Myten om den effektiva vindkraften

I Tyskland växer motståndet mot vindkraftverken eller ”Vogelschredder” som de kallas i folkmun. Motståndet är så starkt att det förekommit rena sabotagehandlingar. På en enda ort har det skett tre inbrott i kontrollrummen. Förövarna har nödstoppat turbinerna, brutit loss datorkomponenter och saboterat styrsystemen. Det innebär kostsamma reparationer för ägarna, förutom att deras försäkringspremier höjs och inkomsterna uteblir. ”Det tjänar allmänheten på”, säger en av Skeppsgossens tyska meddelare, ”eftersom det sänker priset på elströmmen när de subventionerade vindsnurrorna står stilla”.

Det finns idag 25 000 vindkraftverk i Tyskland. Över 500 medborgargrupper har bildats för att stoppa vidare utbyggnad, och många vill ha ett moratorium till 2017 enligt dansk modell, bland annat för att avvakta resultatet av den vetenskapliga utredning om hälsoriskerna som görs i Danmark.

När ett 185 meter högt vindkraftverk föll till marken utanför Vetlanda på julafton – och till på köpet i lugnt väder - sa Svensk Vindkrafts vd Charlotte Unger: ”Jag tycker fortfarande att riskerna är överblickbara. Vestas har installerat 55 000 vindkraftverk globalt, och mig veterligen har den här typen av olycka aldrig skett tidigare.”

Det är en sanning med modifikation. Att en mast bara ramlar omkull så där utan vidare är kanske unikt (sabotage?), men olyckor med kraschande turbiner är i själva verket förskräckande stort och har rapporterats från en rad länder som Brasilien, USA, Tyskland, Danmark, Frankrike, Skottland och Storbritannien.

Turbinbladen väger uppåt 10 ton styck och flyger ofta all världens väg om något av dem släpper. Hela blad med 50 m längd har påträffats 200 m från vindkraftverket. En undersökning har kommit fram till att 5 m stora delar av sönderbrutna blad kan segla ända upp till 1,6 km! Studien gjordes 2007 och sedan dess har det rapporterats 309 incidenter av det här slaget. Säkerhetsavståndet till bebyggelse bör med andra ord vara minst 2 km!

Svensk vindkraft lider av hybris och ett otal aktörer drar hela tiden igång nya projekt, trots att lönsamheten ofta ifrågasatts. Man ifrågasätter inte heller hur beroende verken är av vädret och försöker inbilla allmänheten att ”det blåser alltid någonstans”. Underförstått betyder det att ju fler vindkraftverk som byggs i landet desto bättre säkras elleveranserna. Men verkligheten är inte så enkel, vilket visas av följande färska exempel.

Den 7 december 2015 var det ovanligt blåsigt och då slog vindkraften produktionsrekord. Under delar av helgen stod vindkraften för 30 procent av den totala elkonsumtionen.

En månad senare, den 7 januari, hade Sverige vinterns dittills högsta elförbrukning på knappt 26 000 megawatt (MW), detta enligt ett pressmeddelande från driftchef Erik Ek vid Svenska kraftnät. Åtta av tio kärnkraftsreaktorer och all tillgänglig vattenkraft användes fullt ut. Vindkraften bidrog med cirka 1 000 MW av behovet på 26 000 MW, vilket motsvarar omkring fyra procent.

– Det här visar att vi fortsatt behöver en bra produktionsmix, säger Erik Ek, och att den planerbara, icke väderberoende produktionen spelar en viktig roll för ett leveranssäkert elsystem även i framtiden.

Sture Åström, sekreterare i Klimatsans, drar följande slutsats: ”Vi kan aldrig klara oss med enbart förnyelsebar vatten- och vindkraft. Varför ska vi då bygga dyra vindkraftverk, när vi ändå behöver ha alla vanliga kraftverk kvar?”

Kommentar från Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi: ”Energin i Europa kommer fortfarande till 75 procent från fossila källor. Ska vi klara klimathotet måste utsläppen snabbt ned. Vindkraften är effektiv och kan leverera stora mängder energi. Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft än många andra länder i Europa och bör kunna exportera vindkraftsel till länder med sämre förutsättningar.”

Den som lever får se…

I Facebook-gruppen Öppen debatt om Svensk Vindkraft beskriver Per Lundgren det faktiska energiläget nu när kylan slagit till (fredag 15 januari):
”Även nu på fredagsmorgonen med kallt väder och svaga vindar i Nordeuropa har vi andra dagen i följd en kombination av hög konsumtion och effektbrist i Sveriges elproduktion. Vi importerar därför även idag ca 1.500 MW vattenkraftsel från Norge, ca 1.300 MW el från Danmark och 300 MW el från Tyskland samt exporterar ca 1.000 MW till Finland. Prisläget i Finland, Baltikum, Själland, delar av Norge samt elområdena SE3 och SE4 i Sverige har därför stigit rejält sedan igår och är just nu knappa 5 ggr högre än i SE1 och SE2. Det stigande elpriset visar tydligt att det råder effektbrist i stora delar av Skandinaviens elproduktion.
I Danmark är elkonsumtionen, ca 5.200 MW, f n ca en femtedel av den svenska. I Danmark produceras f n 4.200 MW från fossilgas- och kolkraft och ca 550 MW från vindkraften men de importerar ca 1.000 MW från Norge och ca 700 MW från Tyskland så att exporten av 1.300 MW till Sverige kan hållas igång. Koldioxidutsläppet i Danmark ligger nu på ca 450 g/kWh, d v s ca 30 gånger högre än det svenska. Således s k fulel till Sverige från Danmark...”

Den arktiska kylan har också drabbat Storbritannien. En kväll härom veckan tvingades elbolagen att sänka priserna sedan det visat sig att nästan fem miljoner pensionärer var nödsakade att skruva ner värmen för att inte få för höga elräkningar. Enligt en studie riskerar nästan hälften av alla engelsmän över 65 år sin hälsa på grund av kylan.

Nu kan vi bara hoppas att det fortsätter att blåsa i öriket som ju blivit alltför beroende av att vindkraften levererar. Redan i början av november förra året fick britterna en illustration av vad som händer när det är vindstilla. Då genererade samtliga vindkraftverk endast 300 MW eller 0,68 procent av totalförbrukningen den kvällen.