Röda Korset vill ju gärna framstå som en räddande hand för
alla nödställda. Men efter de interna skandalerna i Sverige – nu senast fick en
mångårig medarbetare sparken efter att ha ifrågasatt nyttan av att hjälpa
flyktingar här i Sverige i stället för på plats – har organisationens
verksamhet då och då satts ifråga. Vart
tar alla de pengar som stoppas i bössorna vägen?
Det är en fråga som den amerikanska journalisten Sharyl
Attkisson ställt sig. Efter orkanen Sandy samlade Röda Korset i USA in 300
miljoner dollar och det var väl inte mer än rimligt att allmänheten fick veta hur
alla dessa pengar användes. Men när en annan journalist bad om en redovisning
blev svaret (via advokat) att det var ”en branschhemlighet”. New Yorks
statsåklagare lyckades få fram några siffror men amerikanska media – som i
motsats till vår PK-press fortfarande ägnar sig åt undersökande journalistik - har
inte fått någon djupare insyn i Röda Korsets ekonomi.
Redan 2010 rapporterade Sharyl Attkisson i CBS News om hur
fem stora hjälporganisationer, bland dem Röda Korset, fyra månader efter katastrofen
använt insamlade medel avsedda för jordbävningsoffren på Haiti. Hon kom fram
till att det handlade om så stora summor att varje hemlös familj kunde ha fått en check på 37 000 dollar. ”Men
fortfarande”, konstaterade hon, ”gick tusentals människor hungriga och bodde
under presenningar”. När hon begärde en redovisning svarade samtliga organisationer
att de inte kunde specificera hur de använt donationerna. De nöjde sig med att
säga att de levererat 10 000 mål mat eller 10 000 flaskor med vatten.
”Det minsta man kan begära”, skriver Sharyl Attkisson, ”är
väl att det finns uppgifter om hur många mål mat och hur många flaskor vatten
som delats ut till varje flyktingläger och när det skett.” Sanningen tycks
vara att hjälporganisationerna får in så mycket pengar att de inte riktigt vet
vad de ska göra med dem. Och lika säkert finns det många rymliga fickor i
ledningen.
Ett annat exempel är den blodgivarverksamhet som Röda Korset
i USA ägnar sig åt. Blodgivarna får inte en cent men Röda Korset säljer blodet
för runt 240 dollar halvlitern. Ingen tycks veta vart förtjänsten tar vägen. Och
precis som hos svenska Röda Korset utsattes den amerikanska motsvarigheten för
en förskingring 2012, då ett par anställda roffade åt sig över en miljon
dollar.
I Sverige har vi ju en sorts kontrollmyndighet för insamlade
medel som ska se till att pengarna används för avsett ändamål. Men historien med Johan
af Donner visar ju att det alltid finns vägar runt kontrollsystemen. Nåja, Bengt Westerberg
tvingades i alla fall avgå som ordförande och det var förstås en välsignelse.
När toppstyrningen tar sig sådana uttryck som i det senaste fallet och en hängiven volontär sparkas för att hon deklarerat en avvikande åsikt, då borde det finnas
anledning att åter igen undersöka vad svenska Röda Korset ägnar sig åt.
”Branschhemligheter” hör definitivt inte hemma i en sådan organisation!
I väntan på att det görs en oberoende utredning av verksamheten råder Skeppsgossen dig och andra som läser detta att
sluta ge pengar till hjälporganisationer överhuvudtaget. Tiggarbössorna med
röda kors på verkar tyvärr lika skumma som de rumänska pappmuggarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar