Fågelslakten fortsätter - för att rädda det framtida beståndet!

Tranor i livsfarlig miljö

“För en del miljövänner är klimatförändringarna ett så stort hot att vi måste tillåta att fridlysta havs- och kungsörnar dödas av vindkraftverken. Argumenten som jag har hört är att de förnybara energislagen minskar mängden koldioxid i atmosfären. Mindre koldioxid minskar också hotet från klimatförändringarna – och därmed gynnas örnar och andra vilda djur.”

Med andra ord måste vi döda örnar och andra djur för att rädda dem!

Det som fått Robert Bryce vid Manhattan Institute att reagera är att det amerikanska naturvårdsverket försöker få till ett undantag från lagen om fridlysning i samband med ett vindkraftsprojekt i Kalifornien. Undantaget skulle innebära att fem kungsörnar får dödas av propellerbladen under en femårsperiod.

Örnar och andra fridlysta fåglar dödas numera rutinmässigt vid vindfarmerna men hittills har ingen ägare någonsin ställts inför rätta i USA. Däremot åtalas olje- och gasindustrin vid varje överträdelse av gällande lagar.

I Sverige dödas som bekant inga fåglar, fladdermöss eller andra flygande varelser överhuvudtaget av vindkraftverken. I USA däremot finns det statistik som visar att minst 85 örnar har dödats av vindsnurror sedan 1997. Där erkänner ansvariga myndigheter att ju fler vindkraftverk som byggs desto fler rovfåglar och andra fåglar kommer att dödas.

Skrämmande siffror har också publicerats i Wildlife Society Bulletin. Enligt dessa dödas ca 573 000 fåglar om året i Amerika, av dem runt 83 000 rovfåglar.

Man kan med fog fråga sig till vilket pris. Enligt den amerikanska vindenergiföreningen reducerade vindkraften år 2012 landets koldioxidutsläpp med 80 miljoner ton. Förra året utgjorde de globala utsläppen av CO2 34,5 miljarder ton. De 60 000 MW som vindmöllorna i USA genererade minskade alltså de totala CO2-utsläppen i världen med 2/10 av en en procent! Någon har räknat ut att om USA vill nå upp till 1 procents minskning krävs det minst 120 000 fler vindkraftverk byggs.

Förra året levererade alla vindkraftverk på jorden lika mycket energi som vi kan få från 2,4 miljoner fat olja per dag. Samtidigt innebär ökningen av koleldade kraftverk under de senaste tio åren ungefär 2,4 miljoner fat olja per dag. För att kompensera för den öka kolanvändningen måste alltså vindindustrin bygga runt 142 000 vindkraftverk varje år (motsvarande en kapacitet på 285 000 MW).

Slutsatsen kan bara bli att vindkraften inte har minsta betydelse för en minskning av CO2-utsläppen. Att den dessutom subventioneras gör inte saken bättre. Varför ska skattebetalare – i USA och här hemma – betala för slakten av rovfåglar?

Klimatdebattören Sture Åström har i en insändare tagit upp ämnet ur ett svenskt perspektiv. Han skriver att Sverige redan har tillräcklig kapacitet för elproduktion och att överskottet blir ännu större i och med att pappersindustrin läggs ned. Totalt subventionerar alla Sveriges elkunder vindkraften med ungefär 28 öre per kWh; det motsvarar nästan hela produktionskostnaden för annan el. Och eftersom vi har ett överskott av el måste vindkraftselen exporteras till Tyskland, Polen och Lettland. För att minska utsläppen från deras kolkraftverk anser miljöpartiet att vi kan bjuda på de 28 öre per kWh som svenska elkonsumenter debiteras.

Sture Åström summerar: ”Ett vindkraftverk ger således inga miljövinster. Subventionerna [av vindkraften] är ett hån mot förnuft, elkunder och skattebetalare”.

Skeppsgossen vill gärna tillägga att ingen svensk naturvårdande myndighet eller organisation ännu har kunnat förklara varför så många fåglar, fladdermöss m.fl. faller offer för vindkraftverk i alla andra länder utom Sverige. Varför presenterar SNF inga regelbundna rapporter, varför tiger naturvårdsverket? För det kan väl inte vara så att vindkraftslobbyn köpt ornitologernas tystnad?