Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett Charlotte Unger. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Charlotte Unger. Visa alla inlägg

fredag 29 april 2016

Don Quijote behövs


Ända sedan 2009 har Skeppsgossen likt en sentida Don Quijote kämpat mot de moderna väderkvarnar som kallas vindkraftverk och påstås ge oss elektricitet utan förhatliga och för hela mänskligheten farliga utsläpp av växthusgaser. "Älska vind!" och "Vinden är gratis" är några av de infantila paroller som vindkraftsprofitörerna tutat i oss. Inte utan framgång heller, för åtminstone till att börja med var det många svenskar som trodde på sagorna och till och med tyckte att ett vindkraftverk var en prydnad i landskapet. Värre var dock att de fick medhåll av organisationer som påstår sig slå vakt om den svenska naturen.

Men så blev de roterande prydnaderna i jordbruks- och skogslandskap fler och fler, med hjälp av skattemedel som i sådana här sammanhang kallas "subventioner" för att vilseleda dem som ofrivilligt får stå för fiolerna. En och annan närboende - varmed menas personer som har sitt hem en halvmil eller en mil bort från vindsnurran - började klaga över det ständiga brummandet och de irriterande ljusreflexerna från propellerbladen.

Då ryckte forskare med de rätta åsikterna fram till vindkraftsprofitörernas försvar. De påstod att det mest är motståndare till vindkraft som drabbas av sömnstörningar, huvudvärk och yrsel. När folk väl vant sig både vid anblicken och vid infraljudet skulle alla sådana besvär försvinna av sig själva. Naturvårdsverket konstaterade också att det saknas belägg för att vindkraftverk genererar högre infraljudsnivåer än många andra i samhället vanliga ljudkällor eller att vindkraftsljud är hälsoskadligt. Lyss till det vindkraftverk som gör dig illamående och var nöjd.


Sedan började det talas om att vindkraftverken slaktade allt från fåglar till fladdermöss och insekter. Hastigt och lustigt plockade vindkraftens vänner fram en undersökning från 2005, gjord i Norge. I den framgick det att det visserligen hände att en och annan fridlyst havsörn fick vingarna avklippta, men antalet dödade fåglar var så litet att det inte kunde jämföras med alla de tusentals som krockade med husfasader och bilar.

Notera att detta gällde för våra nordiska länder. I exempelvis USA räknade man till ansenliga mängder slaktade rovfåglar på marken runt vindkraftverken och detsamma gällde i Spanien. Men svenska ornitologer brydde sig inte ens om att göra en opartisk inventering av kadavren utan litade på att våra fåglar hade förstånd nog att inte närma sig vassa propellerblad som snurrar med en hastighet på 300 km/h i spetsarna.

I Skåne och andra delar av södra Sverige skedde utbyggnaden i stort utan protester, och det var egentligen bara försvarsmakten som begränsade den med hänsyn till flyget. Men i Norrland började samerna knota när det ena vindkraftverket efter det andra restes intill deras betesmarker. Folket i skogstrakterna vaknade också när tjogtals vindkraftverk en dag styckade utsikten över vackra skogklädda åsar och förvandlade deras livsmiljö till vad som med rätta kan betecknas som ett "industrilandskap".


Ungefär där befinner vi oss nu. Särskilt i Norrland samlas människor och försöker stoppa vidare utbyggnad. Nu har också bullerproblemet tagits upp på agendan igen. Charlotte Unger, vd för Svensk Vindenergi, har avfärdat påståendena om att infraljud skulle vara skadligt för människor eftersom det inte är bevisat i några undersökningar. Hon har fått svar på tal av bland andra distriktsläkaren Eje Åhlander i Kälarne: ”Slutsatsen blir som alla andra gånger tidigare att det finns mycket evidens om medicinska skador och fortfarande avsaknad av kunskaper om hur man ska komma till rätta med dem. Den enda rimliga åtgärden att införa ett moratorium i vindkraftutbyggnaden tills kunskapsläget är bättre och visar om fortsatt utbyggnad är möjlig och hur den i så fall ska se ut.”

Fast den viktigaste frågan borde ändå vara: Gör alla dessa propellrar som sakta och mullrande vrider sig i vinden (när de inte står stilla) någon nytta? Bidrar de till vårt lands energiförsörjning?

Svaret på den sista frågan är lätt att hitta. Enligt officiell statistik från Svensk Energi bidrar vindkraften med ca 12 procent av vår elanvändning. Beakta då att för att åstadkomma dessa 12 procent behövdes det totalt 3 270 vindkraftverk (alla siffror från 2015). Hur många vindkraftverk det skulle behövas för att täcka t.ex. 30 procent av vårt elbehov får du själv räkna ut. Klart är i alla fall att då skulle man inte se skogen för alla vindsnurror.

Bakom utbyggnaden av vindkraft finns inget uttalat behov, allra minst i vårt land med dess effektiva vattenkraft. Skeppsgossen hade velat tillägga kärnkraft, men denna håller som bekant på att skrotas genom vansinniga politiska beslut. Och det är just politiska beslut som lett till att vi och många andra länder går mot vad som kallas "energifattigdom". När traditionella kraftverk - antingen de drivs av kol, naturgas eller kärnenergi - har förklarats icke önskvärda av miljörörelsen ska de enligt samma rörelse ersättas med grön och förnybar energi i form av sol- och vindkraft. Efter mer än ett par decennier står det klart att vindkraften aldrig kan ge mer än ett marginellt energitillskott och att den alltid måste kompletteras med reservkraft från andra energislag eftersom vindkraften är intermittent och det inte finns några möjligheter att lagra den el som stundvis produceras.    

Men lögnerna om den förnybara energins välsignelser fortsätter att spridas av dem som skär guld i sol och vind, medan gemene man får stå för en allt dyrare elnota. Övergången till grön energi har ju framför allt i Tyskland och England lett till så stora elprishöjningar att många inte har råd att betala räkningarna på vintern och tvingas frysa i sina bostäder, ibland till och med ihjäl. Dit har vi ännu inte kommit i Sverige och Skeppsgossen tycker sig nu se något av ett tillnyktrande bland människorna ute i landet när de inser att vindkraften bara för med sig ett förfulat landskap och ohälsa.

Don Quijote behövs.   


måndag 18 januari 2016

Myten om den effektiva vindkraften



I Tyskland växer motståndet mot vindkraftverken eller ”Vogelschredder” som de kallas i folkmun. Motståndet är så starkt att det förekommit rena sabotagehandlingar. På en enda ort har det skett tre inbrott i kontrollrummen. Förövarna har nödstoppat turbinerna, brutit loss datorkomponenter och saboterat styrsystemen. Det innebär kostsamma reparationer för ägarna, förutom att deras försäkringspremier höjs och inkomsterna uteblir. ”Det tjänar allmänheten på”, säger en av Skeppsgossens tyska meddelare, ”eftersom det sänker priset på elströmmen när de subventionerade vindsnurrorna står stilla”.

Det finns idag 25 000 vindkraftverk i Tyskland. Över 500 medborgargrupper har bildats för att stoppa vidare utbyggnad, och många vill ha ett moratorium till 2017 enligt dansk modell, bland annat för att avvakta resultatet av den vetenskapliga utredning om hälsoriskerna som görs i Danmark.

När ett 185 meter högt vindkraftverk föll till marken utanför Vetlanda på julafton – och till på köpet i lugnt väder - sa Svensk Vindkrafts vd Charlotte Unger: ”Jag tycker fortfarande att riskerna är överblickbara. Vestas har installerat 55 000 vindkraftverk globalt, och mig veterligen har den här typen av olycka aldrig skett tidigare.”

Det är en sanning med modifikation. Att en mast bara ramlar omkull så där utan vidare är kanske unikt (sabotage?), men olyckor med kraschande turbiner är i själva verket förskräckande stort och har rapporterats från en rad länder som Brasilien, USA, Tyskland, Danmark, Frankrike, Skottland och Storbritannien.

Turbinbladen väger uppåt 10 ton styck och flyger ofta all världens väg om något av dem släpper. Hela blad med 50 m längd har påträffats 200 m från vindkraftverket. En undersökning har kommit fram till att 5 m stora delar av sönderbrutna blad kan segla ända upp till 1,6 km! Studien gjordes 2007 och sedan dess har det rapporterats 309 incidenter av det här slaget. Säkerhetsavståndet till bebyggelse bör med andra ord vara minst 2 km!

Svensk vindkraft lider av hybris och ett otal aktörer drar hela tiden igång nya projekt, trots att lönsamheten ofta ifrågasatts. Man ifrågasätter inte heller hur beroende verken är av vädret och försöker inbilla allmänheten att ”det blåser alltid någonstans”. Underförstått betyder det att ju fler vindkraftverk som byggs i landet desto bättre säkras elleveranserna. Men verkligheten är inte så enkel, vilket visas av följande färska exempel.

Den 7 december 2015 var det ovanligt blåsigt och då slog vindkraften produktionsrekord. Under delar av helgen stod vindkraften för 30 procent av den totala elkonsumtionen.

En månad senare, den 7 januari, hade Sverige vinterns dittills högsta elförbrukning på knappt 26 000 megawatt (MW), detta enligt ett pressmeddelande från driftchef Erik Ek vid Svenska kraftnät. Åtta av tio kärnkraftsreaktorer och all tillgänglig vattenkraft användes fullt ut. Vindkraften bidrog med cirka 1 000 MW av behovet på 26 000 MW, vilket motsvarar omkring fyra procent.

– Det här visar att vi fortsatt behöver en bra produktionsmix, säger Erik Ek, och att den planerbara, icke väderberoende produktionen spelar en viktig roll för ett leveranssäkert elsystem även i framtiden.

Sture Åström, sekreterare i Klimatsans, drar följande slutsats: ”Vi kan aldrig klara oss med enbart förnyelsebar vatten- och vindkraft. Varför ska vi då bygga dyra vindkraftverk, när vi ändå behöver ha alla vanliga kraftverk kvar?”

Kommentar från Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi: ”Energin i Europa kommer fortfarande till 75 procent från fossila källor. Ska vi klara klimathotet måste utsläppen snabbt ned. Vindkraften är effektiv och kan leverera stora mängder energi. Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft än många andra länder i Europa och bör kunna exportera vindkraftsel till länder med sämre förutsättningar.”

Den som lever får se…

I Facebook-gruppen Öppen debatt om Svensk Vindkraft beskriver Per Lundgren det faktiska energiläget nu när kylan slagit till (fredag 15 januari):
”Även nu på fredagsmorgonen med kallt väder och svaga vindar i Nordeuropa har vi andra dagen i följd en kombination av hög konsumtion och effektbrist i Sveriges elproduktion. Vi importerar därför även idag ca 1.500 MW vattenkraftsel från Norge, ca 1.300 MW el från Danmark och 300 MW el från Tyskland samt exporterar ca 1.000 MW till Finland. Prisläget i Finland, Baltikum, Själland, delar av Norge samt elområdena SE3 och SE4 i Sverige har därför stigit rejält sedan igår och är just nu knappa 5 ggr högre än i SE1 och SE2. Det stigande elpriset visar tydligt att det råder effektbrist i stora delar av Skandinaviens elproduktion.
I Danmark är elkonsumtionen, ca 5.200 MW, f n ca en femtedel av den svenska. I Danmark produceras f n 4.200 MW från fossilgas- och kolkraft och ca 550 MW från vindkraften men de importerar ca 1.000 MW från Norge och ca 700 MW från Tyskland så att exporten av 1.300 MW till Sverige kan hållas igång. Koldioxidutsläppet i Danmark ligger nu på ca 450 g/kWh, d v s ca 30 gånger högre än det svenska. Således s k fulel till Sverige från Danmark...”

Den arktiska kylan har också drabbat Storbritannien. En kväll härom veckan tvingades elbolagen att sänka priserna sedan det visat sig att nästan fem miljoner pensionärer var nödsakade att skruva ner värmen för att inte få för höga elräkningar. Enligt en studie riskerar nästan hälften av alla engelsmän över 65 år sin hälsa på grund av kylan.

Nu kan vi bara hoppas att det fortsätter att blåsa i öriket som ju blivit alltför beroende av att vindkraften levererar. Redan i början av november förra året fick britterna en illustration av vad som händer när det är vindstilla. Då genererade samtliga vindkraftverk endast 300 MW eller 0,68 procent av totalförbrukningen den kvällen.


Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare