Ska vi tro på klimatforskarna?

Skeppsgossen har ofta undrat över varför så många ansedda forskare och vetenskapsmän “friserar” sanningen när de uttalar sig i media. Det gäller i synnerhet de som ägnar sig klimatforskning. Nu har Skeppsgossen och andra fått svar tack vare en undersökning som gjorts av kommunikationspsykologen Senja Post i Tyskland. Hon skickade ut en enkät till 300 tyska klimatforskare och fick svar från 123. Undersökningen fokuserade på hur forskarna ser på media och vad de själva ansåg om medias roll i klimatdebatten. Slutsatserna är minst sagt intressanta.

”Ju mer klimatforskare syns i media desto mindre benägna är de att framhålla alla osäkra faktorer och bekräftar i stället den allmänna uppfattningen att klimatförändringarna beror på människan, är historiskt unika, farliga och möjliga att beräkna. Resultat som inte överensstämmer med AGW-teserna publiceras inte.” Man sparar helt enkelt de dramatiska godbitarna till media.

Förhållningssättet hör inte hemma inom vetenskap och forskning, kommenterar Craig Idso vid Cato-institutet. ”Det är både sorgligt och skamligt att på det här sättet vilseleda allmänheten.”

I botten ligger förstås människans urgamla längtan efter sensationella och gärna katastrofala nyheter. Måttfullhet säljer inga lösnummer idag lika litet som på 1500-talet då tidningarna frossade i kometer och andra hotande himlafenomen. Du säljer fler lösnummer på att skriva att om sex dagar kommer solen inte att gå upp än på en rubrik i stil med ”I morgon går solen upp!” Är det dessutom en ansedd forskare som gör ett sådant påstående, ja då har han sitt på det torra. Tänk bara på charlatanen Johan Rockström och hans sommarprat om ”klimathotet” som fick radiolyssnarna att sätta kaffet i halsen.

Dr Richard Lindzen, en klimatforskare vid Massachusetts Institute of Technology, har skrivit mycket om detta dilemma när det gäller ett så politiserat område som just klimatforskningen. För några år sedan beskrev han hur forskare kommer med “meningslösa” påståenden om ett visst fenomen. Aktivister och media vidarebefordrar dem och politikerna svarar med att dela ut ännu större forskningsanslag.

På så sätt förvandlas vetenskapen till en auktoritet i stället för att vara en metod att utforska ett område. Nyzeeländaren dr Robert MacBride har varit inne på samma tankegång: "Om det inte är vetenskap, vad är då ‘klimatvetenskap’? Det är en politisk ideologi som på ett effektivt sätt har marknadsfört sig själv som vetenskap. Låt dig inte luras att tro att det handlar om något annat än politisk aktivism. ’Klimatforskarna’ söker inte bästa svaret på en fråga – de söker inga frågor på sitt svar.”

Till sist en kommentar av professor Lennart Bengtsson på www.klimatupplysningen.se angående den här undersökningen. Han formulerar sig så träffande att Skeppsgossen inte kan låta bli att återge den:

”Allmänhet och media saknar förmåga att särskilja klimat och väder. Klimat har därtill blivit ett positivt modeord och alla från livsmedelsbutiker till elkraftsdistributörer slänger in klimat i så många begrepp de kan, icke sällan tillsammans med hållbarhet. Säkert finns det en positiv korrelation mellan försäljning av ost, smör och köttfärs i ICA-butikerna och hur ofta klimatstämpeln har kommit till användning. Hjärntvätten förekommer inte bara i kyrkorna och moskéerna utan även i affärs- och mediavärlden.”

Glädjetecken i skyn - men surt i havet

Den gångna veckan har bjudit på många goda nyheter för dem som i likhet med Skeppsgossen hoppas på att klimatgalenskapen snart ska gå över. Det finns många vakanta madrasserade celler på Narrskeppet…

Särskilt glad blev jag över att Gaias profet James Lovelock på sin ålders höst insett att han hade alldeles fel när han sällade sig till Al Gores klimatliga. ”Jag tillhörde alarmisterna och det gjorde Gore också. Problemet är att vi inte vet vad klimatet har för sig. Det trodde vi att vi visste för 20 år sen.” Gratulerar till återvunnen mental hälsa!

Glad blev jag också över att Kungliga Vetenskapsakademins Energiutskott sågat vindkraften offentligt i ett inlägg på SvD Brännpunkt. Vindkraften är en katastrof för landet, menar man. Den har heller ingen relevans för klimatet utan allokerar istället pengar bort från mer angelägna projekt.

Bakom inlägget står tretton av Sveriges tyngsta vetenskapsmän inom klimat- och energiområdet, och deras åsikter har förstås lett till en högljudd debatt i media (fast vissa dagstidningar som vindkraftskramande Helsingborgs Dagblad har helt förtigit saken). De tretton har beskyllts för att vara köpta av kärnkraftsindustrin etc. vilket ju är vanligt i de här sammanhangen när man vågar deklarera en politiskt inkorrekt åsikt.

Lika glädjande är att Jonny Fagerström på klimatkritiska The Climate Scam använder klarspråk när han hyvlar av vindkraftsindustrins företrädare. Skeppsgossen har för sin del den största respekt för de akademiska inlägg som Stockholmsinitiativet består med, men Jonny Fagerström och Per Welin står för lite mer jävlaranamma och det tycker jag är bra. De klimattroende är ju lika övertygade som Jehovas vittnen om att jordens undergång är nära, så på dem biter inga rationella argument. Bättre då med en och annan redig kindpust.

Men lite grums i glädjebägaren bör också noteras. Det gäller ett idiotiskt påfund som bl.a. Climate Depot rapporterat om: “Ombud för över 90 stater har vid en konferens i Panama beslutat att skapa en oberoende panel av forskare som får till uppgift att samla in de senaste vetenskapliga rönen om vår planets ekosystem.”

Panelen har fått det ståtliga namnet “The Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services” (IPBES). Bland aktuella arbetsområden nämns bl.a. försurningen av världshaven och luftföroreningarna. Årsbudgeten har ännu inte fastställts men föreslås ligga mellan 5 och 13 miljoner dollar. Sekretariatet hamnar i Bonn och första sammanträdet ska äga rum 2013.

Med tanke på IPCC:s ”track record” sänder varje sådant här FN-initiativ kalla kårar längs ryggen på den som hoppats på en internationell tillnyktring efter klimatberusningen. Tyvärr har klimatnarrarna en obehaglig vana att ömsa skinn när det passar och lura politikerna att satsa nya miljarder på nya och totalt meningslösa projekt.

Just den påstådda försurningen av världshaven är ett sådant. Allt tal om att den accelererat på grund av den likaledes påstådda globala uppvärmningen är baserat på medvetet(?) felaktiga kalkyler. En rapport gör t.ex. gällande att pH-värdet i haven minskat (blivit surare) med 0,1 enheter och att detta betyder en 30 procentig ökning av surheten sedan 1750. Men pH-värdet mäts med en logaritmisk skala, varför en förändring med 0,1 enheter inte motsvarar en ökning med 30 procent. De årliga fluktuationerna uppgår till ±0,3 pH enheter eller mer.

Det är inte första gången mätvärden och siffror feltolkas för att skapa nya dystra framtidsscenarion och öppna för dyrbara konferenser och mer global byråkrati, bekostad av oss vanliga människor.