Alarik Vittfarne: Australien sopar ut de gröna narrarna

Australiens väljare har sett ljuset i tunneln (här en tunnel för havsvatten som efter avsaltning kan användas för bevattning).

Australien har just valt bort de gröna narrarna. Det är en sensation i global skala. Nu blir det officiellt tillåtet att kritisera IPCC. Dessutom kommer skattepengar inte längre att satsas på ”klimatsmart” propaganda och tekniska revolutioner med ekonomiska katastrofer som följd.

När 76 % av rösterna räknats på söndagens morgon hade Labor, socialdemokraterna, säkrat 51 mandat, med en prognos på 57. Det är en minskning från 71. Liberalerna hade säkrat  81 mandat, med prognosen 89. För majoritet krävs 76 mandat.

I Australien var det knappast någon sensation. I mars 2012 var det val till de 89 mandaten i delstaten Queensland. Labor hade 47 mandat, men fick 8. Ren utskåpning alltså. De Gröna fick inget mandat. Det berodde på att premiärministern Julia Gillard innan det federala valet hade lovat att INTE införa en kolskatt, men efter valet införde hon den. Det var nödvändigt för att få regera. Hon behövde de Grönas enda mandat för att nå majoritet. I Queensland var den största näringen kolgruvor! Nästan alla var berörda.

Därefter har den gröna politiken kunnat debatteras öppet i landet. Det har varit en viktig del av debatten, d.v.s. precis motsatsen till den svenska debatten. Det har präglat valet. De gröna drömprojekten har blivit avklädda: 

Gillard skapade ett nytt departement i regeringen Climate Change Department som i sin tur skapade en rad nya myndigheter: Clean Energy Regulator, Climate Change Commission, Renewable Energy Regulator och Clean Energy Finance Corporation.

Eftersom alla vet att gröna medarbetare är godare än andra och kanske känsligare än andra, så placerades dessa myndigheter gärna intill en badstrand eller golfbana och lokalerna försågs med det yttersta för personalens trivsel, utan särskild hänsyn till kostnaderna. De skulle ju rädda världen, så pengar var inget argument.

Kommissionen leddes av en professor Tim Flannery, som ville rädda invånarna från den hemska torka som skulle komma. Han lyckades få till flera investeringar i jätteanläggningar för att avsalta havsvatten i alla de stora städerna. Då räckte förstås inte pengarna till att underhålla fördämningar och dammar för att ackumulera regnvatten. De skulle ju ändå inte behövas. Nu blev det ingen extrem torka utan mera regn istället. Då kom bristerna i underhållet i dagen. Avsaltningen hade man inte råd med, så anläggningarna har lagts i malpåse en efter en.

Liberalernas ledare, Tony Abbott, har lovat att inom 14 dagar ha all lagstiftning på plats för att rensa ut den ”gröna” administrationen. Parlamentets sekreterare, David Elder, uttalade:”Det måste finnas ett bättre sätt att vårda planeten än att skrämma livet ur folk”.

Jag instämmer och ser fram emot en sansad debatt om de bevis som saknas för att koldioxiden gör något märkbart åt klimatet. Det har IPCC fortfarande, efter 25 års intensivt arbete med enorma resurser satsade på forskning , inte lyckats bevisa. Däremot finns det många bevis för att andra faktorer påverkar klimatet, exempelvis solen med sina solfläckar. Forskning därom har IPCC helt enkelt motarbetat tills ganska nyligen.

Nu återstår att sopa ut narrarna i IPCC.