Diskussionen om den typ av kolesterolsänkande läkemedel som
kallas statiner har många likheter med klimatdebatten. Det råder en sorts
”konsensus” i läkarskrået om att höga kolesterolvärden är farliga för hälsan
och framför allt en orsak till hjärtinfarkter. Visserligen är kolesterol i
likhet med koldioxid en förutsättning för liv (kolesterolet bygger bland annat
upp våra celler), men sådana bagateller kan man uppenbarligen bortse ifrån när
det gäller att rädda människoliv eller i fallet koldioxid att rädda en hel
planet.
De läkare som vågar ifrågasätta denna ”sanning” får sällan
komma till tals i media, och när artiklar i ämnet någon gång blir publicerade tigs
de ihjäl eller avfärdas av ”experter” som vet bättre.
Statiner skrivs rutinmässigt ut till alla som haft en hjärtinfarkt
eftersom de tros minska risken för en ny infarkt. De har en anti-inflammatorisk effekt som
förhindrar blodproppar i hjärtats artärer. Men statiner skrivs också ut
till patienter som bara har höga kolesterolnivåer i blodet, eftersom man menar
att de också kan förhindra att en i övrigt frisk person drabbas av en
hjärtinfarkt.
Det finns massor av undersökningar som visar att statiner
har de ovan påstådda effekterna – men det finns nästan lika många som ger vid
handen att de inte alls har det. För en patient är det så gott som omöjligt att
veta vilken nytta preparaten gör. Däremot drabbas alltför många av de patienter
som ordineras statiner av mycket obehagliga biverkningar – som till och med kan
vara livshotande.
Många läkare, ja kanske merparten av dem, är så
indoktrinerade av läkemedelstillverkarna att de inte kommer på tanken att
ifrågasätta statinernas effekter. Lyckligtvis finns det också de som vågar
bryta mot den allmänna uppfattningen och sätter patientens välbefinnande före
en medicins eventuella nytta. När någon av deras patienter säger att han eller
hon mår dåligt av att ta statiner säger de helt enkelt till patienten att sluta
ta tabletterna!
En läkare som Skeppsgossen pratat med berättar att i
medeltal en av fem statinätande patienter drabbas av otrevliga biverkningar.
Han menar med all rätt att i sådana fall gör ju medicinen mer skada än
nytta.
Statiner
sänker kolesterolhalten i blodet, okej. Men blir man då friskare av att
ha mindre kolesterol i ådrorna? I kliniska tester från 1980-talet framhölls
enbart de goda effekterna, medan biverkningarna tonades ner. Resultatet blev en
överförskrivning av statiner. Idag äter miljarder människor i Västerlandet
kolesterolsänkande piller.
Det anmärkningsvärda är dock att antalet hjärtinfarkter inte
har minskat sedan statinförskrivningen infördes. Visst har det i Västvärlden
skett en 40 procentig minskning av dödsfallen i hjärtinfarkter – men den beror
på att man rutinmässigt använder stentar eller ballonger för att vidga hjärtats
kranskärl. Också den minskade rökningen kan vara en bidragande orsak. Mycket
nytta gör också de låga doser av trombyl som ordineras patienter efter en
infarkt (och i förebyggande syfte också till dem som befinner sig i
riskgruppen).
En studie från 1995 tydde på att hjärt-kärlsjukdomarna
skulle minska med 30 procent tack vare statinerna. Men i exempelvis Storbritannien
har i stället antalet hjärtsjuka ökat från åtta procent av befolkningen 1995
till 12 procent idag.
Min vän läkaren menar att den som äter statiner och inte
upplever obehag gott kan fortsätta. Men den som drabbas av muskelsvaghet,
magsmärtor och minnesluckor bör sluta ta dem. Gör ett uppehåll på ett par
veckor – det gör ingen skada – och känn efter om biverkningarna och obehagen
försvinner. Ett alternativ kan vara att sänka dosen. Det finns också farligare
biverkningar som att statiner kan ge diabetes!
Vad är då ett normalt kolesterolvärde? Enligt officiella
nätsajter anses det ligga under 5,0.
Mellan 5.0 och 6.4 är det lätt förhöjt, mellan 6.5 och 7.9 måttligt
förhöjt och över 8.0 uttalat förhöjt. Hur man ser på värden över 5.0 beror på
ett antal riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, övervikt och högt
blodtryck.
Problemet idag är att läkemedelsindustrin vill sälja så
mycket blodfettsmedicin som möjligt. Det förklarar maximigränsen 5,0 i
kolesterolvärde. Skeppsgossen citerar Kostdoktorn (
www.kostdoktorn.se):
”Annars har de medicin, Lipitor, att sälja. Och säljer gör
de. Lipitor är världens mest sålda läkemedel, och sålde för ca 90,000,000,000
kr i hela världen år 2007. Du läste rätt: 90 miljarder kronor på ett år.
Försäljningssiffran blir förståelig när man undersöker hur
vanligt det är med ett kolesterolvärde över 5. Varannan frisk trettioåring i
Sverige har det. Och 95% av alla 60-åringar.
Det ser alltså ut som att kolesterol över 5 är helt normalt.
Läkemedelsindustrin vill hävda att det inte är det. Det vore ok om det fanns
bevis för att den stora majoritet av friska vuxna svenskar med kolesterol över
5 har nytta av medicin. Några sådana bevis finns inte…”
Man har heller aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i
kosten ger bättre hälsa. Mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen
(som Ezetrol) ger inte heller någon positiv effekt på hälsan utan kan tvärtom
bidra till uppkomsten av cancer.
|
Lipitor säljer som smör världen över |
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol
kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man
mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar
kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll.”
The Lancet (kanske den mest ansedda tidskriften för liknande
vetenskap) publicerade i januari 2007 en analys för personer utan känd
hjärtsjukdom. De var baserad på då tillgänglig forskning.
Kvinnor – ingen visad nytta av kolesterolsänkande medicin.
Män över 69 år – ingen visad nytta.
Effekten på män under 69 år med hög risk för hjärtsjukdom är
liten – efter fem års behandling är chansen att medicinen skyddat från ett
sjukdomsfall (t.ex. hjärtinfarkt) 2 procent. 50 sådana män som äter medicin i
fem år vardera resulterar alltså i ett enda mindre sjukdomsfall!
”Det finns belägg för att statiner ger en liten (1-2
procentenheter) minskad risk för hjärtinfarkt för dem som haft en hjärtinfarkt
och för diabetiker typ 2. Dessa personer får då själva väga den positiva
effekten mot den stora risk för statinbiverkningar som finns, framförallt
muskelsmärtor och -svaghet.”
En ofta citerad studie av forskare i Lund har kommit fram
till att patienter som lagts in för hjärtinfarkt har höga kolesterolvärden. Andra
studier säger att det inte alls är så utan att infarktpatienter tvärtom har
lägre kolesterolnivåer än personer utan hjärtproblem. Vem ska man tro på?
Det kan ju också vara så att eventuellt höga
kolesterolvärden beror på att kroppen producerar mer kolesterol just för att
skydda hjärtat vid en hotande infarkt. Ett sådant resonemang påminner åter igen
om frågan ifall koldioxiden har någon inverkan på den globala uppvärmningen
eller inte. Vem kom först, hönan eller ägget?
Skeppsgossen efterlyser en opartisk debatt om höga
blodfetter och statiner. Innan vi får den – om någonsin – tror jag att vi kan
summera frågan så här: Ingen har bevisat att man dör av höga blodfetter men tyvärr
talar mycket för att man i västa fall kan göra det av statiner.