Glöm tvågradersmålet när världen nyktrar till!

Det här vill man inte se i Bayern

Ända sedan slutet på 2015 har det varit ett upprört surrande bland Vindkraftens vänner här ombord på Narrskeppet. Orsaken till det var att ministerpresidenten i fria delstaten Bayern, den stridbare Horst Seehofer, då genomdrev en bestämmelse kallad 10H. Den innebär att avståndet till närmaste bebyggelse måste vara 10 gånger så stort som vindkraftverkets höjd. I praktiken betyder det att exempelvis ett 200 meter högt kraftverk inte får byggas närmare än 2 km från bebyggelse. Lagen stoppade omedelbart upp planerna på nya kraftverk i regionen, och i väntan på den rättsliga processen (som kan blir klar under sommaren) är det kört för vidare nyexploatering.

Idag uppgår elproduktionen från vindkraften i Bayern till ca 1,6 Gigawatt, vilket är futtigt med tanke på landytan. Nu ska det dock tillfogas att Bayern ligger på första plats ifråga om solenergi med en produktion på 11 Gigawatt. Innan lagen trädde i kraft fanns det emellertid tillstånd klara för uppförandet av 20-30 nya vindkraftverk i kvartalet, så en betydande del av det vackra landskapet kommer ändå att förstöras av snurrande propellrar.

I Holland har man kommit underfund med att 100-tals vindkraftverk går med förlust på grund av de låga elpriserna. Det kostar mer att underhålla turbinerna än de ger i intäkter och flera ägare överväger nu att skrota dem. Det är framför allt de mindre och äldre vindkraftverken som inte visar lönsamhet, men även en del nyare har svårt att klara sig till följd av minskade subventioner. Därmed är den beslutade övergången till förnybara energikällor i fara, gnäller de gröna.

Som bekant är Tysklands ”Energiewende” ingen succé trots att omställningen har kostat över 200 miljarder euro sedan år 2000 enligt Wall Street Journal. Systemet med subventioner och krav på att elbolagen köper förnybar el till överpriser har lett till en boom inom vind- och solenergin, som nu står för 1/3 av den totala tyska elproduktionen. Staden Berlin är illa ute eftersom de styrande förbundit sig att 45 procent av elproduktionen ska vara förnybar år 2025. Nu planerar myndigheterna för ett anbudsförfarande där lägsta bud får rätten att bygga vindkraft, något som man hoppas kan få ner kostnaderna. Samtidigt utestänger man nya företag från budgivningen, åtminstone så länge det finns firmor som säljer solenergi.

”Vindkraften är den billigaste formen av grön energi i Tyskland”, skriver tidningen. ”Genom att favorisera solenergi väljer Berlin den dyraste och mest problematiska formen av förnybar elproduktion. Solenergin kräver de högsta subventionerna – minst 116 miljarder euro i dagens priser för all installerad solkraft under perioden 2000-2014. Tyskland har ett klimat och ett geografiskt läge med ungefär lika många soltimmar som Alaska…”

Så långt Wall Street Journal. Skeppsgossen kan bara instämma. Den tyska energiomställningen har lett till massor av förlorade arbetstillfällen, till höga elpriser, till ökade utsläpp från kolkraftverken som garanterar jämn elförsörjning och till kostnader som kan uppgå till över 1 biljard euro under de närmaste årtiondena. Vansinnet känner inga gränser.

Den gröna propagandan har firat triumfer också i utvecklingsländerna, men med åren har man på allt fler håll i världen insett att receptet på förnybar  

energi lovar mer än det håller och kostar mer än det smakar.

Enligt en rapport från International Renewable Energy Agency (IRENA) som hamnat på Skeppsgossens bord planerar länder som Brasilien, Etiopien, Kenya och Nigeria ingen utbyggnad av de anläggningar för  biomassa man redan har utan satsar i stället på fossila bränslen för att klara en stigande efterfrågan. Bilden är densamma i Indonesien, Kina, Indien och Mexiko – överallt krymper andelen förnybart till förmån för billig och effektiv fossil energi. Faktum är att den förnybara energin (undantaget vattenkraft) ökade sin andel av världens energikonsumtion med ynka 0,2 procent under 2014 (från 2,2 till 2,4 procent).

Hur går det då med det s.k. tvågradersmålet som narrarna ombord ständigt tjatar om? Med tanke på den allmänna tillnyktringen från det gröna ruset ser det illa ut med den saken. Någon har räknat ut att om detta mål ska uppnås så måste satsningen på förnybart ske sex gånger snabbare än idag.

Det klarar varken Obama eller Romson. För egen del ser Skeppsgossen fram emot ett bra mycket varmare klimat om så där en 100 år.