Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett subventioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett subventioner. Visa alla inlägg

fredag 13 november 2015

Blå dunster och sanningar om vindkraften



Nya rapporter om den ineffektiva och opålitliga vindkraften har med flaskpost nått Narrskeppet. Eftersom de blåsta narrarna ombord tillhör Vindkraftens Vänner har rapporterna naturligtvis hamnat i papperskorgen utan att någon ens läst dem. Att tala illa om vindkraft på Narrskeppet är lika farligt som att säga något nedsättande om Mohammed och straffet blir att den skyldige slängs överbord, allt medan narrkören skanderar "Välsignad vare vindkraften!" Skeppsgossen brukar vara den som tömmer papperskorgarna och får därmed tillgång till många intressanta dokument som undanhålls gemene man.

I början av november blåste det nästan inte alls på de brittiska öarna. Vindkraftverkens totala produktion uppgick då till som lägst 300 MW eller 0,68 procent av landets sammanlagda elproduktion. Gas- och kolkraftverk räddade situationen.

Än värre var det i Adelaide i Sydaustralien söndagskvällen den 1 november. Då blev över 110 000 hem och butiker strömlösa. Trafikljusen fungerade inte, gatubelysningen slocknade helt och det gick inte att tanka bilen. Värst var det förstås för sjukhusen innan deras dieseldrivna reservgeneratorer gick igång. Officiellt var det en s.k. förbindelseledning  som spökade och de omskrivna vindkraftverken i området brukar inte leverera förrän tidigt på morgnarna, heter det i rapporten.

Det är med andra ord inte lätt att leva i ett samhälle vars funktioner till stor del är beroende av vindkraft och annan förnybar energi. Man måste helt enkelt vänta tills det börjar blåsa…          

Danske statsvetaren Bjørn Lomborg tillhör de skarpaste kritikerna av den hyllade ”förnybara energin” (om man så vill är han en motsvarighet till svenske  nationalekonomen Tino Sanandaji på invandringens område). Bjørn Lomborg räds inte etablissemanget och har nyligen förklarat att vind- och solkraft inte kommer att få någon ekonomisk betydelse förrän om 25 år och då till enorma kostnader. ”Enligt IEA (International Energy Agency) levererar sol och vind idag omkring 0,4 procent av den globala energin. Även om all världens regeringar skulle leva upp till sina löften om en övergång till förnybart skulle den siffran öka till ynka 2,2 procent år 2040.”

”Det stora problemet är att vi inte får någon el från de här energislagen när solen inte skiner och vinden inte blåser”, fortsätter Bjørn Lomborg. ”Påståenden om att exempelvis vindkraften snart kommer att bli billigare än energi framställd med hjälp av fossila bränslen - eller att den redan skulle vara det i Tyskland och Storbritannien - är hämtade ur fantasin. Vindkraften kommer aldrig att kunna konkurrera utan kraftiga subventioner.” 
  
IEA räknar med att kostnaden för de globala subventionerna för vindkraften kommer att öka under de närmaste 25 åren och inte minska som narrarna hävdar.

”Vind- och solenergi gör den fossilgenererade elkraften dyrare. Det tycker en del bara är bra, men om vi vill att våra samhällen ska fungera också under mulna och stilla dagar måste vi förlita oss till fossila bränslen. Enligt IEA:s uppskattningar kommer de fossila bränslena att i framtiden svara för 56 procent av all elproduktion, medan kärn- och vattenkraft står för 28 procent.”

Ju mer vind- och solkraft vi får desto mer sällan kommer existerande gas- och kolkraftverk att utnyttjas. Men de fasta kostnaderna för dessa sjunker inte, något som fördyrar kWh-priset.

”I Spanien utnyttjades de gasdrivna kraftverken 66 procent av tiden år 2004”, säger Bjørn Lomborg. ”På grund av den kraftiga utbyggnaden av vindkraften används de idag bara 19 procent av tiden. För att vara lönsamma måste de här kraftverken vara igång 57 procent av tiden och med så liten nyttjandegrad finns det stor risk för att de stängs.”

Resultatet blir att varje nation måste subventionera sina gas- och kolkraftverk för att ha nödvändig backup när sol och vind inte levererar. Det innebär att samhället betalar för elströmmen tre gånger: först för själva produktionen, sedan för subventioner till opålitlig förnybar energi och till sist också för subventioner till gas- och kolkraftverk.

Så långt Bjørn Lomborg. Hela intervjun med honom kan du läsa på
http://stopthesethings.com/

Miljönarrarna inbillar sig fortfarande att människor i landsorten bara längtar efter att få se horisonten fyllas med vindsnurror som håller fågel- och fladdermusbeståndet nere (förresten, vem i helsike behöver fladdermöss?). Faktum är dock att alltfler tänkande människor upplever vindsnurrorna som ett onödigt påfund som påverkar både trivsel och hälsa hos dem som måste leva i deras närhet.   

Det är en grupp som vindkraftslobbyn lyckats tysta i de flesta länder. Men tidigare i år har det faktiskt bildats aktionsgrupper som gått från ord till handling i både Montana i USA och Victoria i Australien. Där har man helt sonika skjutit sönder några vindsnurror! Skeppsgossen brukar inte lovprisa vandalism, men i det här fallet har han full förståelse för dem som hållit i bössorna. Det måste finnas en gräns för vad medborgarna ska stå ut med.

Till slut erinrar sig Skeppsgossen ett uttalande från 2004 av Sir Martin Holgate som arbetade för brittiska miljödepartementet. Denne framsynte man insåg att ”problemet med vindkraftsparker är att de tar väldigt stor plats i alla dimensioner för att generera väldigt lite elektricitet. För att producera lika mycket el som ett kolkraftverk krävs det 800 vindsnurror.”

”Nu brassar vi för fyllning och börjar vår gång” som det heter i Möte i monsunen av Evert Taube och Skeppsgossen äntrar utkiken för att spana in nya galenskaper.


   

lördag 8 augusti 2015

Vindkraft = skyhöga elpriser


Att den omhuldade förnybara energin kostar mycket pengar, det vet vi sedan tidigare. Den kan ju – trots att den existerat i flera decennier nu – ännu inte bära sina kostnader och måste subventioneras på ett eller annat sätt. Vindkraften i USA fick enbart under 2013 krediter motsvarande 5,9 miljarder dollar, medan solenergin fick nöja sig med 5,3 miljarder dollar. Under 2013 svarade de här båda energislagen för mindre än 5 procent av landets elproduktion. Och ändå har de fått mer än 50 gånger så stora subventioner som kol och naturgas tillsammans.

Till de enorma subventionerna ska läggas konsumenternas kostnader I form av högre elpriser. Ett exempel är staten New York som nu kan ståta med landets högsta elpriser, i runda tal mer än 50 procent högre än genomsnittet.

De första 15 vindkraftinstallationerna i staten producerade under 2010 ca 2,4 miljoner MWh. Det är ungefär lika mycket som ett modernt gaskraftverk på 450 MWh kan leverera om det körs med endast 60 procent av kapaciteten. Kapitalkostnaden för ett sådant uppgår till ungefär en fjärdedel av kostnaden för vindkraftanläggningarna. I USA räknar man med en genomsnittlig livstid för ett vindkraftverk på 10-13 år. När staten New York måste byta ut generatorerna kommer det kosta runt 2 miljarder dollar.

Danska elkonsumenter har också drabbats hårt av den vettlösa övergången till förnybar energi i form av vindkraftverk. I Danmark kostar en kWh idag ca 2,30 DKK medan spotpriset är så lågt som 25 öre. Det är alltså inte nog med att danskarna har det högsta skattetrycket i världen, de betalar också världens högsta priser på el och värme. Under 2015 uppgår de traditionella energiavgifterna inkl. CO2-skatten till över 40 miljarder DKK, vartill kommer subventionerna till ”miljövänlig” elproduktion med över 7 miljarder.

Ett stort streck i räkningen för alla vindkraftsnarrar i Danmark har varit att konsumenterna i gemen inte investerat i värmepumpar, trots att man lovat dem som gör det billigare el från vindmöllorna. I stället har små och stora kunder valt att värma hus och lokaler med importerade pellets som nu producerar mer energi än vindkraften. Elströmmen från vindkraftverken säljs i stället med förlust till utlandet.

Under några timmar i juli svarade vinden för 140 procent av den danska elproduktionen, vilket noterades med applåder av miljöpartister och andra gröna narrar i Sverige. Däremot sa de ingenting om att 40 procent måste exporteras till underpris till Tyskland, Norge och Sverige. När det inte blåser tillräckligt i Danmark, då köper danskarna dyr energi från samma länder. I reella tal betydde det en förlust på 140 miljoner DKK, samtidigt som danskarna fick importera el för 108 miljoner DKK (till ett pris som låg 15 procent över spotpriserna

Under första delen av 2015 svarade vindkraften för 43 procent av den danska elproduktionen och enligt planerna ska siffran öka till 50 procent 2020. Det låter framsynt och får alla narrar inom EU att jubla. Men elenergin utgör endast 20 procent av det totala energibehovet som ju också innefattar värme, vägtransporter, sjötrafik etc. Var hämtar man resterande 80-90 procent av energibehovet?

Läs mer på

onsdag 29 oktober 2014

Vinden är inte gratis!

Det har kommit en hel del intressanta kommentarer till vindkraften på sistone. Motståndet fortsätter att växa i takt med att alltfler människor inser vilket slöseri med pengar snurrorna egentligen är. Det gäller inte minst i Storbritannien. Men även i USA reagerar alltfler mot det enorma slöseriet med skattebetalarnas pengar som varje vindkraftsetablering innebär.

Redan 2012 presenterade ekonomiprofessorn Gordon Hughes vid universitetet i Edinburgh en undersökning om den s.k. kapacitets- eller belastningfaktorn för vindkraftanläggningar i både Storbritannien och Danmark. Med hjälp av statistiska beräkningar visar han hur kapacitetsfaktorn sjunker från t.ex. 24 procent år 1 till 15 procent när vindkraftverket nått 10 års ålder och till 11 procent vid åldern 15 år. Dessa siffror gäller för brittiska vindkraftverk, medan de undersökta danska anläggningarna “åldras” lite långsammare – från en topp på 22 procent till 18 procent när de är 15 år gamla. Havsbaserade vindkraftverk i Danmark har 39 procent kapacitetsfaktor när de satts upp men denna sjunker till endast 15 procent när de är 10 år gamla.

Vad betyder då uttrycket ”kapacitetsfaktor”? En enkel förklaring har jag hittat på nätet: MW = 1 miljon watt elektrisk produktion x 24 tim x 365 dagar = 8,760 megawattimmar per år. Om ett 1 MW-verk i verkligheten genererar 1,752 MW-h under ett år på grund av variationer i vindhastigheter och andra omständigheter är kapacitetsfaktorn 1,752 dividerat med 8,760 = 0,20 = 20 procent.

Gordon Hughes beräkningar har stor betydelse för dem som planerar nya vindkraftparker. Sjunkande kapacitet över åren bör ju tas med i beräkningarna, vilket i sin tur innebär att varje satsning på vindkraft blir betydligt kostsammare än vad politiker och andra beslutsfattare inbillar sig när de studerar tillverkarnas glädjekalkyler.

I USA har man räknat ut vad ett gaskraftverk kostar under sina första 10 år jämfört med kostnaden för en vindkraftpark. Vindkraftparken är en investering på 2,6 miljarder dollar i det aktuella fallet medan gaskraftverket kostar 450 miljoner. Kostnaden per MW kan enligt ovan beräknas till 235 dollar för vindkraften och till 2,96 dollar för naturgasverket. Att ”vinden är gratis” är med andra ord rent nonsens om man ser till den totala produktionskostnaden av elströmmen. Så det är inte att undra på att vindkraften efter alla decennier fortfarande är beroende av subventioner för att gå runt…

Läs hela utredningen på www.ref.org

I USA har vindkraften också börjat diskuteras allt flitigare. I exempelvis Oklahoma har det skett en enorm utbyggnad, från 113 vindkraftverk i tre anläggningar för tio år sedan till 1 700 vindsnurror i 30 projekt. I starten utlovades en ljus framtid, skattelättnader och allt möjligt annat (precis som i Sverige), men nu drar politikerna öronen åt sig när de inser vad subventionerna verkligen kostar och hur slättlandskapet förstörts av alla propellrar. Uppskattningsvis handlar skattesubventionerna nu om mer än 40 miljoner dollar. Samtidigt måste staten spara in på investeringar i skolor, vägunderhåll etc. (precis som i Sverige).

I Kansas och Texas menar också de som förespråkat satsningarna på vindkraft att det nu är hög tid att avskaffa eller åtminstone drar ned på subventionerna. Det är dags för vindkraften att stå på egna ben, heter det allt oftare. Samtidigt är motståndarna irriterade över att vindkraften inte levererar när behovet av el är som störst, alltså under sommarmånaderna då luftkonditioneringsanläggningarna går på högvarv. Skeppsgossen undrar varför man inte tänkte på den saken innan man gav exploatörerna fria händer. Sent vaknar syndaren, brukar det heta (och i Sverige tycks sömnen vara enastående god, närmast att jämföra med koma).

torsdag 21 augusti 2014

Sluta köpa vindkraftsproducerad el!

Vindfarmen Walney Offshore utanför England stod i vägen för ett
danskt fartyg. Krocken ledde till ett oljeutsläpp... Miljövänligt?
Det är väl bara enögda miljöpartister och likställda som vid det här laget inte inser att vindkraften aldrig kommer att kunna konkurrera på en fri energimarknad. Men likt förbannat fortsätter t.ex. Bixia i Sverige att tvinga på sina elkunder en mix där vindkraft ingår. Skeppsgossen har länge haft just Bixia som elleverantör och bett att få slippa ingrediensen vindkraftsel. Det går inte, så nu byter jag till Vattenfall som åtminstone ger valmöjligheter: vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft. Tack för det! Naturligtvis hoppas jag att fler vindkraftmotståndare gör detsamma. Aktiva val är det enda som kan sätta stopp för den här kostsamma och totalt onödiga energikällan.

Färska siffror från USA bekräftar det vansinniga slöseriet med skattemedel för att subventionera vindkraften. Bara under perioden 2009 till 2013 sköt amerikanska staten till 14 miljarder dollar för att ge vindkraften draghjälp. Enligt Forbes åtnjuter vind- och solkraft mer än 50 gånger så stora subventioner per megawattimme som vanligt kol, och över 20 gånger så mycket om man ser till den genomsnittliga mängden el genererad av kol och naturgas.

Vindindustrin i USA hotar med att 37 000 arbetstillfällen går förlorade om subventionerna upphör. Forbes skriver att varje jobb inom vindkraften kostar skattebetalarna 15 gånger mer än motsvarande arbeten inom t.ex. oljeindustrin – från 32 900 dollar för en genomsnittlig arbetare ända upp till 1,1 miljoner dollar per arbetstillfälle om man räknar in alla statliga bidrag.

Satsningarna på vindenergi påstås ju skapa en massa jobb inom olika sektorer och gynna den inhemska ekonomin. Ett projekt i Indiana ägs av Horizon Wind Energy som fått 276 miljoner dollar i statsbidrag för detta. Horizon är emellertid inte så amerikanskt som det låter utan ägs av EDP Renovaveis i Portugal. Turbinerna tillverkas av Vestas i Danmark och monteras på 100 m höga torn som importerats från Vietnam. Trots alla sådana stimulanspaket har Vestas meddelat att företaget måste friställa 800 personer i USA och Kanada på grund av en minskning i orderingången på ca 25 procent.

Som vanligt vilseleder också vindindustrin allmänheten när de uppger maximal kapacitet (i MW) och inte hur många kWh ett visst vindkraftverk på en viss plats kan förväntas producera. I USA tillämpas systemet med ”negativ prissättning” vilket innebär att en producent får sin skattereduktion för varje kWh kraftverket genererar också när det finns ett överskott på el. I Tyskland har man som bekant skickat överskottet till grannländerna till reapriser trots att dessa egentligen inte vill ha det. Och häromdagen såg Skeppsgossen att den brittiska vindkraften nådde upp i fantastiska 1 procent av den totala elproduktionen i landet!

Skeppsgossen råder dig som läser detta att se över ditt elavtal och kontrollera att du inte får en mix där el från vindkraft ingår. Säg i så fall upp det och gör klart för leverantören att det beror på att du inte vill subventionera det mest vansinniga energislag människan kommit på. Må vara att det kan liknas vid en västanfläkt, men i bästa fall kan många sådana leda till en liten storm...

söndag 2 mars 2014

Snart slutdansat kring guldkalven?

Den moderna guldkalven är en vindsnurra som får det att klirra i börsen hos miljönarrarna och vanligt folk att betala dyrt för deras nöje.         


Förhoppningsvis ser vi snart slutet på den vansinniga satsningen på s.k. förnybar energi – eller statligt subventionerad energi vilket är ett mer passande namn. Men de gröna narrarna kämpar överallt i världen för att nedrusta vår civilisation, så det lär bli en lång och seg kamp mot miljöfascismen. Här är i alla fall en del siffror som manar till eftertanke. Det är Steve Goreham (författare till boken ”The Mad, Mad, Mad World of Climatism”) som sammanställt dem.

Under 2013 steg subventionerna för de alternativa energislagen till över 950 miljarder kronor och i Spanien till över 230 miljarder. Tack vare dessa subventioner har både Tyskland och Danmark nu världens högsta elpriser, och övriga Europa har också kunnat se kraftigt höjda priser på el och gas.

Långsamt har många av de "grönaste" nationerna vaknat och bestämt sig för att sluta göda miljökapitalisterna. År 2009 tog Spanien bort subventionerna på solkraft, vilket medförde att bara detta år sjönk försäljningen av solceller med 80 procent. I Tyskland minskade produktion och försäljning av solceller med 50 procent under 2011 och 2012. Andra länder som dragit ner på subventionerna är Tjeckien, Grekland, Italien, Holland och Storbritannien. RENIXX, alltså indexet för förnybar energi, har rasat med 90 procent från toppnoteringen 2008.

Sedan Tyskland bestämt sig för att stänga sina kärnkraftverk efter Fukushima-branden är det kol som gäller. Kolet svarar nu för över 50 procent av elproduktionen i landet och inte mindre än 23 nya koleldade kraftverk planeras. Under de senaste tio åren har kolkraften i världen ökat med närmare 5 procent.

Allt mindre medel satsas idag på de förnybara energislagen. Rekordåret 2011 satsades globalt 318 miljarder dollar enligt Bloomberg. Förra året var motsvarande siffra 254 miljarder dollar. Nedgången skedde i huvudsak i Europa där investeringarna minskade med 41 procent. Men när subventionerna i USA nu har upphört lär vi se samma nedgång där.

Idag svarar vind- och solkraft för mindre än en procent av den globala energin. Enligt Steve Goreham kommer de här båda energislagen förmodligen att växa, men deras bidrag till världens energi under de kommande årtiondena fortsätter att vara försumbar. I likhet med många andra tänkande människor hoppas Skeppsgossen att det snart är slut på dansen kring den här guldkalven.
  

tisdag 29 oktober 2013

Solskojarna




Trots att många menar att klimatdebatten är mer eller mindre död, går det fortfarande att tjäna grova pengar på klimatalarmismen, åtminstone i USA. Al Gore och hans kumpaner fortsätter att skära guld på skattebetalarnas bekostnad, vilket med stor sannolikhet förklarar deras ständiga förnekande av fakta. En av narrarna i Gores följe är Elon Musk, en skojare som efter misslyckandet med elbilen Tesla nu gett sig in på solcellsmarknaden.

Hans företag i den sektorn heter SolarCity, och det har precis som Tesla aldrig gett en dollar i vinst. Ändå har SolarCitys aktier gått upp med 600 procent sedan årsskiftet. Orsaken är att mytomanen Tesla förklarat att företagets omsättning ska öka med upp till 90 procent under 2014. Att det idag har skulder på 61 miljoner dollar tycks inte spela någon roll. Företaget backas precis som Tesla upp av den amerikanska regeringen och då känner sig investerarna trygga.

SolarCity lever på – eller hoppas kunna leva på – att sälja in solceller till egnahemsägare och skolor i Kalifornien. Det är en på många sätt lysande affärsidé eftersom firman kan tillgodogöra sig den 30 procentiga statliga skattekredit som kunderna är berättigade till då de sätter upp solceller på sina hustak. Som tack får kunderna solcellspanelerna gratis installerade och ”leasar” dem sedan av SolarCity.

Men – och nu borde taskspeleriet vara uppenbart för varje tänkande människa – i gengäld skriver husägaren på ett avtal i vilket han avsäger sig all rätt till alla statliga skattelättnader och rabatter nu och för all framtid. Dessa pengar tillfaller i stället ett antal investmentbolag. Ett av dem heter Generation Investment Management LLP och bakom det döljer sig ingen mindre än självaste Al Gore!

Därtill kommer en massa delstatliga och lokala bidrag som SolarCity kan sno åt sig. Kalifornien ger över 3,3 miljarder dollar i rabatter för solcellsinstallationer fram till 2016 medan husägarna kompenseras med lite billigare el (5 – 10 procent av den totala installationskostnaden). Kaliforniens skoldistrikt har fått 400 miljoner dollar i år för bland annat solcellspaneler. Självklart är SolarCity med i anbudsgivningen och har redan skrivit åtskilliga kontrakt med skoldistrikten.  

I Kalifornien kan den som har solceller på taket precis som i Sverige sälja tillbaka överskott till det allmänna nätet för en hygglig slant eller 16 cent per kilowatt. Kraftbolagen är enligt lag tvingade att köpa elströmmen trots att priset är ungefär det dubbla mot vad de betalar för annan el. Samtidigt lobbar SolarCity energiskt och effektivt mot aktörer som baserar sin verksamhet på olja och naturgas. När ett kommunägt elbolag i Arizona nyligen krävde att solcellsägarna skulle betala nätavgifter för den el de skickar ut och får betalt för, då tog det hus i helsike bland solenergiskojarna och bolaget beskylldes för att vilja införa en ”solskatt”.

Skeppsgossen gissar att vi får en liknande utveckling i Sverige om de gröna fortsätter att lura i svenska folket att solceller hör framtiden till. Så fort det handlar om statliga subventioner finns det alltid narrar som ser chansen att göra sig en hacka – se bara på Bert Karlsson och hans gelikar som idag tjänar grova pengar på flyktingförläggningar. Att solen inte lyser i vårt land tillräckligt mycket för att generera någon elström av betydelse spelar lika liten roll som att de asylsökande som inkvarteras i förläggningarna i stor utsträckning inte är i behov av asyl. Huvudsaken är att profitörernas plånböcker sväller på skattebetalarnas bekostnad.

Nej mina vänner, än är hotet från koldioxiden högst levande för alla som tror på våra statskontrollerade media och virrpannorna inom miljörörelsen. De är lika svåra att övertyga om att jorden håller på att bli svalare som det är att få en muslim eller jude att äta en skinkmacka.  


Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare