örnar i Kalifornien 

Apropå vindkraftsutbyggnaden i Sverige har Skeppsgossen åtskilliga gånger undrat över att landets fågelvänner är så tysta i debatten. Trots att vi alla måste inse att stora propellrar fungerar som giljotiner när en fågel sugs in mot dem. Erfarenheterna från USA är förskräckande härvidlag.

I Altamont Pass i Kalifornien dödar vindfarmerna varje år 100 örnar av den fridlysta arten Golden Eagle. Det innebär 1000 fåglar per årtionde. Om vanliga lagar gällde så skulle ägarna till anläggningarna få betala 250 miljoner dollar i böter och få sitta 2000 år i fängelse. Och för att kompensera för alla döda fåglar krävs minst 167 lokala häckningar.

I USA har äntligen en av de ledande organisationerna för fågelskydd reagerat. Målet är att 20 procent av landets elenergi ska komma från vindkraft år 2020. Denna utbyggnad kommer att betyda en säker död för minst en miljon fåglar om året, säger fågelvännerna. Ändå är siffran låg, och det amerikanska naturvårdsverket uppskattade dödssiffran år 2009 – när landet har ca 22 000 vindgeneratorer i drift - till minst 440 000 fåglar om året.

Det har talats mycket om hotet mot isbjörnarna på grund av påstådda men obevisade klimatförändringar. Däremot håller naturvännerna märkligt tyst om den bevisade masslakt av fåglar och fladdermöss som sker i områden som exploaterats för vindkraft. Att försöka hålla flyttkorridorerna fria är en sak, men det räcker inte för att skydda lokala populationer.

Hur många är 97 procent av klimatforskarna?

Den välkände USA-meteorologen och AGW-tvivlaren Art Horn håller ofta föreläsningar om den påstådda globala uppvärmningen. ”En av de vanligaste frågorna i samband med dessa är hur jag kan tvivla på att människan bidrar till klimatförändringarna när 97 procent av klimatforskarna inte gör det? Mitt svar blir att siffran 97 procent inte stämmer med verkligheten.”

Varifrån kommer då denna siffra? En ofta citerad källa är en nätenkät som publicerades 2009 av Peter Doran och Maggie Kendall Zimmerman vid universitetet i Illinois. Formuläret skickades till 10,257 forskare. Frågorna hade utformats så att de skulle vara enkla att besvara på ett par minuter. Svar kom från 3,146 personer.

Allt som allt omfattade frågeformuläret nio frågor. Den inledande och viktigaste av dessa löd: “Jämfört med förhållandena före 1800, anser du att den globala medeltemperaturen i stort har ökat, sjunkit eller förblivit relativt konstant?” Av dem som besvarat enkäten ansåg 90 procent att den ökat.

Men enligt Art Horn är detta en laddad fråga. Ingen kan förneka att jorden under de senaste 2000 åren upplevt stora temperatursvängningar. Det har varit både varmare och kallare än idag. Efter ”Lilla istiden” – som kulminerade kring sekelskiftet 1700 – har temperaturen på jorden ökat, det är alla forskare ense om. Avsikten med frågan i enkäten var att få svaret att temperaturen ökat – men ändå var det inte 100 procent som svarade ja utan endast 90 procent (vilket i och för sig är aningen märkligt).

Fråga nr 2 var ännu märkligare: ”Anser du att mänsklig aktivitet är en signifikant bidragande faktor till förändringar i den globala medeltemperaturen?” Endast 82 procent av de 3,146 som svarade på enkäten svarade ja på den frågan. Slår man ihop det med procentsatsen för fråga ett, minskar de 97 procenten till 86 procent och det låter ju inte lika övertygande.

Sen kan man alltid fråga sig vad som menas med ”mänsklig aktivitet”. Användningen av fossila bränslen, byggandet av städer och uppodling av land är några exempel som förvisso kan ha förändrat temperaturen i ett område. Medeltemperaturen kan också påverkas av att miljön runt en mätstation ändras, och det är ju också en form av mänsklig aktivitet.

Art Horn menar att det finns en mängd variabler som enkätsvaren inte analyserar. Ett ”ja” på fråga 2 innebär inte nödvändigtvis att den som svarat enbart syftar på fossila bränslen. Och vad menas med ”signifikant”? 50 procent, 25 procent eller 10 procent?

Siffran 97 procent har man fått fram genom att sålla ut 79 “godkända” svar bland de 3,146. För att ett enkätsvar skulle godkännas måste den som svarat nyligen ha publicerat artiklar och annat material som till minst 50 procent handlat om klimatet.

Av dessa hade 76 av 79 svarat att det blivit varmare (96.2%). Återigen kan man undra över att det inte var 100 procent som höll med. På fråga nummer 2 svarade 75 av 77 “ja” (97.4%). Intressant är att av de 36 meteorologer som besvarade fråga 2 var det bara 23 av 36 eller 64 procent som ansåg att människans aktiviteter var en signifikant bidragande faktor till temperaturförändringarna. Men det brydde sig uppenbarligen inte frågeställarna om eftersom 87 procent inte låter lika övertygande som 97 procent.

Det finns med andra ord ingen riktig substans i påståendet om forskarvärldens ”konsensus” utan än en gång handlar det om att manipulera siffror så att de passar budskapet.

Finns det en svensk vindkraftmaffia?

"Vindarnas herre" Vito Nicastri, en mästare på att blåsa
skattemyndigheterna i Italien.

“Inget är idag så lönande som en vindfarm,” säger Edoardo Zanchini, en miljökämpe som kartlagt den italienska maffians inblandning i den europeiska vindkraftsindustrin. ”Allt som ger pengar intresserar maffian. Men det är inte bara italienska brottslingar som intresserar sig för förnybar energi, utan den här typen av ekobrottslighet förekommer i flera länder i Europa. Det kan handla om statliga subventionerade vindkraftverk som aldrig startats eller ens byggts…”


Enligt uppgifterna från den italienska polisen anammar maffian den förnybara energin med en entusiasm som får självaste Al Gore att blekna. En av dem som insett möjligheterna är den sicilianske affärsmannen Vito Nicastri, som samlat på sig nu beslagtagna tillgångar på 1,5 miljarder euro i form av ett 40-tal vindfarmer och solenergibolag. Den 54-årige maffioson greps förra året men släpptes. Av utredaren kallas han  ”Vindarnas herre” och uppges ha kopplingar till den efterspanade Matteo Messina Denaro, ”bossarnas boss”.

Efter avslöjandena om fusket med de statliga lönegarantierna är det kanske dags för svenska skattemyndigheter och åklagare att syna våra miljökapitalister lite närmare i sömmarna och se efter i vilka fickor de statliga subventionerna till slut hamnar.

Sanningen om vindkraften

Det är ett välkänt faktum att vindkraften sällan förmår leverera elektricitet när den behövs som bäst. Vindkraften kan aldrig ersätta vatten- och kärnkraft. Därför är det lika förbluffande som sorgligt att vi i Sverige fortsätter att subventionera vindkraften och göda markägare och gröna kapitalister.

De här både diagrammen bevisar det orimliga i tilltron till vinden som kraftkälla. Hur mycket statistik behövs det för att få politikerna att tänka om och vanliga medborgare att protestera mot detta enorma slöseri med skattepngar?

När behovet av el är som störst, levererar vindsnurrorna som minst.

Bensinpriset når nya höjder

Det svenska bensinpriset har nu nått en ny rekordhöjd. Orsaken är till en viss liten del oron för vad Iran ska hitta på, men den egentliga anledningen är förstås att vi har ett miljöparti som kliar regeringen på ryggen så länge Reinfeldt & Co. går koldioxidhatarna till mötes med nya miljöskatter och pålagor.


Svenskarna finner sig förstås utan knot i dubbel moms och koldioxidskatt och fan vet allt. De så kallade motororganisationerna håller tyst.

Enligt Preem kostade bensinen 1 januari 2012 ca 5 kr litern. Oljebolagets påslag är 1 krona. Med endast moms skulle literpriset vid pump då hamna på 7:50 kr per liter.

Men bilismen har ända sen sossarnas tid varit en mjölkkossa som varje regering utnyttjat för gud vet vad (kanske till att späda på statsrådslönerna rentav). Nåväl, totat får du som tankar din bil på bensin betala mer i skatt än vad bensinen kostar – över 8 kr. I dessa 8 kr ingår miljöpartiets fantastiska koldioxidskatt på ca 2:40 kr.

Kan du som läser detta se någon rim och reson i att människor som behöver bilen för att förflytta sig ska straffas med sådana skattesatser?

Men etanolen är ju billigare, invänder kanske någon. Priset på E85 ligger under 10 kr. Javisst, men det beror på att samma regering som höjt bensinpriserna subventionerar etanolen för att få oss att köra ”miljövänligare”.

Faktum är att produktionen av etanol kräver lika mycket energi som man får ut av den och att de totala koldioxidutsläppen därför blir högre än för fossila bränslen. Arealer som kunde användas för odling av spannmål används i stället för etanolgrödor, vilket bland annat leder till högre matpriser. Är det ett miljövänligt alternativ?

Sveriges energipolitik med stängda eller misskötta kärnkraftverk, subventionerade och ineffektiva vindsnurror, miljöskattad el med moms på momsen, elnät som inte klarar stormar, vansinnig beskattning av fossila drivmedel är alla tecken på att det här landets infrastruktur håller på att rasa ihop.

Vad Sverige behöver är människor som inte nöjer sig med att knyta näven i fickan utan ser till att de som kallar sig våra politiska ombud tar sitt förnuft tillfånga och lyssnar till ”gräsrötterna”. Men det är förstås en nåd att stilla bedja om så länge majoriteten av svenskarna känner skuld varje gång de sätter sig i sina bilar…





Last chance, North Dakota 1937 eller så här vill miljöpartiet ha det i Sverige