Detta borde Gustav Fridolin läsa

Skeppsgossen gläds lika mycket varje gång han läser kloka inlägg i den i dubbel mening allt svalare klimatdebatten. Nu tycks det vara Ban Ki-moon som försöker hålla den igång med en egen klimatkonferens i New York i slutet av månaden - en konferens som de stora utsläppsländerna bojkottat! Med anledning av den har två forskare, kanadensaren Tom Harris och hans australiske kollega Bob Carter skrivit ett inlägg på New York Posts hemsida. Det ger en så god sammanfattning av det icke-existerande klimathotet att jag tar mig friheten att presentera en översättning (med en och annan egen kommentar).

Man brukar säga att vetenskapliga slutsatser aldrig är oomkullrunkeliga. Men när det gäller "klimatforskningen" råder enighet: det finns inga egentliga bevis för att koldioxiden från mänskliga aktiviteter orsakar katastrofala klimatförändringar. Lika fullt fortsätter FN:s klimatpanel att slå larm - men sammanfattningen av deras rapporter skrivs av politiker som envisas med att tala om "konsensus".

En fysiker i Oregon som heter Gordon Fulks summerar frågan så här: "CO2 påstås vara orsaken till en global uppvärmning som inte sker, till en accelererande höjning av havet som inte sker, till en avsmältning av glaciärer och havsis som inte sker... och till en ökning av extrema väderhändelser som inte kan påvisas."

Fulks sätter fingret på fakta som klimatalarmisterna tydligen har utomordentligt svårt att ta till sig.

Enligt Nasa:s satelliter och mätningar på jordytan har den globala uppvärmningen upphört i slutet på 1990-talet. Då hade CO2 i atmosfären ökat med nästan 10 procent sedan 1997. Att vi trots detta inte har sett någon uppvärmning motsäger alla de CO2-baserade klimatmodeller som IPCC fortsätter att tro på.

Havshöjningen förblir ytterst liten och tycks till och med avta. Under de senaste årtiondena uppgår den till ca 1 mm per år (eller 2-3 mm per år enligt "bearbetade" data från satelliter). Oavsett vilket värde som kommer saningen närmast så är det knappast oroväckande.

Satelliterna visar också att isutbredningen i Antarktis nu är större än någon gång sedan mätningarna började 1979. Alltså är pratet om avsmältning hämtat ur luften.

År 2012 publicerade IPCC en rapport som slog fast att extrema väderhändelser inte ökat vare sig i antal eller intensitet. Förra året kom en annan rapport fram till samma resultat. Orkanen Sandy var förödande men får betraktas som en enstaka företeelse.

Klimatskräcken, säger Fulks, har blivit "en sorts samhällspatogen som sprider felaktig information i små paket som ett virus".

Och klimatspöket kostar enorma summor att bekämpa. Under perioden 2001 till 2014 har den amerikanska regeringen spenderat 131 miljarder dollar på olika projekt avsedda att bekämpa antropogena klimatförändringar plus 176 miljarder på åtgärder för att minska CO2-utsläppen. Dr Bjørn Lomborg vid Copenhagen Consensus Center räknar med att EU:s mål att minska CO2-utsläppen med 20 procent fram till 2020 kommer att kosta nästan 100 miljarder dollar per år. "Efter att ha gjort av med så mycket pengar kommer vi ändå knappast att märka någon skillnad", säger han.

Al Gore hade rätt i ett avseende: klimatförändringarna är en moralfråga - för man kan svårligen tänka sig något så omoraliskt som att välbeställda västerlänningar vräker ut så enorma summor på ett icke-problem i stället för att bidra till att höja standarden i jordens fattiga länder.

http://nypost.com/2014/09/14/leo-v-science-vanishing-evidence-for-climate-change/