Helvetesklimat att vänta?

”Det är en vision av en framtid så apokalyptisk att vi inte kan föreställa oss den ens i vår värsta fantasi. Men om ledande forskare som skriver i en av de mest aktade akademiska publikationerna har rätt, kan jorden vara på väg att värmas upp med över sju grader inom en livstid.”

Citatet är hämtat ur en artikel i tidningen The Independent som också upplyser sina stackars läsare om att det inte finns någon återvändo – särskilt inte sedan klimatförnekaren Donald Trump är på väg in i Vita huset.

Tidningen berättar också om ”ny forskning” som kommit fram till att IPCC:s gamla förutsägelser om en temperaturhöjning på mellan 2,6 och 4,8°C fram till 2100 ifall vi ”eldar på” som tidigare kan vara tilltagna i underkant. Internationella experter tror nämligen nu att klimatet blir känsligare för växthusgasernas påverkan när det är varmare. I en artikel i tidskriften ”Science Advances” befarar man att det enligt vissa beräkningar kan handla om temperaturer i storleksordningen 4,78 – 7,36°C.

Dr Tobias Friedrich, en av författarna till rapporten, säger: “För närvarande befinner sig vår planet i en varm fas – en mellanistid – och vi måste räkna med den ökade värmekänsligheten. Det enda sättet att kompensera för den är att minska utsläppen av växthusgaser så fort som möjligt.”

Också gamla ”hockeyklubban” Michael Mann har väckts till liv av presidentvalet och skriver i ett mejl till tidningen att den här studien verkar väl underbyggd. Med Donald Trump vid makten kan det blir “game over” för klimatet.

Greenpeace UK säger att de nya siffrorna ger ytterligare belägg för att vi måste handla snabbt om inte jorden ska börja koka över. Deras  vetenskapsöverste dr Doug Parr är oroad över klimatets nyupptäckta känslighet för högre temperaturer, ”något som inte motsäger de högre medeltemperaturer vi sett detta år”. Enligt honom innebär det att Parismålet på under 2°C inte kommer att kunna uppnås.

Den svenska klimatrörelsens företrädare hänvisade åtminstone tidigare ofta till Mark Lynas, som med sin bok ”Sex grader : vår framtid på en varmare jord” skrämde slag på media över hela världen. Han kommenterar de nya uppgifterna så här:

“Det låter verkligen oroväckande men är realistiskt i dagens situation med en Trump som vill fortsätta utbyggnaden av olje- och gasledningar… och göra hela USA fossilberoende igen… Sex graders temperaturhöjning är liktydigt med slutet för livet på vår jord, som i så fall kommer att förvandlas till en Venus.”

NASA nickar instämmande och säger att Venus en gång kan ha varit beboelig. Sedan slog den globala uppvärmningen till och förvandlade planeten till ett riktigt helvete med temperaturer över 460°C, nästan inget vatten och en atmosfär som i huvudsak består av koldioxid med moln av svavelsyra.

Skeppsgossen tar de nya uppgifterna med en stor portion skepsis. Häruppe i utkiken känns det som om det 10 000-hövdade klimatetablissemanget – som för tillfället festar i Marrakech – behövde nytt bränsle nu när en icke-troende ska ta över makten i USA. Faktum är också att en del av de mer sansade skråmedlemmarna har lagt in sedvanliga brasklappar i stil med att ”vi tror att det kan bli så, men ingen kan säkert veta…”

Tänk om även klimatforskare hade förstånd nog att hålla käften innan de har hållbara bevis för sina teorier.

Men i Marrakech sitter de räddande änglarma 

Att tjäna pengar på människors godtrogenhet

Journalisten Mark Lynas på brittiska The Observer var en gång en ivrig förespråkare för miljörörelsen men har nu kommit på andra och bättre tankar. Nyligen har han gjort en kritisk granskning av hur ”de gröna” världen över ställer sig till frågorna om kärnkraft och genmodifiering – och ju mer ingående han granskat deras organisationer desto mer förvånad har han blivit över de resurser som exempelvis Greenpeace förfogar över.


“Anti-kärnkraftrörelsen är delvis skyldig till den globala uppvärmningen,” säger han. ”Så gott som överallt där man planerat ett kärnkraftverk har det i stället byggts ett koleldat kraftverk, mycket på grund av kärnkraftsmotståndet. Och i många delar av världen har miljörörelsen lyckats uppnå förbud mot GMO.”

Kommunikationsforskaren och bloggaren Matthew Nisbet i USA har undersökt vilka finansiella resurser som Greenpeace International/Worldwide har till sitt förfogande och hur dessa använts till stoppa den tekniska utvecklingen i framför allt utvecklingsländerna. På plussidan noterar han att Greenpeace i motsats till många andra gröna organisationer publicerar sina bokslut och årsredovismingar på nätet.

Greenpeace International samordnar verksamheten hos nationella avdelningar som Greenpeace USA, Greenpeace Tyskland och Greenpeace Indien. Årsbudgeten 2011 för denna del av verksamheten uppgick till 83 miljoner dollar och intäkterna kommer i huvudsak från medlemsavgifter, gåvor och donationer.

Greenpeace Worldwide, vars budget utgörs av dels Greenpeace Internationals budget och dels budgeten hos de nationella avdelningarna, belöper sig till imponerande 336 miljoner dollar, Av den summan används ca 221 miljoner dollar till aktiviteter och 77 miljoner dollar till insamlingar m.m. I toppen av organisationen sitter välavlönade tjänstemän – så välavlönade att de ibland har kritiserats för att sko sig på godtrogna medlemmars bekostnad.

Många tror att andra liknande organisationer som Världsnaturfonden WWF har en större budget, men så är det inte. WWF drar in 238 miljoner dollar och spenderar 202 miljoner dollar på aktiviteter. Greenpeace har också en betydligt större budget än t.ex. USA:s handelskammare och det amerikanska petroleuminstitutet.

Antalet Greenpeace-anställda uppgår till nära 2 200 personer – av dem finns 1 039 i Europa och 314 i USA och Kanada. Mest pengar drar organisationen in i USA, Holland och Schweiz. Antalet medlemmar anges till ca 2,8 miljoner.

Gör inte det!

Det är dessa penningmaskiner som lurar en massa godtrogna och välmenande människor att satsa på projekt som att stoppa oljeutvinning och förbjuda GMO eller att rädda isbjörnar, tigrar och pandor… Men alla ni som skänker pengar till WWF – har ni någonsin funderat över att istäcket i Arktis nu är så stort att varje isbjörn har en yta motsvarande hela Manhattan att jaga på? Eller att Indien är ett av världens rikaste länder som mycket väl har råd att skydda sina tigrar med egna pengar? Detsamma gäller självklart för Kina och dess pandor.

En avfällings bekännelse

Journalisten Mark Lynas har ju bidragit till klimatskräcken med böcker som ”Oväder” och ”Sex grader”. För något år sen gjorde han en halv helomvändning och deklarerade att kärnkraft var den effektivaste energikällan för att stoppa klimatföränd-ringarna och att genmodifierade grödor skulle bli nödvändiga i framtiden – vilket han naturligtvis fick på skallen för av sina fans. Nu har han haft modet att erkänna att han haft fel ifråga om havsnivåerna, även om han fortfarande gör narr av doktor Nils-Axel Mörner som ju gång på gång deklarerat att höjningen är naturlig och mycket liten.


På sin blogg skriver Mark Lynas: ”Medan jag arbetade för Maldivernas regering var jag alltid medveten om risken att komma med svepande påståenden om klimatförändringarna och stigande världshav i syfte att plocka politiska poäng.”

Ett exempel på att världshaven stiger lite och sjunker lite som de alltid har gjort är det mätningar som gjorts vid Tarawa-atollen i Stilla havet (se diagrammet nedan). Atollen ingår i öriket Kiribati, som i likhet med Maldiverna har påståtts vara på väg att försvinna i havet. Och i likhet med Maldivernas avsatte president Nasheed har klimatnarrarna i Kiribati skrikit efter ekonomisk hjälp och använt stormar och översvämningar som ”bevis” för hur illa det är ställt.

Som Nils-Axel Mörner framhållit i sina rapporter finns det inga tecken på att havsnivåerna i området skulle ha stigit onaturligt. Och enligt geografen Simon Donner vid University of British Columbia som sammanställt uppgifterna är det El Niño-cyklerna som kraftigast påverkat de lokala havsnivåerna – under perioden mars 1997 och februari 1998 sjönk havet med nästan en halv meter vid övergången från El Niño till La Niña, och på motsvarande sätt kan man notera höjningar på 15 cm under senare El Niño-händelser.

Tarawa-atollen har upplevt ett par svåra översvämningar under 2000-talet, orsakade av ovanligt högt tidvatten och kraftiga stormvindar. Den materiella förödelsen var stor, men sådana händelser är inga bevis för stigande havsnivåer, lika lite som en lokal värmebölja som den i Ryssland förra sommaren bevisar en höjning av den globala temperaturen.

Genom att dra vägar mellan atollerna i stället för att bygga broar hindras det fria vattenflödet. 

Att skadorna blivit så stora beror på att man fyllt ut stora områden bakom skyddsvallarna som inte klarat stormarna och lett till markerosion vid bland annat flygplatsen och ett sjukhus. Och i stället för broar över lagunerna har man anlagt vägbankar, som stoppar det fria vattenflödet och därmed bidrar till erosionen.

Det är exakt samma sak som hänt i Maldiverna. Mark Lynas ifrågasätter vissa delar av Nils-Axel Mörners rapportering men håller i princip med honom om att katastroflarmen ofta är en metod för politikerna att få internationell uppmärksamhet (och indirekt förstärka den egna kassan). Han påpekar också att Tarawa är ett populärt åskådningsexempel för vad som händer när världshaven stiger. En bildserie från Greenpeace – som ligger ute på Internet – visar förödelsen efter översvämningarna 2005. Av den får man lätt uppfattningen att atollen är på väg att försvinna på grund av havsnivåhöjningen, vilket alltså inte alls är fallet.

”Det är sådana bilder och ovetenskapliga påståenden som tas som intäkt för att världshaven höjer sig”, säger Lynas. Ett par forskare lade 2010 fram en väl underbyggd rapport som visade att 23 atoller i Kiribati och angränsande öriken inte krympt till ytan under de senaste 20 till 60 åren.

Exemplet Kiribati är inte det enda där teorierna om havsnivåhöjning utnyttjats politiskt. Invånarna på Carteret Islands utanför Papua Nya Guinea anförs ofta som de första “klimatflyktingarna”, fast många av dem tvingats lämna sin atoll på grund av överbefolkning och exploatering plus brist på dricksvatten.

Det är skönt att tunga gröna apostlar som Mark Lynas erkänner ett och annat felsteg. Skeppsgossen hoppas att miljöpartiet, naturskyddsföreningen och andra Gore- och IPCC-proselyter en gång ska komma till samma insikt. Men hjärntvättade troende måste som regel genomgå en långvarig debriefing innan de kan tänka i sunda banor igen så den lögnaktiga propagandan kommer med alla säkerhet att fortsätta ett bra tag till.