Veckorapport från Narrskeppet om solel, kolonialism, matsyndare och elbilar

En ny studie som publicerats i Renewable and Sustainable Energy Reviews kommer fram till att den potentiella elektricitet som man kan få ut av solceller etc. är minst fyra gånger lägre än vad angetts tidigare – ja kanske ända upp till 10 gånger lägre.  

Enligt männen bakom studien krävs det mycket större landområden per watt än vad som skrivits tidigare (av bl.a. IPCC). Det betyder förstås inte bara att solkraftverk tar upp en massa mer mark utan också att jorden tillfogas ännu större sår vid brytningen av de sällsynta jordarter som används för framställningen av solceller. En annan viktig fråga blir också om det finns tillräckligt av dessa mineral för att klara tillverkningen i framtiden.

En intressant kommentar till det krigshärjade Mellanöstern och västerlandets oljeberoende stod att läsa i brittiska Daily Mail härförleden. I fri översättning lyder den:

”För dem som anser att den västerländska kolonialismen bara varit av ondo finns det anledning att betänka vad som hade hänt ifall Franklin D. Roosevelt i stället för att borra olja i de medeltida getherdarnas land Saudiarabien så att de blev oändligt och oförtjänt rika medan vi gjorde oss beroende av dem – tänk på vad som hänt om han i stället bara lagt beslag på den arabiska halvön med all dess olja och kanske samtidigt tvingat på dem ett sekulärt samhällssystem. Då skulle alla dessa ökenfolk ha levt kvar i sin primitiva värld, vi skulle inte ha sett några wahhabi-terrorister som exporterade sin religion och vi skulle inte ha varit beroende av den arabiska oljan. Kommer motsvarande att ske med Afghanistans mineraltillgångar? Kommer vi att få läsa talibanböcker om 50 år?”

Det imponerande sopberget i Bombay heter Mount Garbage

Växthusgaserna tar aldrig slut – och det gör inte heller diskussionen om hur vi ska minska dem ”för att rädda jorden”. Nu har FN kommit på att all mat som kastas ger större utsläpp än något enskilt land med undantag av Kina och USA. Varje år slängs en tredjedel av den mat vi borde äta eller ca 1,3 miljarder ton, och när vi slänger mat förbrukar vi också en massa vatten och energi som gått åt för att producera den. All denna nyttiga kunskap finns att ta del av i FAO:s "The Food Wastage Footprint". Där får man också veta at den kastade maten motsvarar 3,3 miljarder ton koldioxid per år.

Så vilka är då dessa matsyndare? Jo, vi vanliga konsumenter förstås eftersom vi köper för mycket mat och kastar det vi inte äter. Fast också människorna i uländerna bidrar i och med att de använder ineffektiva jordbruksmetoder och inte har moderna lagringsutrymmen. Om vi inte gjorde oss av med så mycket mat skulle vi inte behöva öka matproduktionen med 60 procent fram till 2050 för att klara befolkningstillväxten. Så det gäller att servera mindre portioner i västerlandet och att donera överblivna matvaror till välgörenhetsorganisationer.

Självklart säger FAO inget om det vansinniga i att tillsätta allt mer etanol i våra drivmedel – etanol som i huvudsak framställs av spannmål! Det är inte bara ett gigantiskt slöseri med jordens resurser utan det förstör också miljoner äldre bilmotorer.

Amerikaner och kineser har lagt fram en gemensam rapport om miljökonsekvenserna med eldrivna bilar. Den visar att elbilarna när de laddas med ström från koleldade kraftverk de facto släpper ut mer sot per passagerarkilometer än bensin- och dieseldrivna fordon. Av detta följer att eldrivna bilar är de värsta nedsmutsarna i stora nationer som Kina, Indien och USA. I rapporten framhålls också den klimatrelaterade kostnaden för batterierna. En norsk undersökning har tidigare visat att tillverkningen av en elbil orsakar ett dubbelt så stort utsläpp av växthusgaser som produktionen av konventionella bilar.

I sammanhanget kan Skeppsgossen berätta att det nu läggs ner stora pengar på att lära elbilisterna av med rädslan för att inte komma fram till målet därför att batterierna tagit slut. Norge är ju det land som ståtar med det största antalet elbilar – runt 11 000 enligt senaste rapporter. I Norge har man också inlett försök med eldrivna transportfordon och bussar. Fler laddstationer och snabbare laddning kan hjälpa till att öka försäljningen, men enligt norrmännen tar det minst ett år innan en bilist blir av med ”batteriångesten”.

Personligen tror Skeppsgossen att det kommer att dröja minst ett par decennier innan gemene man blir av med sin ångest om att behöva bli stående med elbilen på en isig väg i 20 graders kyla - men lite norsk terapi kan kanske bota en och annan, vad vet jag?