Ingen större snöbrist på Kilimanjaros topp. |
Någon som minns Snön på
Kilimanjaro? Inte Hemingways novell utan Al Gores påstående att den hade smält ner
något alldeles förskräckligt på grund av den globala uppvärmningen, för det
hade en god vän som hette Lonnie Thompson och var glaciärforskare berättat för
honom. ”Inom tio år kommer det inte att finnas någon snö mer på Kilimanjaro”,
förklarade storljugaren Al Gore.
Denne Lonnie Thompson var
en av dem som ställde upp i Gores ökända film ”En obehaglig sanning”. Där
bekräftade han att glaciärerna runtom på jorden håller på att smälta, ”något
som bevisar att de senaste 50 årens uppvärmning inte är resultatet av naturliga
klimatvariationer”. Han påstod sig också ha sett tecken på samma sorts avsmältning
i Peru och i Tibet.
Nå, hur ligger det nu till
med snön på Kilimanjaro? Jo tack, det finns en hel del kvar men mycket har de
facto smält bort. Orsaken till avsmältningen är att man huggit ner en massa
skog runt berget, vilket påverkat det lokala klimatet och innebär en minskning
av vatteninnehållet i de vindar som når toppen. Samtidigt har också
regnmängderna minskat.
Intet är som bekant nytt
under solen, så ej heller jakten på förnybara energikällor. År 1919 påstods att
världen höll på att tömmas på fossila bränslen. Då ställde vetenskapen upp med
ett fantastiskt projekt, närmast jämförbart med att ta ner solen. Man skulle
utnyttja jordklotets rotation för att skapa energi! Teckningen ger en idé om
hur det skulle gå till att förvandla Gaia till en dynamo.
Begreppet ”konsensus” har
också funnits länge. När vetenskapsmännen är överens råder konsensus. År 1919
rådde konsensus, inte till 97 procent utan till 100 procent, om att marsianerna
hade byggt ett gigantiskt bevattningssystem över ekvatorn på Mars.
Medan jag är inne på knäppa
förutsägelser som gjorts av framstående forskare, kan det finnas anledning att
erinra även om detta: 1955 sade ledande polarforskare att båda polerna hade börjat
smälta omkring år 1900 och att Arktis skulle vara isfritt 2005. Nu har det gått
11 år över tiden och isbjörnarna har svårt att hitta öppna vakar att bada i…
Amerikanerna fortsätter
att debattera om 2015 var det varmaste året hittills eller inte. Observera att
när jag skriver ”amerikanerna” menar jag högt aktade klimatforskare som grälar
på varandra som svartsjuka äkta par. Skeppsgossen tycker det är futtigt och
fjantigt att ägna tid och spaltutrymme åt en sådan petitess, men den akademiska
världen har uppenbarligen sin egen värdegrund. Bakgrunden tycks vara att
termometeravläsningar i markhöjd ger betydligt högre temperaturer än de
satellitmätningar som började 1979. En enkel sammanfattning av diskussionen
blir att det varit varmare på marken än där satelliterna svävar, fast det borde
vara tvärtom.
Förr i tiden avfärdades
sådant dravel som en strid om påvens skägg.
En av auktoriteterna på
klimatområdet är den brittiska ledamoten i överhuset Baroness Sandip Verma. Hon
har påstått att blotta tanken på en minskning av CO2 kan ha lett till att den
globala uppvärmningen nu stannat av. Det kan man väl kalla ett vetenskapligt
genombrott om något?
När en eller annan kritisk
journalist bett henne utveckla tankegången har hon pratat om möjligheten att
vindkraftverk och solceller som byggdes efter 2005 har lyckats hålla den globala
temperaturen konstant 10 år innan de byggdes. Skeppsgossen tycker att
baronessan Verma och vår klimatguru Åsa Romson borde diskutera saken över en
kopp te.
Det mest anmärkningsvärda
är förstås att varken vindkraftverk eller solceller har lett till en minskning
av de globala CO2-nivåerna. Av detta följer att det kanske räcker med blotta
tanken på förnybar energi för att förändra vädret. En härlig tanke indeed,
baroness.
Klimatlärans domedag
inträffade den 26 januari 2016 då hela jordens befolkning åtminstone bildlikt
skulle hamna i stekpannan. Likt Erasmus Roterdamus ansåg sig Al Gore kunna
förutsäga detta för ett decennium sedan och likt Erasmus Roterdamus hade han
uppåt väggarna fel. Naturligtvis kan man inte skylla hela klimathysterin på
honom, men Al Gore är trots allt den enda person som fått ett Nobelpris i
ämnet. ”Han personifierar de vetenskapligt illiterata pseudointellektuella som
försvarar klimatpaniken”, skriver den tjeckiske strängfysikern och bloggaren
Luboš Motl. Han kallar Al Gore ”det bästa exemplet på den obeskrivliga
korruption som råder inom denna politiska rörelse, vars enda mål är att dra in
pengar till huvudpersonerna och beröva mänskligheten frihet och välstånd.”
Lonnie Thompson och hans
smältande glaciärer torde vara ett exempel på sådan köpt vetenskap. Motl drar
sig inte för att jämföra denna kader av ”forskare” med den italienska maffian
men menar att klimatrörelsen slår den med hästlängder och får maffian att likna
en baby med napp i munnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar