Utkiken v. 19: Biomassa, isbjörnar, Erika Bjerström, David MacKay och lite till

Ska bli biomassa?

Härom dagen kom Skeppsgossen i samspråk med en tekniskt bevandrad person, som trots sina gedigna kunskaper hamnat ombord på Narrskeppet. Jag frågade honom inte varför han gått ombord utan lyssnade i stället på hans resonemang om klimatgalenskapen.

Han berättade bland annat för mig att EU inte rapporterar någon nedsmutsning av atmosfären när man eldar med ved. Detsamma gäller för fällning av träd som ska användas för produktion av biomassa. Grunden till detta är att hanteringen anses vara kolneutral, vilket i sig är ett tveksamt påstående.

I USA bygger man nu upp en omfattande pelletsindustri, vars produkter ska användas för att elda kraftverk. Den grundas på Europas alla subventioner som tillkommit för att möta klimatmålen. Under tiden avverkas enorma mängder skog i Nordamerika. Handeln med pellets skulle inte existera utan dessa subventioner; trots det kan pellets prismässigt inte konkurrera med vare sig kol eller gas.

Isbjörnarna har använts som någon sorts “kanariefåglar i gruvan” sedan början på 2000-talet, då det talades vitt och brett om minskande isar och problem för isbjörnarna att hitta föda. Nu slår en rad forskare fast att det inte finns några bevis för de dystra profetiorna. Tvärtom är det mycket som tyder på att stammen vuxit något sedan 1993. Då uppskattades antalet till 28 000; 2015 har antalet beräknats till 31 000 st.

Nyss hemkommen från några sköna timmar i majsolen slog Skeppsgossen på statstelevisionen. I rutan möttes han av Erika Bjerström som nu är STV:s klimatreporter (hon har ju arbetat för miljöpartiet vilket är en stor merit i sammanhanget).  Hon rapporterade från ett torrt Chile, där avocadoodlarna råkat ut för halverade skördar på grund av den globala uppvärmningen och – som en brasklapp – El Niño-effekten. För att riktigt understryka den globala uppvärmningens följder visades bilder av de snötäckta Anderna vars glaciärer krymper.

Statstelevisionen fortsätter med andra ord att varna oss för den globala uppvärmningen trots att det snart har gått 19 år utan påtagligt högre temperaturer i atmosfären. Varför kan inte Erika Bjerström berätta detta?
Redan 2012 kom en rapport om snöläget i södra Anderna i vilken ett antal forskare jämförde dagens situation med tidigare perioder i historien. De kom fram till att avsmältningen idag inte är onormalt stor. Varför förmedlade Erika Bjerström inte dessa fakta?

Svaret blir förstås att alla iakttagelser som inte stämmer med IPCC:s skräckscenario förtigs av Erika Bjerström och hennes kolleger. Den svenska statstelevisionen och andra mediabolag fortsätter oförtrutet att föra tittare och läsare bakom ljuset. 

De förenade arabemiraten satsar stort med palmöarna utanför Dubai och inomhusskidbacken i Mall of the Emirates. Mindre omskrivet är emiratens försök att styra vädret genom flygbombning av molnen med kaliumklorid, natriumklorid och magnesium för att öka nederbörden. Hur bra det lyckats har inte meddelats, men under förra året spenderades 588 000 dollar på projektet. Nu funderar man på skapa mer moln genom att bygga ett jätteberg i öknen! 400 000 dollar har redan avsatts för att närmare studera hur högt ett sådant berg bör vara och hur det ska vara utformat för bästa effekt.  

Professor David MacKay - som avled i april - var en sansad bedömare av möjligheterna att ersätta konventionell energi med förnybart. Enligt honom förbrukar varje engelsman dagligen i genomsnitt 125 kWh. Ungefär en tredjedel går till uppvärmning och mat, en tredjedel till elanvändning och en tredjedel till transporter. Det innebär att hela nationen behöver runt 300 GW och kanske 500 GW på vintern. Hur ska man kunna möta detta enorma elbehov? frågade sig MacKay.

Vårt moderna samhälle är helt beroende av en stabil tillgång till elektricitet och det kan aldrig den förnybara energin leverera. Att tro att batteripriserna kan falla så mycket att vind- och solenergi kan bli konkurrenskraftiga är en illusion. Dessutom kräver dessa båda energislag enorma landytor. Solenergi fungerar inte i Storbritannien eftersom effekten är 9 gånger lägre på vintern jämfört med sommartid.  

Varför satsar då Tyskland så hårt på sin “Energiewende”? I realiteten bygger tyskarna upp två infrastrukturer för sin energiproduktion – en förnybar och en backup baserad på fossila bränslen. Nyligen har man t.ex. uppfört 19 moderna koleldade kraftverk för att utjämna dipparna i leveranser av vind- och solkraft. Ska de därtill möta de grönas krav på utfasning av all kärnkraft måste det byggas ännu fler kolkraftverk.