På hal is

Om vädret är varmt är det ett tecken på global uppvärmning. Om det är kallt ute är det också ett bevis på global uppvärmning, för den globala uppvärmningen skapar sådana extrema ytterligheter. En istid skulle därför vara det yttersta beviset på global uppvärmning.


För några år sedan tvingades Australiens premiärminister Kevin Rudd att avgå till följd av bland annat förslaget om handel med utsläppsrätter. Orsaken till han stödde förslaget, säger han, var att ”forskarna påstod att klimatförändringen var ett stort problem”. Vad han inte medger, det är att ”forskarna” sade precis det som de blivit uppmanade av politiker som han själv att säga.

Och det är inte bara i Australien vi upplever att “forskare” låter sig mutas för att leverera de rapporter som politikerna vill ha. Det är en form av vetenskaplig prostitution som breder ut sig alltmer och tillförsäkrar de inblandade fortsatta anställningar och anslag. Särskilt utbrett är missförhållandet inom klimatforskningen.

Vart fjärde år betalar amerikanska staten ett antal forskare stora pengar för en sammanfattande klimatrapport som ligger till grund för nationens klimatpolitik. Den kostar flera miljarder av skattebetalarnas pengar och involverar 13 olika regeringsorgan. Någon har frågat sig varför dessa experter aldrig har tvivlat på att jorden upplever en katastrofal uppvärmning trots att det snart gått två decennier utan märkbara temperaturökningar – förklaringen ligger naturligtvis i att de säljer sina namn för äran och feta anslag.

Pengar är makt. Pengar betyder publicerade artiklar. Pengar ger tevetid, utmärkelser och mer pengar. Tyvärr tycks det betyda mer för majoriteten av ”klimatforskare” än sanningen. Så här summerar Patrick J. Michaels vid Cato Institute tillståndet i forskarvärlden: ”2018 kommer Barack Obama att kunna förklara satsningen på småbilar med orden: ’Så vad annat kunde jag göra? Mina forskare, de sa att det här var viktigt’.”

För övrigt fortsätter USA:s president oförtrutet med sin klimatpropaganda, förmodligen inspirerad (och kanske både moraliskt och ekonomiskt uppbackad) av Al Gore-maffian. Senaste grodorna som hoppat ur hans arroganta mun är att klimatsituationen på jorden förvärrats under de senaste 15 åren och att de som tvivlar på klimatförändringarna borde beläggas med munkavle och ställas inför rätta! Barack Obama läser uppenbarligen bibeln som fan själv!

Men det finns ljuspunkter i klimatmörkret också. En av dem heter John Christy och är doktor i meteorologi vid Alabamauniversitetet i Huntsville. Vid en konferens nyligen litade han ett antal rena lögner som alarmisterna kommit med:

• Populära skräckhistorier om att extrema väderhändelser som orkaner, tromber, översvämningar m.m. har ökat i världen är inte grundade på fakta.

• Antalet värmerekord i USA har inte ökat.

• Klimatmodellerna har överskattat uppvärmningen under de senaste 15 åren högst väsentligt.

• Även om klimatmodellerna vore riktiga skulle en halvering av USA:s CO2-utsläpp till år 2050 leda till en minskning av den globala temperaturen 2100 med ynka 0.07°C.

• Om en politik inte är ekonomiskt hållbar så är den inte heller politiskt hållbar (fast det vete tusan! Skeppsgossens kommentar).

• De högre CO2-koncentrationerna har hittills haft liten inverkan på klimatet jämfört med de vinster ifråga om hälsa och miljö som den förhållandevis billiga kolbaserade energin ger.

Men sådana åsikter är inte politiskt korrekta, inte i Washington och inte i Stockholm. Här i landet är klimatdebatten förbehållen de troende inom grön vänster och de penningsugna charlataner som reser runt i landet och förkunnar att domedagen är nära. Det märkliga med deras profetior är dock att det alltid finns tid att stoppa katastrofen om vi bara höjer bensinskatterna, skrotar kärnkraften och sparar all energi som inte framställs av fossila bränslen.

När blir det egentligen för sent att göra något?

Kanske om 50 år eller om 100 år som narrarna på Max Planck-institutet i Hamburg nu påstår, sedan de insett att gjorda prognoser inte alls stämmer. I stället för att erkänna att de haft fel i allt de hittills sagt i sin ökända "Otto et al"-rapport skjuter de nu fram jordens undergång ett halvt sekel eller kanske ett eller två hundra år ”i bästa fall”. Det är vetenskap det!

Och likt förbannat köper människor fortfarande klimatsagorna liksom de köper sagorna i bibeln och koranen. Parallellen med religiösa myter och sägner kan verka långsökt, men klimatforskning är i mångt och mycket lik de budskap som påstås vara Guds eller Allahs egna ord. Skillnaden mellan stenålder och modern tid borde vara större än den är…