Det har kommit en hel del intressanta kommentarer till vindkraften på sistone. Motståndet fortsätter att växa i takt med att alltfler människor inser vilket slöseri med pengar snurrorna egentligen är. Det gäller inte minst i Storbritannien. Men även i USA reagerar alltfler mot det enorma slöseriet med skattebetalarnas pengar som varje vindkraftsetablering innebär.Redan 2012 presenterade ekonomiprofessorn Gordon Hughes vid universitetet i Edinburgh en undersökning om den s.k. kapacitets- eller belastningfaktorn för vindkraftanläggningar i både Storbritannien och Danmark. Med hjälp av statistiska beräkningar visar han hur kapacitetsfaktorn sjunker från t.ex. 24 procent år 1 till 15 procent när vindkraftverket nått 10 års ålder och till 11 procent vid åldern 15 år. Dessa siffror gäller för brittiska vindkraftverk, medan de undersökta danska anläggningarna “åldras” lite långsammare – från en topp på 22 procent till 18 procent när de är 15 år gamla. Havsbaserade vindkraftverk i Danmark har 39 procent kapacitetsfaktor när de satts upp men denna sjunker till endast 15 procent när de är 10 år gamla.
Vad betyder då uttrycket ”kapacitetsfaktor”? En enkel förklaring har jag hittat på nätet: MW = 1 miljon watt elektrisk produktion x 24 tim x 365 dagar = 8,760 megawattimmar per år. Om ett 1 MW-verk i verkligheten genererar 1,752 MW-h under ett år på grund av variationer i vindhastigheter och andra omständigheter är kapacitetsfaktorn 1,752 dividerat med 8,760 = 0,20 = 20 procent.
Gordon Hughes beräkningar har stor betydelse för dem som planerar nya vindkraftparker. Sjunkande kapacitet över åren bör ju tas med i beräkningarna, vilket i sin tur innebär att varje satsning på vindkraft blir betydligt kostsammare än vad politiker och andra beslutsfattare inbillar sig när de studerar tillverkarnas glädjekalkyler.
I USA har man räknat ut vad ett gaskraftverk kostar under sina första 10 år jämfört med kostnaden för en vindkraftpark. Vindkraftparken är en investering på 2,6 miljarder dollar i det aktuella fallet medan gaskraftverket kostar 450 miljoner. Kostnaden per MW kan enligt ovan beräknas till 235 dollar för vindkraften och till 2,96 dollar för naturgasverket. Att ”vinden är gratis” är med andra ord rent nonsens om man ser till den totala produktionskostnaden av elströmmen. Så det är inte att undra på att vindkraften efter alla decennier fortfarande är beroende av subventioner för att gå runt…
Läs hela utredningen på www.ref.org
I USA har vindkraften också börjat diskuteras allt flitigare. I exempelvis Oklahoma har det skett en enorm utbyggnad, från 113 vindkraftverk i tre anläggningar för tio år sedan till 1 700 vindsnurror i 30 projekt. I starten utlovades en ljus framtid, skattelättnader och allt möjligt annat (precis som i Sverige), men nu drar politikerna öronen åt sig när de inser vad subventionerna verkligen kostar och hur slättlandskapet förstörts av alla propellrar. Uppskattningsvis handlar skattesubventionerna nu om mer än 40 miljoner dollar. Samtidigt måste staten spara in på investeringar i skolor, vägunderhåll etc. (precis som i Sverige).
I Kansas och Texas menar också de som förespråkat satsningarna på vindkraft att det nu är hög tid att avskaffa eller åtminstone drar ned på subventionerna. Det är dags för vindkraften att stå på egna ben, heter det allt oftare. Samtidigt är motståndarna irriterade över att vindkraften inte levererar när behovet av el är som störst, alltså under sommarmånaderna då luftkonditioneringsanläggningarna går på högvarv. Skeppsgossen undrar varför man inte tänkte på den saken innan man gav exploatörerna fria händer. Sent vaknar syndaren, brukar det heta (och i Sverige tycks sömnen vara enastående god, närmast att jämföra med koma).
.jpg)
Hej igen Narren.
SvaraRaderaJag trodde att du kände till att undersökningen av Gordon Hughes är en bluff.
Det som är avgörande om vindkraftverk kommer att vara i drift länge och med god driftsäkerhet är tillgången på reservdelar.
Tillgång på reservdelar gäller för all teknik. Måste delar specialtillverkas för att det skall kunna hållas i drift blir driftstörningarna längre och dyrare. T ex gäller det även kärnkraft. Det är därför driftstörningar ofta tar lägre tid att åtgärda vid reaktorerna R1, R2 och O1 än vid de andra svenska reaktorerna. När det gäller vindkraft så är det lätt att få tag i reservdelar till Vestas, Siemens, GE och Enercon. För äldre fabrikat så är det lätt att få tag i delar till WindWorld, Bonus och Scanwind. De företagen är uppköpta av Vestas, Siemens och GE och var stora på sin tid med många turbiner tillverkade.
När man tittar på svenska vindkraftsparker så verkar det snarare vara så att det är först efter några års drift som vindkraftsparkerna är intrimmade så att de utnyttjas optimalt.
/Jan Eriksson
Det behövs en viss landskapsyta för att samla in vinden. Den blir totalförstörd för boende och fritid. Ytans storlek är lätt att beräkna.
SvaraRadera.
www.tjust.com/vit/2014/myter.pdf
Jan Eriksson: Hur kan du så bergsäkert påstå att Gordon Hughes beräkningar är en bluff? Grundar du det på vindkraftindustrins motargument som ju inte lät vänta på sig när undersökningen publicerades? Jag har lärt mig att lita mindre till "etablissemanget" än till de kritiker som utmanar det. "There is something rotten in the State of Denmark" är ett uttryck som kan appliceras på allt fler PK-företeelser. Att Hughes är motståndare till vindkraft av ekonomiska skäl gör väl inte hans argument mindre trovärdiga?
SvaraRaderaGordon Huges rapport är en av de två vanligast förekommande och ökända bluffrapporterna om vindkraft. Den andra är en rapport från Australien om vindkraftsbuller. Jag är lite förvånad över att Du inte kände till att rapporten är en bluff.
SvaraRaderaNågra dagar efter att Gordon Huges rapport publicerades av en organisation som heter REF (Renewable Energy Foundation) så dementerades uppgifterna om att Energinet i Danmark skulle samarbetat med Gordon Huges, vilket påstås i ursprungsrapporten. Idag när man tittar i rapporten som hittas på nätet är källhänvisningarna borttagna. Danska Energinet har en annan uppfattning om livslängden på vindkraftverk. Det jag skrev ovan om vikten av tillgång till reservdelar var hämtat från en artikel skriven av en dansk vindkraftsforskare.
REF är ingen organisation för förnyelsebar energi utan en sammanslutning av ett fåtal personer där vindkraft motarbetas, inte som svenska FSL, utan på ett mer bluffartat sätt. Gordon Huges är en av förgrundsgestalterna REF. REF försöker efterlikna REA (Renewable Energy Association) med nästan likadan logga och hemsida. Tanken är att folk skall tro att det är REA som ligger bakom den felaktiga informationen som REF hittar på om vindkraft.
/Jan Eriksson