Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett Bixia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bixia. Visa alla inlägg

måndag 25 augusti 2014

Vem fan vill ha vindkraft?


“Älska vind!” uppmanade elbolaget Bixia i en reklamkampanj för några år sen (och senare kom motsvarande uppmaningar att älska sol- och vattenkraft). Skeppsgossen, som i likhet med de flesta vettiga människor tycker att vindkraften är ett meningslöst påfund, har som framgått av tidigare inlägg sökt efter ett elbolag som inte levererar vindkraft – men det tycks vara stört omöjligt att hitta ett sådant. Återigen har svenska konsumenter förlorat sin valfrihet på bekostnad av klimatlögner, miljöprofit och lurendrejeri.

Australiske debattören Viv Forbes är en av dem som granskat idiotsatsningen på vindkraft ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Han konstaterar att vindkraftverk inte är några enkla ”väderkvarnar” utan komplexa maskiner som kräver mycket energi och många dyrbara material att tillverka: stål för tornen, betong för fundamenten, glasfiber för kåporna, sällsynta jordartsmetaller för elektromagneterna, stål och koppar i maskineriet, högkvalitativa oljor för smörjningen, glasfiber eller aluminium för rotorbladen, titan i den väderbeständiga färgen, koppar, aluminium och stål i ledningarna och stolparna…
För framställningen av vart och ett av dessa material går det åt mycket energi i form av fossil diesel och elkraft. Därtill kommer ofta långa transporter till och från gruvor och fabriker som ger stora utsläpp av växthusgaser. 

Och så är vi då framme vid anläggningsarbetena. De kräver vägdragning i obanade områden, grundläggning och gjutning av fundamenten och dragning av ofta långa elledningar. Det mesta av anläggningsarbetena utförs med dieseldrivna maskiner som alla ger större eller mindre CO2-utsläpp. Markskadorna kan också vara betydande när skog huggs ner och jordlagren skalas av, friläggs och oxiderar.

När vindkraftverken väl är på plats erfordras regelbundna inspektioner som innebär många transporter med ytterligare CO2-utsläpp. Vindsnurrorna konsumerar energi från elnätet också när de står stilla – för smörjning, för belysning och för att hålla bladen i långsam rotation så att de inte blir skeva. En studie under en månad av ett vindkraftverk i Australien visade att verket drog mer elström än det producerade under 16 procent av den undersökta tiden, och en amerikansk studie visade att 8,3 procent av den totala vindenergin gick åt till hålla vindsnurran igång.

“Entreprenörer och konsumenter som väljer vindkraft”, skriver Vic Forbes, “ska naturligtvis få göra det, men skattebetalare och konsumenter ska inte tvingas subventionera deras val. Människor som påstår att vindkraften är en välsignelse för klimatet bör avkrävas bevis för detta i form av detaljerade analyser av kostnader, utsläpp etc. under kraftverkets hela livstid… Annars slänger vi bara ut en massa skattepengar till ingen nytta.”

Det är precis vad Skeppsgossen hävdat vid många tillfällen och det är därför han återigen begär av svenska elleverantörer att de ska kunna leverera vindkraftsfri elström. Men i dagens Sverige får man liksom i det forna statarsamhället stå med mössan i hand och bocka när patron kommer förbi – och vara glad för att man överhuvudtaget får någon ström till torpet.

torsdag 21 augusti 2014

Sluta köpa vindkraftsproducerad el!

Vindfarmen Walney Offshore utanför England stod i vägen för ett
danskt fartyg. Krocken ledde till ett oljeutsläpp... Miljövänligt?
Det är väl bara enögda miljöpartister och likställda som vid det här laget inte inser att vindkraften aldrig kommer att kunna konkurrera på en fri energimarknad. Men likt förbannat fortsätter t.ex. Bixia i Sverige att tvinga på sina elkunder en mix där vindkraft ingår. Skeppsgossen har länge haft just Bixia som elleverantör och bett att få slippa ingrediensen vindkraftsel. Det går inte, så nu byter jag till Vattenfall som åtminstone ger valmöjligheter: vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft. Tack för det! Naturligtvis hoppas jag att fler vindkraftmotståndare gör detsamma. Aktiva val är det enda som kan sätta stopp för den här kostsamma och totalt onödiga energikällan.

Färska siffror från USA bekräftar det vansinniga slöseriet med skattemedel för att subventionera vindkraften. Bara under perioden 2009 till 2013 sköt amerikanska staten till 14 miljarder dollar för att ge vindkraften draghjälp. Enligt Forbes åtnjuter vind- och solkraft mer än 50 gånger så stora subventioner per megawattimme som vanligt kol, och över 20 gånger så mycket om man ser till den genomsnittliga mängden el genererad av kol och naturgas.

Vindindustrin i USA hotar med att 37 000 arbetstillfällen går förlorade om subventionerna upphör. Forbes skriver att varje jobb inom vindkraften kostar skattebetalarna 15 gånger mer än motsvarande arbeten inom t.ex. oljeindustrin – från 32 900 dollar för en genomsnittlig arbetare ända upp till 1,1 miljoner dollar per arbetstillfälle om man räknar in alla statliga bidrag.

Satsningarna på vindenergi påstås ju skapa en massa jobb inom olika sektorer och gynna den inhemska ekonomin. Ett projekt i Indiana ägs av Horizon Wind Energy som fått 276 miljoner dollar i statsbidrag för detta. Horizon är emellertid inte så amerikanskt som det låter utan ägs av EDP Renovaveis i Portugal. Turbinerna tillverkas av Vestas i Danmark och monteras på 100 m höga torn som importerats från Vietnam. Trots alla sådana stimulanspaket har Vestas meddelat att företaget måste friställa 800 personer i USA och Kanada på grund av en minskning i orderingången på ca 25 procent.

Som vanligt vilseleder också vindindustrin allmänheten när de uppger maximal kapacitet (i MW) och inte hur många kWh ett visst vindkraftverk på en viss plats kan förväntas producera. I USA tillämpas systemet med ”negativ prissättning” vilket innebär att en producent får sin skattereduktion för varje kWh kraftverket genererar också när det finns ett överskott på el. I Tyskland har man som bekant skickat överskottet till grannländerna till reapriser trots att dessa egentligen inte vill ha det. Och häromdagen såg Skeppsgossen att den brittiska vindkraften nådde upp i fantastiska 1 procent av den totala elproduktionen i landet!

Skeppsgossen råder dig som läser detta att se över ditt elavtal och kontrollera att du inte får en mix där el från vindkraft ingår. Säg i så fall upp det och gör klart för leverantören att det beror på att du inte vill subventionera det mest vansinniga energislag människan kommit på. Må vara att det kan liknas vid en västanfläkt, men i bästa fall kan många sådana leda till en liten storm...

måndag 4 augusti 2014

Efter 30 år är det väl ändå dags att begrava både vind- och solkraft?



New York Times rapporterade för en tid sedan att vindkraften i USA fortfarande är 50 procent dyrare än elektricitet som framställs av gammaldags kolkraftverk. Och till och med landets gröne energiminister Stephen Chu erkänner att solenergin måste bli fem gånger effektivare för att kunna konkurrera på dagens energimarknad. 

Förkämparna för vind- och solenergi har i ett par tre decennier hävdat att nu kan de båda energislagen snart “stå på egna ben” – om de bara får lite mer ekonomisk draghjälp av stat och konsumenter. Trots det förblir den elström de genererar mycket dyrare och bidragen till den totala energiproduktionen är försumbar i de flesta länder. I USA svarade vindkraften för 1,3 procent av totalproduktionen och solenergin för ynka 0,02 procent (2008).

I en sammanställning på nätet kan man läsa hur förespråkarna för förnybar energi svävat ut i prognoser som verkar sprungna ur opiumrus (eller i varje fall för stort nyttjande av liknande medel). Här är några exempel från Amerika.

1986 räknade en forskare vid Rocky Mountain Institute med såväl vind- som solenergi skulle vara konkurrenskraftiga ”inom ett eller högst tre år”. 1990 sa ett par energianalytiker vid Worldwatch Institute att vi inom ett par decennier skulle vara helt oberoende av fossila bränslen för energiproduktion. Fördelningen skulle bli 30 procent solkraft, 20 procent vattenkraft, 20 procent vindkraft, 10 procent biomassa. 10 procent geotermisk energi och 10 procent naturgaseldade kraftverk (Christopher Flavin and Nicholas Lenssen, Beyond the Petroleum Age: Designing a Solar Economy (Washington: Worldwatch Institute, 1990).

Den ovannämnde Christopher Flavin har varit en sann förespråkare för vindkraften ända sedan 1980-talet. Då räknade han med lönsamhet inom några år… En sann drömmare är också hans kollega Barry Commoner som 1987 skrev att ”efter år 2000 kommer mellan 10 och 20 procent av energin att komma från solteknologi”.

Både vind- och solenergi sjunger enligt Skeppsgossens mening på sista versen, vad miljönarrarna och deras gröna anhängare än gör gällande. Om de båda energislagen varit livskraftiga och levt upp till alla de fagra löften som deras förespråkare rapat upp, så skulle de inte längre behöva några subventioner, det borde vilken tänkande varelse som helst inse. Det handlar inte längre om ”ny” teknik utan om en flera decennier gammal teknik som gång på gång bevisat att den inte fungerar i verkligheten. Stora svenska energibolag som Bixia borde skämmas när de utmålar de här energislagen som en ”framtidssatsning”!

torsdag 8 augusti 2013

Smått och gott från Narrskeppets salonger



En gamling som stupade framför kameran


En isbjörn som dött av svält på Svalbard är dagens stora samtalsämne här på Narrskeppet. Orsaken till den tragiska händelsen sägs vara att det finns så lite is att isbjörnarna inte kan komma ut och jaga sälar. I april i år undersöktes just den här nallen av norska vetenskapsmän och var då vid god hälsa. Efter bara några månader föll den ihop på grund av CO2-hotet - och påpassligt nog mitt framför en klimatkramares kameraobjektiv!

Skeppsgossen minns en annan isbjörn som låg bland valrossar och inte orkade ta den minsta tugga av dem på grund av utmattning. Vi fick aldrig veta om den var sjuk eller hur gammal den var, bara att den var ett offer för den globala uppvärmningen som det hette på den tiden. Nu visar det sig att den nu aktuella isbjörnen var 16 år gammal då den stupade, vilket bör ses i relation till att medellivslängden för många isbjörnar ligger mellan 15 och 18 år. Det var med andra ord tid för nallen att kila vidare till de sälla isarna, oavsett klimatförändringarna och isens utbredning.

Att det skulle finns så extremt lite is i Arktis att isbjörnarna svälter ihjäl är lögn och förbannad dikt. Jämför med kartan nedan som berättar en helt annan historia. Nej, sanningen bakom den här PR-bilden är att norrmännen redan i våras visste att isbjörnen var dödsdömd men att de lät den leva tills man fick tag i en fotograf som kunde föreviga dess sista timme.

Det är tyvärr på det samvetslösa sättet som Greenpeace, WWF och många andra organisationer arbetar för att sprida sin propaganda.  

När historieforskarna ser tillbaka på vår tid så kommer de med all säkerhet att berätta om alla de miljarder och åter miljarder dollar som människor världen över lurats att betala ”för att rädda världen”.

Det skriver krönikören Charles Adler på bloggen http://www.thegwpf.org/charles-adler-global-warming-scare-dying/

Han konstaterar också att folket ute på den tyska landsbygden äntligen börjar tröttna på alla de mastodontiska vindkraftverk som myndigheterna ständigt ger klartecken åt. Enligt en artikel i Der Spiegel bygger man nu högre än någonsin för att komma bort från turbulensen i närheten av marken och få upp propellrarna i det s.k. Ekmanskiktet ca 100 meter upp.

”Däruppe rasar vindarna fritt och genererar tillräckligt med terrawatt för att försörja hela jordens befolkning hundra gånger om. I varje fall i teorin.”

Just det, ”i teorin”, skriver Charles Adler. Problemet är bara att alla teorier om vind- och solenergi inte har fungerat särskilt bra för tyskarna (eller någon annanstans heller). De betalar skjortan för sin alternativa energi. De enda som uppskattar den är de gröna aktivisterna och de markägare som tjänar på markhyror och arrenden för turbiner och solkraftverk.

Nu är den tyska ekonomin så körd i botten att man inte längre har råd att subventionera eländet. Effekten blir förmodligen att elpriserna kommer att stiga ytterligare i vinter. Spaniens industriminister vet: ”Om vi inte hade gjort något i mitt hemland skulle vi antingen ha gått i konkurs eller tvingats höja elpriserna till konsument med 40 procent.” Nu uppges det att vindkraftsaktörerna i Tyskland ska investera i Piteå i stället, vilket förmodligen innebär att de kan tillgodogöra sig fortsatta subventioner av svenska staten. 

Barack Obama är känd för att slösa pengar på allt som är grönt. Vid en nyligen gjord revision av hans satsning på laddstationer för elfordon visar det sig att han spenderat över 135 miljoner dollar på onödiga anslutningar – onödiga därför att amerikanerna i likhet med de flesta bilköpare med förnuftet i behåll inte är ett dyft intresserade av eldrivna bilar.Och samtidigt inviger duktiga svenska elbolag som Bixia laddstationer som drivs med solenergi.

Apropå bilar och trafik kan Skeppsgossen berätta att de klimat- och miljömedvetna kalifornierna inte alls lever efter den gröna bibeln. Endast 8 procent av dem åker kollektivt till och från jobben, medan 67 procent kör bil. Fyra procent promenerar och 3 procent cyklar. Allt enligt tidningen San Francisco Examiner som nådde Narrskeppet via flaskpost.

Med ambitioner att frälsa oss 
USA:s utrikesminister John Kerry flirtar inte bara med den muslimska världen genom att resa runt i Mellanöstern. Han har också bjudit på ramadanfest på departementet i Washington och citerade i sitt välkomsttal Benjamin Franklins ord om vikten av religiös tolerans: “Även om muftin av Konstantinopel skickade hit en missionär för att predika muhammedanism så skulle han finna en predikstol…” Men det var förstås långt före 9/11, Benghazi och Boston.

Sedan övergick Kerry till klimatet och menade att “våra stora religiösa traditioner” måste arbeta tillsammans för fred, för välstånd, för våra folk och för planetens framtid. Enligt denne store tänkare handlar det om respekt för Guds skapelse, som ”vi fått till uppgift att vårda och ta hand om”.

De fyra roddare som gett sig tusan på att Nordvästpassagen blivit isfri till följd av klimatförändringarna har gått på den ena niten efter den andra. När de låg för ankar härförleden drev ett isberg rakt mot dem och kapade trossen – vilket var tur i oturen för annars hade de kapsejsat. Många människor världen över har både berömt och häcklat dem i sådan utsträckning att de tappra då och då funnit för gott att stänga av GPS:en ett tag. Sedan de gjort det lyckades de på något magiskt sätt ta sig hela 30 km över öppet hav i en styv bris. Skam den som ger sig...

I loggboken skriver en av dem att de inte kommer att ge upp trots motgångarna och att de är inställda på att göra allt för ta sig igenom Nordvästpassagen. De har nu rott i 28 dagar och lyckats behålla sitt goda humör, vilket i och för sig bara det måste vara en bedrift.(Fortsättning följer - kanske...)


På kartan ovan får man en tydlig bild av isläget däruppe i norr. I botten ligger en karta från 1971 som National Geographic publicerat. De gröna partierna visar isområden som inte fanns då men som finns idag 2013 och de röda det motsatta.

Stämningsfull konsert för en döende glaciär

En annan nyhet som passagerarna på Narrskeppet funnit högst förtjusande är den hyllning till Farnham Glacier i British Columbia som femtio musiker nyligen genomförde. De fotvandrade upp till glaciären för att på plats visa sin sorg över avsmältnngen genom framförandet av den specialskrivna kompositionen ”Requiem for a Glacier”.

Konserten dokumenterades med både bild och ljud. Enligt vissa rapporter gillade glaciären inte att violinerna var ostämda och att bassektionen var något för stark. ”Det är ett farväl till en glaciär”, sade violonisten Gerda Crosthwaite, 74. ”Det var en sorgestund för oss alla och vi kom till insikt om att glaciären är bortom all räddning.”

Tro nu inte bara att jippot var särskilt miljövänligt. Utöver musikerna deltog över 50 personer som transporterade upp instrument, generatorer och annan utrustning till glaciären. Allra stiligast var förstås dirigenten Ajtony Csaba i sin traditionella frack – ”en gång i tiden förpassades personer som ägnade sig åt sådana här förlustelser till mentalsjukhus” skriver en iskall bloggare.

Ibland slinter tungan också på höjdarna inom IPCC. Så har dr Ottmar Edenhofer erkänt att det bakom IPCC:s “klimatarbete” döljer sig planer på att omfördela världens rikedomar. Skeppsgossen kan tillägga att samme narr nyligen rådde Världsbanken att använda pengar som avsatts för utvecklingsländerna till kampen mot klimatförändringarna.

 

fredag 11 januari 2013

Klimatlögnerna avslöjas

Så här skriver Pravda i en artikel om den påstådda globala uppvärmningen: “I åratal har eliten i Väst hållit myten om den globala uppvärmningen vid liv som ett medel att först och främst kontrollera sina befolkningar. Detta är en religion med en hel armé av präster som kallas Statsfinansierade forskare”.


Tyskland anser sig numera vara världens miljösamvete, skriver Die Welt. Med sin nedrustning av kärnkraften och övergången till grön energi ville den tyska regeringen skapa en modell för resten av världen. I sin självrättfärdighet glömde dock tyskarna det faktum att andra får betala för deras gröna experiment – och det dyrt. Det tyska ”ekomiraklet” utnyttjade helt enkelt grannländernas kraftnät utan att fråga om lov och utan att betala för det. Nu vill inte Tjeckien och Polen vara med längre och bygger väldiga strömbrytare vid gränserna för att blockera objuden import av grön energi från Tyskland, eftersom den överbelastar deras nät och kan leda till strömavbrott.

Det nya året har kickat igång med en affärsuppgörelse modell större i medievärlden. Den arabiska tv-kanalen al-Jazeera köper kabelkanalen Current TV i USA för så där en 500 miljoner dollar. Bakom Current TV står ingen mindre än Al Gore & Co. De 60 miljoner amerikanska hushåll som abonnerat på kanalen är ett värdefullt tillskott för al-Jazeera och en efterlängtad dörr in i USA. Att miljöskurken Al Gore säljer till ett oljefinansierat tv-bolag har förstås fått en och annan besk kommentar och bekräftar väl bara vad vi alla vetat länge, nämligen att Al Gore inget annat är en samvetslös fifflare.

Vindkraftverken fortsätter att förpesta tillvaron för människor som hamnat i deras skugga. I Bostonområdet har det uppförts nya stora snurror som dånar som jetflygplan om nätterna och reflekterar solen i bladspetsarna på dagarna som discolampor. Men det gäller förstås i Amerika. De svenska vindkraftverken är ju både ljudlösa och icke störande för ögonen. Men, skriver en amerikan, egentligen är det lurendrejeriet som vi borde protestera mot i första hand. Skeppsgossen håller förstås med.

Apropå vindkraftverken har ett vindkraftbolag som heter NextEra Energy Canada nyligen och i fullt dagsljus fällt ett träd med ett örnbo i för att ge plats för en vindfarm med 56 snurror. Platsen ligger i Ontario och massor av folk hade samlats för att fotografera tilldragelsen. Bolaget hade fått tillstånd av naturvårdsmyndigheten i delstaten, men självklart vågade ingen representant för den visa sig.

Den vithövdade havsörnen är lika sällsynt och skyddad i Kanada som i USA. ”Hur kan någon med någon form av miljösamvete tillåta sådana här saker?” frågar sig parlamentsmedlemmen Vic Fedeli. ”Det värsta är ändå att det enda gröna med vindenergin i Ontario är de högar med pengar som regeringen betalar till exploatörerna för att höja vattenkraftstaxorna.”

Men i Sverige satsar kraftbolagen envist på vindenergi och skickar ut små uppiggande reklamblad för att lura fler av sina kunder. I stället för att tyst och stilla förpassa de fula maskinerna till skroten försöker man lura nya kategorier konsumenter att ösa in pengar i denna Ebberöds bank. När subventionerna upphör blir det kanske annan låt i skällan. Fy skäms Bixia! säger Skeppsgossen.

Om den smältande isen i norr har vi läst mycket under det gångna året, medan det varit förhållandevis tyst om den kraftiga istillväxten den här kalla vintern. Runt Alaskas kuster lade sig isen tidigare än normalt och krävde isbrytarassistans redan i början av december. Pratet om stigande havsnivåer som hotar kuststäder som Los Angeles kan också avfärdas, om man får tro satellitdata sammanställda av Coloradouniversitet. Under de senaste 20 åren har havsytan i stället sjunkit lite.

Skeppsgossens allra bästa vänner isbjörnarna har också hört av sig och meddelar att de nu uppemot 32 000 stycken mot tidigare bara 25 000. Men det har vi förstås inte sett en rad om i PK-media. Apropå isbjörnarna – så här skriver en annan björnkramare:

“Först ska vi alla hjälpa till för att rädda dem! Skicka pengar.

Sen – nu har vi räddat dem! Vad duktiga vi är. Skicka pengar.

Och nu – kommer vi att döda dem igen med våra växthusutsläpp. Skicka pengar.”

Massor av is finns det runt norra Kina där temperaturerna sjunkit till de lägsta värdena på 30 år. Över 1000 fartyg sitter fast i isarna, ända ner mot Gula havet. Och kan någon gissa vad som orsakat all denna köld enligt klimatexperterna? Jo, den varma luften över Arktis smälter isen där och flyttar kölden till Kina…

“Hur kan man hitta på något mer idiotiskt?” frågar sig bloggaren Steven Goddard. ”Drar de här galningarna upp värmen för att sänka temperaturen i ett rum? De har upptäckt klimatidiotins fjärde lag som säger att kall luft spontant kan bildas av varm luft. Mentala zombier har tagit över vår planet.”

Så – blir det kallare eller blir det varmare?

Ska vi tro brittiska Met Office som har världens dyraste väderdator att leka med så blir det inte varmare i världen fram till 2017. Nu är det regn som gäller, påstår de. Förra våren spådde man torka och värme i Storbritannien men så blev det ju inte. Skeppsgossen håller en krona på regn och rusk, för det är ju mera normalt för de brittiska öarna.

En del av innehållet i den kommande IPPC-rapporten har ju redan läckt ut på nätet. En slutsats som dras i den är att höjningen av den globala temperaturen inte har något samband med ökande CO2-halter. Det ger förstås klimatskeptikerna vatten på sina kvarnar. Tidningen

Hamburger Abendblatt frågar: “Hur mycket ska man tro på datorsimuleringar som visserligen fick rätt när det gällde den ökande CO2-halten men slog alldeles fel ifråga om temperaturerna?”

Något att tänka på under den kommande veckan kanske.



söndag 23 september 2012

Motbjudande propaganda

Vem ska städa upp här?


Just nu kör Telge Energi en reklamfilm för solenergi, som är så motbjudande att man mår illa. Med startbilder av ett diande spädbarn matas tittaren i fortsättningen med bilder av kalvande isar, oljeskadade fåglar etc. som bevis för vad fossila bränslen ställer till med. Nej, solenergi ska det vara – fast det inte finns särskilt mycket av den varan på våra breddgrader och fast hela solenergikomplexet håller på att säcka ihop världen över.


Att det går så dåligt för solenergin beror först och främst på att subventionerna dras in eftersom ekonomin inte tillåter att skattepengar slösas på ingenting. Ett annat fenomen som dykt upp är de embryon till handelskrig som vi ser, i första hand mellan USA och Kina men även mellan EU och Kina.

Som Skeppsgossen skrivit i tidigare inlägg är Tyskland det europeiska land som satsat mest på solenergi och länge varit ledande inom tillverkningen av solceller. Idag finns hälften av världens totala solcellsinstallationer i Tyskland. Men enligt tekniske chefen för EON, Klaus Dieter Maubach, kommer hela den tyska solcellsindustrin att försvinna inom fem år. Det beror till en del på att subventionerna upphör men till en del också på att kineserna fortsätter att dumpa priserna på solpanelerna. Risk lär finnas för en kommande handelsblockad mot Kina.

Men Maubach framhåller också att kineserna lider av samma marknadsproblem som alla sina konkurrenter. Ännu så länge håller kinesiska staten solcellsindustrin under armarna, men när tillverkarna i landet tappar stora marknader som Europa och USA är risken stor för nedläggningar i hemlandet.

Att EU nu rustar för “solcellskrig” mot Kina ser många bedömare som en upprepning av förra årets fajt mellan USA och Kina. Obama fick inte mandat att ge mera bidrag till amerikanska Solyndra, som då gick i konkurs och skyllde på billiga importer från Kina. Varpå USA svarade med importtullar på ända upp till 250 procent! Kineserna satsade då i stället på Europa för att bli av med sina stora lager.

Många menar dock att allt inte ska skyllas på kineserna. Kina lider av en överproduktion inom området som beror på att regimen varit generös med subventioner och lån. Solcellsindustrin prioriterades som en ”strategisk tillväxtindustri”. Nu tycks emellertid solen börja gå ner över Kina också och då gör man allt för att bli av med lagren så att tillverkarna får tillbaka åtminstone materialkostnaderna. De fem ledande tillverkarna i landet har alla rapporterat stora förluster.

Hela marknaden för “förnybar energi” är sjuk, anser Skeppsgossen. Bevis på det har vi i Spanien där nu alla subventioner är borta till följd av den ekonomiska krisen. I Italien måste staten hosta upp motsvarande 450 miljarder kronor under de kommande två decennierna för att betala utlovade investeringar i solkraft. I Storbritannien gjordes försök att spara in på de vanvettiga investeringarna i solenergi – men det kunde man inte göra utan att få hela energietablissemanget på halsen i form av konkurser.

I alla västländer är den förnybara energisektorn helt beroende av statliga stödåtgärder och kan inte fungera i en fri marknadsekonomi. Därför har vi fått se företeelser som överkapacitet, protektionism och ytterst handelskrig. Det finns ingen marknad för vare sig vind- eller solkraft, men trots det driver miljöpartier och andra kommunismens arvtagare på nya satsningar.

Enligt FN:s miljöorgan UNCTAD uppgick världens sammanlagda investeringar i förnybar energi till 257 miljarder dollar under 2011, vilket kan jämföras med de 302 miljarder som investerades i vatten- och kolkraft. Samtidigt gjorde de fem största oljebolagen en vinst på 140 miljarder dollar. De producerade över 15 miljoner fat om dagen utan några som helst subventioner, medan vind- och solkraft tillsammans kom upp i ca 3 procent av världens totala elproduktion. Även om jämförelsen haltar ger den en bild av hur illa ställt det är för den ”gröna” energin.

Mot den bakgrunden är det både skamligt och ohederligt av svenska elföretag som Telge Energi och Bixia att pusha för energilösningar som bara kostar pengar och driver upp elpriserna för oss konsumenter.

fredag 16 mars 2012

Vindkraftsvansinnet i siffror

Det spelar ingen roll hur många argument mot vindkraften som förs fram i debatten – miljönarrarna slår ständigt dövörat till eftersom de här fula snurrorna är ett slags symboler för vad de kallar framåtskridande.


En ny brittisk studie visar än en gång att vindkraften är oerhört kostsam, ineffektiv och dyrbar. För att åstadkomma samma utsläppsminskning kostar vindkraften tio gånger mer än t.ex. gaseldade kraftverk. Trots det fortsätter den brittiska regeringen (liksom den svenska) att satsa skattebetalarnas pengar i denna energiform.

Det är ekonomiprofessorn Gordon Hughes vid universitet i Edinburgh som räknat på de verkliga kostnaderna för vindkraften. Om det är miljön man månar om, säger professorn, så är vindkraften det absolut dyraste alternativet. Ett gaseldat kraftverk kan byggas för runt 13 miljarder pund, medan motsvarande vindfarmer kostar 120 miljarder. 

Det finns också andra beräkningar som ger ungefär samma negativa resultat. Världens största vindsnurror vilar på 1 300 kubikmeter betongfundament. För tillverkningen av denna betong går det åt 893 megajoules/ton. Plus transporten av 3 250 ton betong (vikten beräknar på 2,5 ton/kubikmeter). Resultatet blir 893 mj x 3 250 ton = 2 902 250 megajoules.

En megajoule motsvarar 3,6 kWh. Av detta följer att den här vindsnurran måste generera 806 180 kWh innan den ersatt den energi som gått åt enbart för att framställa betongfundamentet.
Därtill kommer produktionskostnaden för 180 ton stål och brytningen och bearbetningen av 100-tals kg giftiga sällsynta jordmetaller. Själva snurran är 120 m hög och bladen 61,5 m långa…

Men vänta – Norge planerar ännu högre vindkraftverk. Med en höjd på 180 m och en propeller med 126 m långa blad ska ett sådant åbäke kunna ge el till 2 000 bostäder till en kostnad i storleksordningen 67 miljoner dollar. Kostnaden för varje bostad blir då runt 33 000 dollar, plus drifts- och underhållskostnader. Plus kostnaderna för nedmontering när snurran tjänat ut.

Skeppsgossen tycker att de här beräkningarna borde få vem som helst att inse hur vansinnig satsningen på vindkraft är. Men politikerna framhärdar, elleverantörerna gnuggar händerna och markägarna fyller sina kassakistor påhejade av alla de gröna idioter som kallar vindkraften miljövänlig.

fredag 9 december 2011

Vem älskar vindkraften?







"Låt oss ta vara på naturens krafter. Tillsammans." Så inleds en pamflett från energibolaget Bixia som vill få oss kunder att förstå hur fint det är med bl.a. vindkraft. Det är så fint att privatkunderna (utan att ha blivit tillfrågade förstås) bidrar med 45 öre per månad till Bixia Miljöfond. Dessutom subventionerar vi som bekant vindkraften med 6 öre per kilowatt, också det utan att ha blivit tillfrågade. Ytterligare ett bevis på det lurendrejeri som vi drabbas av när vi betalar elräkningarna.

Hur fint det är med vindkraft har bevisats i Skottland som drabbades av rena orkanbyarna igår. Femton vindsnurror måste stängas sedan man sett vad som kan hända när det blåser så här hårt. En turbin exploderade och ett annat aggregat blåste omkull. Kostnaden för det totalkvaddade vindkraftverket har beräknats till 2 miljoner pund.

Skeppsgossen håller med en av dem som kommenterat eländet så här: "När det inte blåser levererar vindkraften ingenting. När det blåser måste den stängas av. Vad tusan ska man med dem till? Vindkraften är världens största bluff."

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare