Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett Gröna bilister. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gröna bilister. Visa alla inlägg

tisdag 12 november 2013

Hur säljer man elbilar? Med makalösa subventioner!

Varje norsk elbil subventioneras med 70 000 euro!




Norge fortsätter att leda elbilsligan i världen om man ser till antalet nyregistreringar. Nissan Leaf heter favoritmodellen i både september och oktober. Marknadsandelen ligger nu på över 5 procent. På ett år har marknaden för elbilar fördubblats, och enligt prognoserna kommer det att rulla 50 000 elbilar i Norge år 2016.

Bakom dessa häpnadsväckande siffror ligger en medveten satsning som får världens miljövänner att se grönt. Beror elbilarnas popularitet då på att norska bilköpare är mer miljömedvetna än andra konsumenter? Inte alls. Den beror till största delen på de kolossala subventioner som staten består med.

Enligt tyska beräkningar subventioneras varje såld bil med otroliga 70 000 euro direkt och indirekt (se http://notrickszone.com/2013/11/07). Hur hänger nu det ihop?

Först och främst slipperden norske elbilsköparen accisen som är hela 25 procent på vanliga fordon. Han eller hon slipper också betala införselavgifter och registreringskostnader, och i deklarationen får elbilsägaren göra större avdrag än andra bilägare. Elbilar slipper vägtullar och broavgifter liksom färjekostnader. Och i städerna kan elbilsförarna utnyttja bussfilerna. Vid de statliga elstolparna laddar man batterierna gratis.

Sammanräknat innebär alla dessa subventioner att Norges skattebetalare bidrar med 70 000 euro per elektrisk bil. Snacka om nationalekonomiskt vansinne!

Som en och annan påpekat är det ju smått ironiskt att Norge blivit ett så rikt land på olja och gas att man nu kan bereda vägen för elbilar. Amerikanerna är avundsjuka på norrmännen, och där har man räknat ut att motsvarande subventioner till landets 250 miljoner bilar skulle kosta astronomiska 12,5 triljoner dollar

Hur ska man någonsin få folk att köpa elbilar om det behövs sådana enorma subventioner för att göra dem attraktiva? Sanningen är ju att moderna motorer för fossila bränslen ger bättre ekonomi totalt sett och att Mattias Goldman och hans gelikar runtom i världen får fortsätta att titta mot stjärnorna efter vettiga alternativ till den gamla ottomotorn.

måndag 22 juli 2013

Elbilsvurmen svalnar också bland de frälsta

Så här illustrerar Öresundskraft drömmen om elbilen   


De gröna narrarna älskar fortfarande elbilar, åtminstone i Sverige som ju alltid ska vara bäst, störst och vackrast på alla områden. I andra länder har alltfler tidigare apostlar börjat tvivla på elbilarnas framtid. En herre som heter Bill Sweet vid IEEE (en sammanslutning av ingenjörer inom elteknik och elektronik) skriver: “Om du funderar på att köpa en elbil för miljöns skull bör du ta dig en extra funderare.” Och en annan medlem av IEEE, Ozzie Zehner, skriver att han ändrat åsikt. Hans artikel har rubriken ”Smutsig oavsett hastighet”.

“Idén att elektrifiera bilar för att göra dem miljövänligare är inte ny. För tjugo år sen byggde jag själv en hybridbil som antingen kunde köras på batterier eller på naturgas. Särskilt snabb var den inte och säkert inte så säker heller. Men jag var övertygad om sådana bilar skulle kunna minska luftföroreningarna och oljeberoendet. Jag hade fel...”

De flesta miljöorganisationer och kommunala och statliga myndigheter talar sig varma för miljövinsterna med elfordon. Men det finns ”kärringar mot strömmen”. Richard Pike vid brittiska Royal Society of Chemistry har räknat ut att utsläppen av CO2 i Storbritannien skulle minska med bara 2 procent om landet helt övergick till eldrivna fordon. I USA har kongressens budgetutskott kommit fram till att subventioner till elbilar inte skulle ha någon mätbar påverkan på den totala bensinförbrukningen eller utsläppen av växthusgaser under många år framöver.

Anledningen till tvivlen är förstås att även om elmotorerna i sig är “rena” så är batterierna som driver dem inte det. Om en elbil laddas med ström från ett koleldat kraftverk blir nettoutsläppen av CO2 större än från en vanlig bensindriven bil. Det kan å andra sidan avhjälpas om man bygger fler naturgas- eller kärnkraftverk. Men det håller inte de gröna med om, eftersom utvinningen av naturgas producerar CO2 – och kärnkraft ska man ju överhuvudtaget inte tala om i sällskap med miljönarrar.

Problemet är att elbilsförespråkarna glömmer alla de avtryck på klimatet som en bil sätter under sin livstid – vid tillverkningen, under den dagliga användningen och fram till det att den till sist hamnar på skroten. Men även om man bortser från dessa faktorer så är elbilen sämre för miljön än en modern bensinbil.

Tyvärr har regeringarna i Europa svårt att inse det. Lobbyister och miljöorganisationer som Gröna bilister har med åren skaffat sig ett så stort inflytande att allmänheten sväljer alla vansinniga skattesubventioner, fri parkering för elbilar och andra påhitt som vi får betala på våra skattsedlar. Nu träder emellertid andra miljönarrar fram och deklarerar att bilen överhuvudtaget sjunger på sin svanesång och att den en dag kommer att betraktas som lika farlig för vår hälsa som tobaken…


I Sverige fortsätter de troende att satsa på elbilar. Så har till exempel elfordonsprojektet Green Charge gått från ord till konkret handling. Fem nya miljoner från Energimyndigheten har satt grundfinansieringen. Två exempel på vad som nu görs är att hjälpa kommuner att övergå till elbilar samt samarbeta med andra aktörer. Inte ett ord sägs förstås om varifrån pengarna kommer…

Nu när grundfinansieringen är klar tar ett mer konkret arbete vid för elfordonsprojektet Green Charge. Ett exempel är att bistå de deltagande kommunerna i övergången till elbilar. Ronneby kommun, vilken var den första kommunen att gå med i projektet, får nu hjälp att utveckla sitt elbilssystem – att få upp laddstolpar, att inrätta IT-stöd och att köpa elbilar.

Skeppsgossen undrar om man inte kunde ha använt dessa fem miljoner till något vettigare ändamål, förslagsvis till bättre mat på äldreboenden?

Ingen skräckvision och inte skitigare än elbilarna!

måndag 18 juni 2012

Vem vill ha en elbil och varför?


Steve Baker heter en brittisk parlamentsledamot som har många bra och läsvärda synpunkter på elfordon. På sin blogg skriver han: “Elektriska bilar är dyra och opraktiska. Med ett subventionerat pris på 30 000 pund och en batterikostnad på 15 000 pund är de självklart också oöverkomliga för de flesta. Man får inte heller glömma att den el som används för laddningen till största delen kommer från fossileldade kraftverk. Fast många försöker få oss att tro att förbränning-rörelseenergi-elektricitet-kraftöverföring-laddning-urladdning-rörelseenergi är en effektivare process än förbränning-rörelseenergi.”

Det finns också de som menar att en elbil inte ger mindre utsläpp än en modern bensin- eller dieselbil på grund av kostnaderna för utbyggnaden av elnät och laddningsstationer. Och hur blir det med alla uttjänta lithiumbatterier som ju måste lagras nånstans? Kanske ligger det något i uttrycket att ”alla elbilar är grisar som inte kan flyga”.

I Skottland ger regeringen bort Nissan Leaf elbilar till lokala myndigheter. På en laddning går en Leaf som bäst ca 10 mil. För en rundresa på 30 mil måste alltså en Leaf-buren tjänsteman göra två 8 timmars-stopp för laddning. Restiden blir totalt 3 dygn, längre än om vederbörande hade tagit cykeln.

I USA har Obama-administrationen sedan 2009 betalat ut 1,2 miljarder dollar till företag som ska tillverka avancerade batterier till elbilar. Enligt prognoserna skulle den amerikanska produktionen av el- och hybridbilar nu vara uppe i en miljon fordon. I verkligheten är den knappt 50 000 bilar. För batteritillverkarnas del innebär det att flera av dem har gått eller snart kommer att gå i konkurs.

Försäljningen av rena elbilar i USA är i stort sett obefintlig. Totalt har Nissan Leaf sålt runt 10 000 fordon, medan GM Volt sålde 8 000 innan tillverkningen stoppades. Andelen hybrider uppgår till ca 2,5 procent av den sammanlagda nybilsförsäljningen.

Men pengarna fortsätter att pumpas in i en bransch med lika liten framtid som vindkraften. Efter den amerikanska bankkrisen fick flera storbanker väldiga “nödlån” av staten. En av dem var Bank of America, som nu meddelat att man tänker satsa 50 miljarder dollar på elbilsproduktion!

Man kan också fråga sig i vilken utsträckning en elbil verkligen är ett alternativ till ett fossildrivet fordon; skillnaden ligger i att drivlinan ytterst drivs av kol, kärnkraft och lithium framställd ur miljöförstörande dagbrott. När brittiska Royal Society of Chemistry räknade på den totala vinsten för Storbritannien skulle en övergång till eldrift ge en total minskning av CO2-utsläppen med bara 2 procent.

Elfordonen eliminerar inte de negativa sidoeffekterna av bilåkandet. De flyttar bara problemen någon annanstans. Tillverkarna påstår exempelvis att elbilarna kan laddas för 10 cent per kWh, men så billig el finns bara i deras garage. De blir beroende av batterier som tål begränsat antal omladdningar och som sedan måste bytas ut för stora pengar. Den påstådda “bränsle”-kostnaden är helt försumbar i förhållande till kostnaden för en ny batterisats.

Utvecklingen går mot billigare batterier, men kostnaden för utvinning av de mineral som behövs för framställningen blir fortsatt hög. Det krävs också en massa fossilt bränsle för att tillverka ett batteri. De miljömässiga skadorna kommer att förbli större än för traditionella bensinbilar fram till minst 2030.

Ändå räknar Saabs arvtagare Nevs att företaget ska kunna hävda sig på världsmarknaden med en äkta elbil. Kineserna verkar rätt ointresserade av elbilar, så även svenskarna. Enligt uppgifter på nätet finns det knappt 500 elbilar i Sverige, mot nästan 4,5 miljoner konventionella bilar.

”Men det är bara tio mil från Trollhättan till norska gränsen och Norge är världens mest elbilstäta land, där elbilar regelbundet är bästsäljare i sin storleksklass”, säger Mattias Goldmann på Gröna bilister. Han menar också att Nevs/Saab kan bli världsledande när det gäller elbilar.” Herr Goldmann lever ju kvar i CO2-sagornas värld men har tydligen inte tagit till sig att jorden blir kallare och att CO2-vinsterna med elbilar är försumbara (se ovan).

Norsk elbil
Idag rullar 7 000 elbilar på Norges vägar (av 2,4 miljoner bilar totalt), vilket gör Norge till den femte största marknaden för elbilar i världen, enligt statistik från Grønn bil. I stället för att vända sig till miljöentusiaster som är villiga att betala extra för att slippa utsläpp, kan det i Norge vara mer ekonomiskt att köpa en elbil än en bensin- eller dieseldriven.

”Man slipper betala importavgift på elbilar. Dessutom har elbilsägare tillåtelse att köra i kollektivtrafikfälten, man slipper betala trängselavgift, har gratis parkering och får ta bilen gratis på alla färjor i vägnätet”, säger Ole Henrik Hannisdahl, projektledare för Grønn bil.

Det är väl en sådan framtid Mattias Goldmann hoppas på för Sveriges del också, men i sin fantasivärld glömmer han att vi svenskar inte har några oljepengar att pumpa in som norrmännen utan hellre spenderar dem på att hjälpa invandrare m.m.
För Skeppsgossen är det ofattbart att någon biltillverkare vågar nystarta med en produkt som är så osäker som elbilar. Eller också lägger Nevs ribban så lågt att varje såld elbil höjer försäljningsstatistiken med 100 procent. Exemplet Norge utgör ännu ett bevis på att elbilen – i likhet med vindkraften – inte kan klara sig utan en massa subventioner. Såvida man inte som skottarna skänker bort dem. Och nog är det väl direkt bisarrt att ett av världens rikaste oljeländer tar pengar från oljeintäkterna och satsar dem på elektriska bilar?









lördag 31 mars 2012

Miljövännerna måste stoppas!

Johan Rockström har utsetts till Sveriges farligaste man. Hans absoluta övertygelse om att jorden går under ifall vi inte återgår till ett slags bronsåldersliv anammas av flertalet s.k. miljövänner. Så här refererar Göran Ahlgren, sekreterare i Stockholmsinitiativet, ett av Rockströms föredrag från början av året med den glada rubriken ”Är världen beboelig om hundra år?”



”Han listar negativa överraskningar under 2011: havsytehöjningen accelererar, CO2 utsläpp ligger kvar i 1000 år, kolsänkorna ser ut att vara på väg att braka ihop, vi står på tröskeln till tröskeleffekter, extremväder kan nu för första gången kopplas till utsläppen. Allt prat om eventuell frånvaro av uppvärmning möts med besked att den verkliga uppvärmningen maskeras av luftföroreningar och oceanerna.”

Det här är budskap som går hem hos media och okritiskt sprids till allmänheten. Nu senast visade en undersökning som gjorts av WWF och Trygg Hansa att sju högstadieelever av tio oroar sig för klimatförändringarna och att var fjärde elev tror att den globala uppvärmningen kommer att leda till jordens undergång.

Okunskapen och förmågan till kritiskt tänkande hos det växande släktet är förskräckande. Unga som gamla matas fulla med politiskt korrekta lögner som inga fakta i världen tycks kunna vederlägga.

Må vara att denne domedagspredikant är en samhällsfara men Skeppsgossen tycker ändå att det är fel att lägga skulden enbart på honom. Hela klimathysterin började ju med Bert Bolin, FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore, uppbackade av skumraskorganisationer som WWF, Green Peace, Djurens vänner, Gröna bilister och Naturskyddsföreningen för att nu bara nämna några. Det är dessa organisationer och enskilda desinformatörer som Anders Wijkman, Maria Wetterstrand och Per Holmgren som gemensamt bär skulden till den nuvarande klimatgalenskapen.

Det finns otaliga exempel på vad som kan hända när de gröna får tillräckligt mycket att säga till om. Ett näraliggande och aktuellt sådant är förstås det svenska bensinpriset som ”klimatbeskattas”, ett annat är elpriset som höjts med nära 30 öre per kilowatt genom en grön ”energiskatt”. En massa statliga subventioner gör vindkraftsnasarna till kapitalister på konsumenternas bekostnad. Ett väl fungerande kärnkraftverk, Barsebäck, stängdes efter påtryckningar från de gröna i Sverige och Danmark.

I utlandet är det lika illa när klimatnarrarna släpps lösa. ”Gröna ekonomier” som Spanien, Portugal och Tyskland är nära att gå i konkurs på grund av den gröna icke-fungerande politiken, och många befarar att Storbritannien med sina vansinniga satsningar på vindenergi riskerar att hamna i samma knipa. I USA har Barack Obama målat in sig i ett grönt hörn genom sin envisa anti-fossila politik.
En av dem som analyserat miljöpartiets solkiga historia är professor Lars Bern i en artikel på Newsmill. Han skriver bland annat:

”Det stora genombrottet för skrämselindustrin var när man kom på idén att börja förklara naturens normala variationer med människans påverkan. Miljöpartiet fick sitt genombrott när man lyckades skylla en helt naturlig virusepidemi bland Östersjöns sälar på miljöskador. Likaledes har ozonuttunning vid polerna under den mörka årstiden och extrema väderhändelser förklarats med mänsklig påverkan. Det hela kunde göras troligt av att mänskliga aktiviteter sannolikt hade en viss del i uttunningen av ozonskiktet och i den lilla globala uppvärmningen under 1900-talet. De naturliga och dominerande orsakerna till dess förändring har dock förtigits effektivt.”

”Därmed öppnade man ånyo för vänsterns gamla krav på överstatlig och global maktutövning och skrämselindustrins apostlar började ifrågasätta demokratin som styrelseskick. Eco-fascismen var född och Miljöpartiet växte. Ledande domedagspredikanter… menar att världen borde styras av den självutnämnda elit som står bakom skrämselindustrierna och de stora överstatliga byråkratierna inom FN och EU. Vi får dagligen bevis på den symbios som vuxit fram mellan dessa korrupta byråkratier och skrämselindustrin. Det senaste i raden var en rapport från FN:s miljökommitté som visade sig vara en karbonkopia av ett kampanjmaterial från storföretaget Greenpeace. FN hade återigen anlitat en politisk aktivist för att skriva något som falskeligen presenterades som opartisk vetenskap.”

Skeppsgossen uppmanar alla Narrskeppets läsare att på alla sätt slå undan benen för miljöpartiet och dess anhang inför det kommande riksdagsvalet. Det är inte bara en demokratisk rättighet utan en skyldighet. Om vi också i framtiden vill ha ett hållbart och progressivt samhälle och inte gå tillbaka till bronsåldern som Johan Rockström m.fl. predikar.

tisdag 28 februari 2012

England leder bensinskatteligan - före Sverige!

Enligt officiella siffror ståtar England med de allra högsta skatterna på drivmedel inom EU. Bensinskatten uppgår till 60 procent av priset vid pumpen, medan skatten på diesel ligger på 58 procent. Att fylla tanken på en normalstor familjebil kostar idag runt 100 pund.



Priserna i mitten på januari var för diesel 141 p. och för bensin 133 p. Utan skatter och avgifter skulle motsvarande bränslen ha kostat 59,8 resp. 52,8 p. Som alla styrande ställer sig regeringen kallsinnig till punktskattesänkningar, med motiveringen att ”den brittiska regeringen har slut på pengar”.

Internationellt sett toppar England, fast Italien hamnar inte så långt efter med en drivmedelskatt på 53 procent. Lägsta skattetrycket på bilisterna i Europa har Luxemburg med 38 procent på dieseln. Sverige utmärker sig med 59 procent skatter och avgifter på bensinen och hamnar därför i samma division som Grekland, Italien och Holland. Lägsta skatten på drivmedel har Cypern.

I Sverige diskuteras bensinpriserna och de höga skatterna inte alls längre se även mitt inlägg 1 februari). Här inbillar sig de styrande att de fossilbränsledrivna fordonen ändå kommer att fasas ut (”naturlig avgång” kallas det då det handlar om människor), till förmån för utopiska bilar med gas- och eldrift. Därför ser dumskallar som Gröna bilisters Mattias Goldman och andra miljösabotörer till att priserna på fossila drivmedel hela tiden fortsätter att öka, medan de styrande ursäktar sig med att pengarna inte ens räcker till skola, vård och omsorg. Men det behövs inga stora omprioriteringar för att pengarna ska räcka både till dessa områden och till en fungerande infrastruktur med plats för landsvägstransporter och privatbilism.

En gång hette det: ”Utan bilen stannar Sverige”. Nu har ju Sverige i princip redan stannat på grund av bland annat en vansinnig skatte- och invandringspolitik. Om de gröna får gehör för sina idéer lär det nog inte dröja så många år innan våra bilar också blir stående därför att Svensson inte längre har råd att fylla tanken. I framtiden blir det färdmedel som cykel, sparkstötting och rullator som gäller för alla som behöver ta sig till butik och vårdcentral. Med ett viktigt undantag: den politiska eliten. Deras uppgifter är så viktiga att de i likhet med de styrande i det gamla Sovjetunionen måste ha tillgång till såväl limousiner som jetplan.

På väg till vårdcentralen i miljövännernas Sverige

fredag 24 februari 2012

De gröna hycklarna

“De värsta hycklarna i världen är de personer som predikar att vi måste ställa om till ett grönare samhälle,” skriver den amerikanske bloggaren Alan Caruba. ”De hävdar att allt som utgör vår moderna livsstil föröder jorden och utarmar naturens resurser.” Vad de aldrig vill erkänna är att olja, naturgas och kol plus en mängd mineraler och kemikalier är själva förutsättningen för att vi kan leva längre och bättre än våra förfäder.


Det tycks som om alla miljövänner har ett behov av att upphöjas till helgon och försäkra sig om en plats i himlen genom att inte ”synda”. De försöker förneka att alla varelser på jorden är konsumenter allt efter sin plats i näringskedjan.

Ofta handlar dessa jordens ”räddare” helt irrationellt. Ett exempel är förbudet mot kvicksilver. Nu hr det följts av ett förbud mot vanliga glödtrådslampor, vilka successivt ersätts av lågenergilampor som innehåller så mycket kvicksilver att de utgör en hälsofara om de går sönder.

Ibland får deras påtryckningar på politikerna rent förödande konsekvenser för mänskligheten. Tänk bara på Rachel Carsons dubiösa angrepp på DDT och andra bekämpningsmedel i början på 1960-talet. Sedan DDT förbjöds har miljoner människor dött i malaria i Afrika alldeles i onödan. Därmed placerar hon sig på listan över historiens värsta massmördare.

De gröna tror att vi människor kan påverka jorden trots att den gång på gång visar att den inte låter sig styras. Vi kan ingenting göra åt klimatet, och var och en av oss utandas tre kilo koldioxid per dygn vare sig vi vill det eller inte. Trots det uppgår mängden koldioxid i atmosfären till endast 0,033 procent.

Hur ska vi då spara på jordens ändliga resurser? Jo, säger de gröna, genom att använda mindre mängder fossila bränslen, kol och vatten etc. Eftersom allt detta är förutsättningen för en fortsatt positiv utveckling kan svaret bara bli att vi måste minska antalet människor på vår planet. Och det är just vad FN:s klimatpolitik går ut på fast ingen vågar stå upp och erkänna det. I stället uttrycker man sig så här:

”Vad som krävs är en omfattande och hittills aldrig skådad förändring av vårt beteende i förhållande till energi och konsumtion.”

Men låt dig inte luras av de verbala dimridåerna. Så gott som varje dag får vi bevis för att jordens energiresurser inte alls håller på att ta slut. Det är heller inget ”ont” i att konsumera utan något helt naturligt och livsnödvändigt för alla djur.

Vi får också höra (till leda) att det är vi människor som släpper ut de växthusgaser som kommer att förgöra vår planet. Men dessa gaser är vårt skydd mot solinstrålningen som annars skulle förvandla planeten till en ofruktbar öken och koldioxiden är livsviktig för allt levande.

De grönas recept för framtiden är att vi ska leva tätt sammanpackade som sardiner i storstäder och pendla till våra arbeten med kommunala transportmedel eller helst per cykel. Vad de inte pratar om eller inser är hur enormt mycket energi som krävs för att hålla en storstad igång. Samtidigt gör ju varje förtätning oss oerhört sårbara för epidemier, naturkatastrofer och krig.

De verkliga miljövännerna har varit och är alltjämt jordbrukarna. De förlitar sig på vädret – som de inte kan kontrollera – och på sin jord för att föda sig själva och andra. Men för att deras produkter ska nå fram till konsumenterna måste de ha tillgång till energikrävande transportmedel. Det räcker inte med elbilar och cyklar.

Vad miljörörelsen hittills åstadkommit är inget annat än den ena katastrofen efter den andra. Det började med DDT och förbud mot effektiva konstgödselmedel, det har fortsatt med krav på förbud mot genmodifierade grödor och fortfarande vurmar dessa gröna narrar för de minst effektiva energikällor man kan tänka sig, nämligen vind- och solkraft.



I en sån här hör politikernas löften hemma!

fredag 27 januari 2012

Var lugn - oljan räcker i minst 150 år till!





Klimatkramarna har på sistone fått allt svårare att få gehör för sina argument. Nu har två professorer med hemvist i USA resp. England manat fram det gamla oljespöket igen ur Kjell Alekletts garderob i Uppsala. De menar att när oljan tar slut så måste världens stater stå redo att möta nya energiutmaningar.


I en artikel i tidskriften Nature tycker sig de båda herrarna finna att oljeproduktionen var som störst år 2005, med en dagsproduktion på 75 miljoner fat. (Enligt BP nåddes en topp om 85 miljoner fat år 2010.) Sedan dess har marknaden varit skakig och trots priser på över 100 dollar per fat “tycks tillgången ha varit mindre än efterfrågan”. De nämner termen “peak oil” men är försiktigare än Uppsalas olyckskorpar var för en del år sen.

“Det kommer att ta decennier att genomföra en nödvändig energiomställning”, skriver artikelförfattarna som uppmanar till en allmän övergång till ”grön energi” plus kärnkraft!

Men vid närmare skärskådande är dessa herrar professorer lika ute på hal is som Aleklett & Co. Under förra året kunde vi läsa om nya enorma oljefyndigheter utanför Norge och Brasilien, och i USA har stora fyndigheter gjorts i North Dakota. Lägg därtill de omdebatterade tjärsandfälten i Kanada. Det finns också rapporter som talar om att ny teknologi gör det enklare och lättare att öka produktionen i befintliga oljefält i USA, Kina och Ryssland. Under de senaste 20 åren har tillgången på olja räckt för att tillgodose behovet hos Kina och Indien, som nu importerar mer olja än vad som konsumeras i Tyskland och Japan.

Enligt många bedömare har världen konsumerat en triljon fat olja fram till idag. Oanvända reserver är ungefär lika stora. Men det kommer med all säkerhet att kosta mer att få upp dem. Vi ska inte heller stirra oss blinda på dagens höga oljepriser. Ett pris på 100 dollar per fat idag motsvarar faktiskt priset 1981 om man tar hänsyn till inflationen.

Den kommande oljebristen är en annan myt som de gröna miljöfascisterna gör allt för att vi ska tro på. Eventuella prisökningar i produktionsledet kan lätt kompenseras med lägre energiskatter för konsumenterna – fortfarande kostar en liter bensin endast ca 7 kronor i Sverige om man räknar bort skatterna. 



fredag 20 januari 2012

Elbilen en jätteflopp!

Nissan Leaf är en elbil som ingen vill ha
Glädjande nog har intresset för elbilar och hybrider börjat svalna världen över. De extremt höga inköpspriserna rättfärdigar inte alls eventuella bränslebesparingar. Enligt amerikanska ekonomer tar det ända upp till 25 år innan den som kör 1500 mil om året tjänat in merkostnaden för en hybrid som Toyota Prius, jämfört med till exempel en snåldiesel.

Toyota Prius är för övrigt källan till några av de värsta föroreningarna i Nordamerika, enligt en skribent. Det tar mer kombinerad energi att tillverka en Prius än som går åt till en Hummer. Det beror på det komplicerade drivsystemet och på nickelbatterierna. De sistnämnda tillverkas av nickel från Kanada som raffineras i Europa för vidare transport till Kina – och därifrån till Japan. Snacka om miljöfarliga och kostsamma transporter!

Mattias Goldmann tillhör de narrar
som tycker att vi ska köra elbilar
 i framtiden för att "rädda mijön".
Enligt Teknikens Värld har de elbilar som sålts i Sverige nu börjat komma ut på begagnatmarknaden. Efter bara 100 – 300 mils körning har de sjunkit i pris med nästan 100 000 kronor! Det betyder en milkostnad på 313 kr milen… Men förlusterna står skattebetalarna för eftersom nästan alla sålda elbilar köpts av kommuner och landsting.

I England har de gröna lobbat framgångsrikt för en övergång till elbilar. Men sedan 2006 har det bara sålts 2 150 elbilar trots att staten ger inköpsbidrag med hela 5000 pund. Enligt transportdepartementet finns det idag 2 500 laddstationer i hela landet, vilket innebär att det finns fler ställen att ladda bilarna än bilar.





Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare