Det hettar till i vindkraftsdebatten III - Nytt bränsle från England

Som Skeppsgossen tidigare berättat har engelsmännen tröttnat ordentligt på att ständigt göda vindkraftsprofitörerna med pengar utan att få så värst mycket tillbaka varken i form av lägre elpriser eller de omskrivna gröna jobben. Hittills har den genomsnittliga elkostnaden för ett hushåll ökat med knappt 50 pund per år. Via elräkningarna har konsumenterna under förra året skänkt bort 1,2 miljarder pund till vindkraftsägarna. Dessa sysselsatte under 2012 ca 12 000 personer, vilket betyder att varje arbetstillfälle subventionerats med otroliga 100 000 pund!


Avslöjandet är naturligtvis mycket pinsamt för vindkraftsindustrin som gång på gång påstår att den utgör en ekonomiskt dynamisk sektor som ger jobb. Men de här siffrorna är ”snälla”, för det finns exempel på att varje jobb i vissa fall kostat skattebetalarna över 1,3 miljoner pund. I Skottland, som har 203 landbaserade vindfarmer – fler än någon annan del av Storbritannien – är det endast 2 235 personer som direkt arbetar med dem. För dessa betalar allmänheten 154 000 pund per arbetstillfälle.

Och inte ser det stort bättre ut i framtiden. Till år 2020 kalkylerar ansvariga med en kraftig ökning av arbetsstyrkan inom vindkraften – men likt förbaskat blir den effektiva nettokostnaden per arbetstillfälle hela 80 000 pund. Till och med en av de direkt inblandade har erkänt att vindfarmer inte är arbetsintensiva och jobbskapande. Men branschorganisationen Renewable UK framhärdar och säger att 90 000 personer kommer att arbeta i branschen år 2020.

Om det blir några nya arbeten eller inte beror enligt bedömare dels på utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften och dels på den förväntade satsningen på fabriker för tillverkning av turbiner. Spanska Gamesa har lovat bygga en fabrik Skottland men avvaktar tills regeringen fattat övergripande beslut om vindkraften i framtiden, och ungefär detsamma säger Siemens som planerat en fabrik i Hull.

Motståndet mot uppförandet av nya vindkraftverk växer sig allt starkare, trots att exploatörerna i en del fall lovat de närboende rabatterad el – något som kritikerna med rätta kallar mutor.

Dr John Constable, chef för Renewable Energy Foundation, säger att på sikt förstör vindkraften riktiga jobb genom att elpriserna blir högre ju fler snurror som sätts upp. “Verkligt produktiva energiindustrier som gas, kol och olja skapar indirekt arbeten genom att leverera billig energi – och det kan vindkraften inte göra så länge den måste leva på statliga bidrag.” Om 15 procent av all el i Storbritannien ska komma från vindkraft 2020 som den gröna vänstern vill, så kommer subventionerna enligt samma organisation att öka till 6 miljarder pund. De som tjänar storkovan blir de som upplåter land för byggena. Arrendesumman per år är idag uppe i hela 40 000 pund för ett vindkraftverk på 3 megawatt.

Så på vilket sätt gynnas då den vanliga brittiska elkonsumenten? Inte alls förstås. Det är andra som drar in förtjänsterna. Under en vecka i maj levererade de tusentals brittiska vindkraftverken hela 12 procent av landets totala elproduktion. Strålande! Men under den gångna kalla och vindstilla vintern – när elbehovet var som störst – presterade vindsnurrorna futtiga 0,1 procent. Att de dessutom förstör landskapsbilden och dödar fåglar och fladdermöss gör ju inte saken bättre, varken i Storbritannien, Spanien, Norge eller Sverige.