Hur kan fladdermössen skyddas vid vindkraftverken?

Som Skeppsgossen rapporterat otaliga gånger dödas varje dygn massor av fladdermöss när de flyger i närheten av en grupp vindkraftverk, enligt vissa beräkningar så många som 100 000 per år. Nya undersökningar visar att de flesta av dem dödas under sensommar- och höstkvällar då det normalt inte blåser så mycket och propellrarna antingen står stilla eller roterar mycket sakta. Ett antal forskare i Indiana i USA bestämde sig för att försöka ta reda på vad som händer med hjälp av värmekameror som monterats på tre turbiner med varierad hastighet. Resultaten är minst sagt intressanta.

Experimentserien omfattade perioden augusti-september 2012. Enligt forskarna skedde observationerna vid 993 tillfällen. De flesta fladdermöss ändrade sin kurs när de närmade sig turbinerna och djuren flög oftast in mot dem från läsidan. Man noterade också att de flesta inflygningarna skedde under månljusa nätter med liten vind, medan snabbt roterande propellerblad skrämde bort djuren.

Fladdermöss lever länge och har låg reproduktion. Därför drabbas populationerna extra hårt av vindkraftverken. Observationer av döda djur under och i närheten av turbinerna har gjorts på flera kontinenter, och med utgångspunkt från dessa har det gjorts skrämmande uppskattningar – antalet döda fladdermöss kan röra sig om allt mellan 10 000-tals och 100 000-tals varje år. Det bör noteras att det finns mycket få rapporter om döda fladdermöss i anslutning till andra höga byggnader, exempelvis bropyloner och antennmaster.

Det tycks som om de flesta offren utgörs av trädlevande fladdermöss. Många av dessa företar långa flyttningar under vår och eftersommar/höst. I Nordamerika och Europa beräknas sådana flyttande arter svara för mer än en tredjedel av offren för vindkraftverkens propellrar.

Forskarna har sökt många förklaringar till varför vindkraftverken lockar fladdermöss. En förklaring kan vara att djuren faller offer för propellrarna när de flyger förbi masterna för att söka boplatser efter vårflyttningen. Det verkar också som om djuren misstar tornen för trädstammar och propellrarna för grenar där de kan gå till nattvila. När propellrarna står stilla bildas det också luftströmmar som liknar dem som förekommer kring höga träd. Medan de flyger runt för att närmare undersöka platsen kan det hända att vinden ökar och att fladdermössen överrumplas av de roterande bladen.

För att skydda fladdermössen kan man enligt forskarna göra som i Texas, där en anläggning försetts med röda blixtljus av samma typ som används på flygplan. Det har visat sig att antalet förolyckade fladdermöss minskat påtagligt tack vare varningsljusen.

Stillbilder av nattflygande fladdermöss (de gröna pilarna) togs med hjälp av värmekameror placerade 12 m från tornets bas. De röda cirklarna markerar fladdermöss som spårats av kamerorna. Bilderna visar olika situationer som en fladdermus som närmar sig ett snabbt roterande turbinblad (A), en lågtflygande fladdermus rakt ovanför kameran (B), en fladdermus som närmar sig en turbin vid molnigt väder (C) och en fladdermus som flyger i samma höjd som turbinhuset när propellerbladen roterar med full hastighet (D).

Läs hela artikeln på www.pnas.org

Tack och lov har problemet med vindkraftverk och fladdermöss på senare år uppmärksammats också i Sverige (och faktiskt i än högre grad än den fågeldöd som propellrarna orsakar). Enligt den ovan citerade forskningsrapporten uppskattar man att 600 000 fladdermöss mött döden vid vindfarmerna i USA bara under 2012. Ett färskt exempel på svenska skyddsåtgärder är det projekterade vindkraftverket vid Sörby i Skåne som länsstyrelsen stoppat. Området är rikt på fladdermöss, bland annat två rödlistade arter. I närliggande Tykarpsgrottan och andra grottor kring Ignaberga finns Bechsteins fladdermus, en av de mest sällsynta arterna i landet. Ännu har inget beslut tagits, och det ska bli spännande att se om naturskyddet äntligen sätter stopp för ännu ett vansinnigt projekt.