Ständigt aktuell: Myten om "ozonhålet"

Kommer ni ihåg det stora världsomspännande larmet om ozonhålet över Antarktis, orsakat av freon och andra klor-fluor-karboner CFC som användes som drivgaser i sprejer, kylmedel m.m.? Nu har den stridbare kanadensaren dr Tim Ball avslöjat att detta larm inte var något annat än en generalövning i hur man missbrukar vetenskapen för att nå politiska mål.  

Så här skriver SMHI: ”Ozonhålet över Antarktis dök upp i slutet av 1970-talet som en följd av våra utsläpp av framförallt klor-fluor-karboner (CFC), i Sverige kända som freoner. Redan efter en tio år var hålet stort som hela den antarktiska kontinenten. Storleken och formen av hålet är starkt beroende av den atmosfäriska cirkulationen över Antarktis i form av den så kallade polära virveln (polar vortex). Vissa år är virveln mindre andra år större. Formen på virveln varierar också under den tid som ozonhålet existerar.”

Enligt Tim Ball använde miljörörelsen sådana naturliga variationer i ozonlagret som ett bevis på att vi människor förstör vår miljö ända upp i atmosfären. Även ett uttryck som ”ozonhålet” bidrog till att skapa en helt felaktig bild av vad det egentligen handlade om, nämligen en temporär uttunning av det "självläkande" ozonskiktet.

”Termen ’hål’ antyder en skada, en läcka, en reva i himlavalvet. Genom att använda just det uttrycket kunde man skylla på människan för ett naturligt fenomen och kräva åtgärder för att rädda vår planet,” skriver Tim Ball.

Hysterin började med miljörörelsens hypotes om att freonerna förstörde ozonlagret i stratosfären. Ett par forskare, Molina och Rowland, som senare fick ett Nobelpris för sitt arbete, publicerade resultat av laboratoriestudier som visade att freoner definitivt förstörde ozon. De simulerade inte de atmosfäriska förhållandena i ozonlagret, men det spelade ingen roll. Nu handlade det om ideologi och de båda forskarna var beslutna att bevisa hypotesen.

Tim Ball: ”När brittiska forskare mätte ozonförekomsten i Antarktis kunde de slå fast att halterna var lägre jämfört med dem som uppmätts 1957. James Lovelock, pappa till Gaia-hypotesen, varnade för en övertolkning av detta, men han talade för döva öron.”

”Från början utgick man felaktigt ifrån antagandet att UV-nivån är konstant,” fortsätter Tim Ball. ”Vi vet nu att UV-strålningen naturligt kan variera så mycket som 200 procent i förhållande till ett medelvärde. I larmrapporterna hette det också att CFC skulle stanna i atmosfären ända upp till 100 år och att det skulle ta lång tid för ozonet att återhämta sig.”

Det var alldeles fel. Men på supermiljöbloggen.se kan man läsa: ”Hålen i ozonlagret, som orsakats av våra utsläpp av freoner, kommer de kommande decennierna att variera kraftigt tror NASA. 2011 var exempelvis ozonhålet nära att slå rekord i storlek, medan ozonhålet 2012 var ovanligt litet. Det beror dock inte på att våra utsläpp förändras från år till år, utan på väderskillnader. Först när våra freonutsläpp faller under 1990 års nivåer kan vi räkna med att ozonhålet långsamt börjar återhämta sig, något som NASA tror kommer ske någon gång mellan 2015 och 2030.”

Självklart håller ”miljöinfekterade” UR skola med och fyller på med riskerna med ett ozonhål: ”Hål i ozonlagret leder till att ultravioletta strålar tränger igenom atmosfären, vilket bland annat ökar risken för cancer, och kan leda till skador på växter och minska tillväxten av plankton i haven.”

Tim Ball menar i stället att hudcancern fortsätter att öka därför att vi lever längre. Han påtalar också det faktum att vår mani att undvika solexponering betyder att skrofler (en form av tbc), engelska sjukan och andra bensjukdomar blir allt vanligare. Barn och andra som pliktskyldigast smörjer in sig med solskyddskrämer får inte tillräckligt med UV-strålning för att vitamin D ska bildas och drabbas i högre utsträckning av de nämnda sjukdomarna.  

”De grundlösa påståendena i Montrealprotokollet anses fortfarande som dagsens sanning. Användningen av miljön som ett medel att nå totalitär kontroll har en lång historia.”