Länge nu
har det pratats om att tundran vid en global uppvärmning skulle förvandlas till
en buskslätt som skulle absorbera mer solljus som i sin tur skulle skynda på
uppvärmningen (Skeppsgossen ber om ursäkt för denna långa mening men hoppas att
den är begriplig). Forskare vid universitetet i Alberta i Kanada har emellertid
kommit fram till att mer buskvegetation tvärtom kan sakta ner den globala
uppvärmningen. Förklaringen till det är att när buskarna brer ut sig reflekteras
solstrålningen i högre grad. Det innebär att 40 procent mindre energi kommer
att absorberas i tundraområdena.
Därmed
har forskningen slagit hål på ännu en myt som miljöorganisationerna omhuldat.
Naturen klarar sig med andra ord alldeles utmärkt på egen hand. Ett varmare
klimat betyder för Kanadas del att skogarna kan återhämta sig efter svåra
insektsangrepp, att tillgången till föda för fiskarna ökar i haven, att den
kanadensiska älgen får det lättare att överleva och att öknarna bokstavligen
kommer att grönska.
Har det
regnat mer eller har det regnat mindre i världen sedan 1850-talet? Det har ett
par fysiker i Toronto tagit reda på åt oss. De har jämfört 1000 mätstationer
runtom vårt klot och kommit fram till att det regnat ungefär lika mycket under
den här perioden. Skillnaderna rör sig om ”plus minus några få procent per
århundrade”. Vilket väl kan vara någon till tröst.
Men på
sikt kommer Sverige att drabbas av mer nederbörd, fler översvämningar och
åskväder till följd av den globala uppvärmningen, enligt Erik Kjellström,
klimatforskare vid SMHI. Årsmedeltemperaturen i Sverige har ökat med en grad
sedan åren 1961–1990, den referensperiod som SMHI använder sig av. Och varmare
kommer det att bli, spår Erik Kjellström.
– Vi
befinner oss i en klimatförändring och har släppt ut så mycket koldioxid så
även om vi tvärt slutar med utsläppen i dag kommer klimatförändringarna att
pågå i flera decennier, säger han till TT.
I en
uttömmande artikel i facktidskriften MRS Energy & Sustainability skriver
Cambridge-professorn M.J. Kelly att alla hittills gjorda åtgärder för att
minska de fossila utsläppen inte har lett till någon större minskning – och att
de i en del fall till och med har försämrat situationen. Han menar att det är omöjligt att komma bort
från fossilberoendet utan att kraftigt minska vår levnadsstandard.
”De allt
högre ropen på att ställa om energin till 80 procent förnybart år 2050 kan bara
leda till att stora delar av befolkningen sjunker ner i fattigdom, elände eller
svält eftersom de förnybara energikällorna inte kan producera tillräckligt med
energi för att hålla samhället igång.”
Han
noterar också att det nu har gått 40 år sedan dagens förnybara energi började
utvecklas och ändå är det bara en bråkdel av energin i världen som skapas av
vind, sol och biomassa tillsammans och andelen stiger inte märkbart. Enligt
BP:s rapport om världens energi 2014 står dessa tre energislag för ungefär 3
procent.
Kelly’s
argument är att det kommer att ta mycket längre tid att skrota de fossila
bränslena än en del experter säger. Bättre är, skriver han, att utveckla
fossilanvändningen samtidigt som man fortsätter arbetet på alternativa
lösningar.
"Jag
är orolig över om vi ska hinna avvärja de värsta följderna av klimatförändringarna”,
sa avgående chefen för FN:s klimatkommission Christina Figueres. ”Det är en
kapplöpning mot tiden.”
Skeppsgossen
trodde i sin oskuld att Parisavtalet var just den räddningsplanka världen
behövde för att klara klimatet, men när de högsta hönsen fortsätter att uttrycka
sina farhågor så undrar man.
Men länge
nu har vi varnats för den kommande katastrofen. Elizabeth May, språkrör för de
gröna i Kanada, sa i mars 2009 att det handlade om timmar innan den var över
oss. Storbritanniens dåvarande premiärminister stämde in samma år och påstod
att vi hade 50 dagar på oss att rädda världen. Prins Charles var lite
generösare och pratade om 96 månader. Samma år – 2009 – hade vi enligt WWF fem år
på oss att rädda världen.
Betydligt
mer realistisk var den gröne gurun James Lovelock som 2010 menade att
klimatförändringarna inte går lika fort som många tror och att vi kanske har
1000 år på oss att komma tillrätta med dem.
En riktig
olyckskorp var Mostafa Tolba, chef för FN:s miljöprogram (UNEP). År 1982 profeterade
han om en ekologisk katastrof lika ödesdiger som ett atomkrig. Den skulle
inträffa inom ett par årtionden… Ännu har vi inte sett några tecken på att hans
eller de andras förutsägelser gått i uppfyllelse så Skeppsgossen satsar en
tjuga på Lovelock eftersom ingen nu levande kommer att kunna håva in pengarna.
År 1934
påstod forskarna att Arktis höll på att smälta och att allt smältvatten skulle
dränka Manhattan. Idag, 82 år senare, ser Manhattan ut som det alltid har
gjort. Allt medan "forskarna" fortsätter med samma skräckscenario. Nu
heter det att New York, London, Rio de Janeiro och Shanghai kan drabbas år 2100
på grund av en global temperaturhöjning på 2 grader och att havet kommer att
stiga flera meter inom 50 till 150 år. Hur orkar "vetenskapen" tugga
samma skit år ut och år in?
Så till
en glädjande nyhet: Polen har antagit en ny lag som förbjuder bygget av
vindkraftverk i närheten av bebyggelse och friluftsområden. Enligt de nya
bestämmelserna måste “säkerhetszonen” till ett vindkraftverk vara minst 10
gånger höjden på vindsnurran eller i realiteten 1,5 till 2 km. Dessutom kommer
egendomsskatten att höjas för vindkraftföretagen och markägarna.
Den
polska vindkraftföreningen gnäller förstås högljutt. “Detta innebär att
vindkraftverken kommer att försvinna från det polska landskapet”, säger en
talesman. CEZ, det tjeckiska bolag som bygger vindkraftverken i Polen, säger
att man nu måste skriva ned värdet på en del av tillgångarna och att företaget
kommer att begära kompensation av polska staten. Skeppsgossen applåderar.
Idag utgör
den förnybara energin i Polen 12 procent av totalproduktionen. EU:s regler
säger att den siffran måste höjas till 15 procent år 2020.
Till slut
ett bra inlägg av Martin Degerman i FB-gruppen Öppen debatt om Svensk
Vindkraft:
”Det är ett faktum att markägare är de som
Vindkraftindustrin först smörjer. Utan markägare som är positiva så blir det
ingen vindkraft. När markägare har blivit mutade försöker man muta politiker
med löften om jobb och utveckling. Om det behövs mutar man kommunmedlemmar med
löften om bygdepeng. Det är pengar som driver Vindindustrins skövling. Det är
medborgarnas skattepengar som vindindustrin vill åt och som används för mutor
till markägare.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar