Vi har försuttit många chanser att rädda jorden - och likväl rör hon sig...

Ingen narr precis...

Den kommande domedagen har diskuterats flitigt ombord på Narrskeppet på sistone. Det tycks finnas två diametralt skilda åsikter om vad den kan innebära. Majoriteten av narrarna pratar om en uppvärmning som kommer att göra det outhärdligt att leva på jorden, kanske redan 2050 och i varje fall 2100. Så finns det en mindre grupp av forskare som ser tecken på en stundande istid i stället, kanske med början redan 2030.

Oavsett hur det blir kan det vara intressant att gå tillbaka ett decennium i klimathysterins historia. Inför varje stormöte har det tjatats om att det här är vår sista chans att rädda jorden från det växande klimathotet. Och allt eftersom åren går fortsätter narrarna att upprepa sitt mantra – utan att något stort händer som bekräftar deras påståenden.

På bloggen http://climatechangepredictions.org/ har man roat sig med att göra en sammanställning över uttalandena om ”mänsklighetens sista chanser” som med facit i hand ter sig närmast absurd.  

Montreal 2005

Mark Lynas skrev ett öppet brev till delegaterna och kallade deras sammankomst “sista chansen till handling”.

Bali 2007

Världens ledare möttes för att rädda jorden från katastrofala klimatförändringar – Jordens Vänner menade att mötet kunde vara sista chansen…

Poznan 2008

“Denna förhandlingsomgång är troligen vår sista chans att avvärja katastrofen” sade den australiske klimatforskaren Tim Flannery. Han fick medhåll av representanten för WWF.

Köpenhamn 2009

“Det är 12 år sedan Kyotoprotokollet skapades. Det innebär att mötet i Köpenhamn blir världens sista chans att stoppa klimatförändringarna innan de börjar skena”, förklarade EU-kommissionären Stavros Dimas.

Cancun 2010

Jairem Ramesh, Indiens miljöminister, såg mötet som sista chansen att komma överens om hur vi ska kunna rädda jorden.

Durban 2011

Rev. Dr. Olav Fyske Tveit, ledare för Kyrkornas världsråd, sade att konferensen i Sydafrika var “mänsklighetens sista tillfälle att lösa klimatfrågan”.

Doha 2012

Mötet med 195 deltagande nationer betecknades som sista chansen att hejda klimatförändringarna.

Warzawa 2013

Efter misslyckandet i Doha menade många att konferensen i Warzawa var sista möjligheten att hejda en kommande klimatkatastrof.

Lima 2014

Nu var det WWF:s tur att varna för följderna om man inte kom överens. Det gjorde man ju inte.  

Paris 2015

Dags igen…

Skeppsgossen tar sig för pannan när han tänker på hur många miljarder dollar “klimatklubben” kostat medlemsländernas skattebetalare bara för dessa sammankomster, som ofta räknar 50 000 deltagare. Nog kunde väl de pengarna ha använts bättre än att göda en hel armé av skitsnackande klimatnarrar?

En narr som tjänat pengar på klimatlögnerna