Tyskarna är trötta på de gröna

Ärevördiga Frankfurter Allgemeine Zeitung har i en lång artikel kritiserat tyske klimatnarren Hans Schellnhubers och de andra miljömupparnas ansträngningar att förvandla hela världen till ett grönt auktoritärt samhälle. ”Räddningen av planeten skjuts upp”, konstaterar tidningen. ”De lyckades inte lura de demokratiska krafterna.”

Professor Schellnhuber är chef för ökända Potsdaminstitutet som ägnar sig åt klimatforskning i Al Gores anda men med vetenskapliga förtecken. För sina insatser fick han för övrigt Volvos miljöpris 2011, något som säger en del om den intellektuella nivån hos de ansvariga på Volvo.  Institutet har i åratal publicerat larmrapporter om jordens snara undergång med syftet att övertyga politikerna om radikala åtgärder. Professorn är också med det tyska rådet för klimatforskning.

Rådet publicerade för tre år sedan en ”master plan” för den stora omvandlingen av det globala samhället. Ett mål var att det skulle vara i stort sett kolfritt år 2050. För att nå dit måste enligt författarna vissa demokratiska principer åsidosättas – eller, som en journalist skrev: ”Rådet är för demokrati men bara så länge människorna fattar de rätta besluten.”

Franfurter Allgemeine noterar att Schellnhuber & Co. ville upphöja klimatarbetet till en officiell statlig prioritet (liksom miljöpartiet i Sverige) och att det är ”lika nödvändigt ur moralisk synpunkt som en gång slaveriets avskaffande”. Och fort måste det gå också. Varje motståndare till planerna måste stigmatiseras och marginaliseras och utestängas från arbetet. Ty detta var det yttersta testet av demokratin och dess förmåga att handla i en krissituation.

Avfällingen Oliver Geden

Självklart upplever de gröna bakslaget som ytterst frustrerande. Samtidigt har landet fått en ny inflytelserik klimatkättare. Han heter dr Oliver Geden och var medlem i rådet tills han insåg att lärorna var sant odemokratiska. Allt kan rättfärdigas med att det är bråttom: miljardutgifter, gigantiska konferenser – och åsidosättande av demokratiska principer, skriver tidningen.

En grön regim som den Schellnhuber förespråkar styrs inte av auktoritära lagar utan på ett psykologiskt raffinerat sätt. Medborgarna får lära sig önskat beteende som vegetarianism och de som protesterar ”omskolas” på ett eller annat sätt. Teorierna är emellertid inte så lätta att omsätta i praktiken, menar tidningen, och hänvisar till de grönas försök att införa en vegetarisk dag i veckan (en idé som ju också Fridolin och hans bröder och systrar lanserat i Sverige). I Tyskland förlorade de gröna hundratusentals röster i senaste valet och en färsk undersökning visar att över 60 procent av tyskarna motsätter sig sådana idiotiska påhitt.

Nu får Geden mottaga mängder av hatmejl från frustrerade miljönarrar som anser att han svikit dem. De skriver bland annat att ”det är fruktansvärt att ens uttrycka sådan kritik” och att genombrottet för de rätta lärorna är nära. Kanske syftar de på Schellnhubers nya bok om att världshaven måste skyddas, ett verk som dock mottagits mycket svalt av etablissemanget. Frankfurter Allgemeine avslutar artikeln med frågan: ”Hur känns det när ingen längre vill lyssna?”