Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

Visar inlägg med etikett klimatkonferensen i Paris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klimatkonferensen i Paris. Visa alla inlägg

söndag 10 januari 2016

Från utkiken: Händelsefattigt klimatår



Så här i början på det nya året har Skeppsgossen klättrat upp i utkiken för att i lugn och ro kunna summera vad som hänt under 2015. Här kommer en högst personlig sammanfattning. 

På klimatfronten har det faktiskt inte hänt så mycket, trots det upphaussade Parismötet som var ”vår sista chans att rädda jorden”. Men det har som jag tidigare skrivit alla klimatmöten varit, också de som anordnades för mer än ett decennium sedan. COP21 i Paris resulterade i ett urvattnat avtal som ger nationerna rätt att styra och ställa med sina utsläpp lite som de vill. Huvudsaken tycks vara att de fortsätter med skrämselpropagandan så att de kan fortsätta att håva in kollekten från sina medborgare.

I propagandan ingår diverse påståenden om redan inträffade klimatförändringar – rapporter som är lika friserade, manipulerade eller direkt lögnaktiga som det mesta som publicerats på det här området. Så påstås till exempel 2015 ha varit ett av de mest nederbördsrika i historien, möjligen med undantag för Syndafloden. Men i England, där man mätt regnmängder sedan 1766, hamnar 2015 på 86:e plats. Toppar listan gör perioden 1874-83, och också 1920-talet bjöd på extremt mycket regn.

Har det då inte varit extremt varmt? Det beror på var man mätt (se bilden). Med strategiskt placerade termometrar tycks man kunna bevisa att jorden har hög feber. Satellitmätningarna, som inleddes 1979, visar däremot på en mycket lätt feber med en uppvärmning som stannade vid beskedliga +0,27°C (det 3:e varmaste året sedan 1979 enligt dr Roy Spencer). Det är El Nino som spökar och enligt dr Spencer talar mycket för att 2016 kan bli ännu lite varmare.
I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att snöfria och milda julhelger inte heller är något nytt. 1940 rapporterade till exempel New York Times att jultomten aldrig upplevt en så varm jul. Men mannaminnet är lika kort som jultomtens, och den som tar del av statistiken kommer att upptäcka att man väldigt ofta minns fel när det gäller vädret.

I en rapport om “väderrelaterade katastrofer” som släpptes en vecka före Parismötet kan man läsa att det i medeltal inträffar 335 sådana per år. Som katastrofer räknas väderhändelser där minst 10 personer dödats och över 100 drabbats. Det har skett en klar ökning under slutet av 1900-talet, konstaterar författarna, men hur stor del av den som beror på mänskliga aktiviteter och på klimatförändringar avstår man visligen från att avgöra. “Översvämningarna har definitivt ökat i antal”, säger en av författarna och tillägger förståndigt: ”Men i stället för att fokusera på om och varför menar jag att vi ska rikta fokus på hur vi ska kunna minska skadorna.”

Klimatforskaren professor Roger Pielke Jr håller inte med om att extrema väderhändelser som orkaner, översvämningar och torrperioder har blivit vanligare någonstans i världen. Tvärtom menar han att de minskat med hela 25 procent sedan 1990. Att de oväder som ändå drabbat till exempel USA har lett till ökade försäkringspremier beror inte på större frekvens utan på dålig stadsplanering och på att allt fler byggt sina hus i utsatta lägen.

Lite skrämselhicka får man kanske när man läser att experter vid European Science Foundation säger att vulkaner – och särskilt super-vulkaner som den som ligger i Yellowstone National Park, Wyoming, och har en krater som mäter 55 gånger 72 km – utgör ett större hot mot jorden och mänskligheten än såväl asteroider, jordbävningar och kärnvapenkrig som den globala uppvärmningen.

Så gamle Al Gores förutsägelser om jordens undergång 2016 lär under alla förhållanden inte besannas (om nu inte Yellowstone plötsligt exploderar). Den 27 januari 2006 påstod nämligen Gore att den kritiska punkten för att vi skulle kunna rädda mänskligheten från kokning, stekning,  djupfrysning eller dränkning låg 10 år framåt i tiden. Det ödesdigra datumet 27 januari närmar sig nu obönhörligt och nedräkningen har börjat… Inget tyder dock på att det händer mer än det gjorde vid millennieskiftet.

Den smältande iskalotten på Grönland har varit en följetong i media under det gångna året. Senast rapporterades att ön förlorat 9000 miljarder ton is under det senaste århundradet. Någon har räknat ut att det skulle innebära en minskning i volym med 0,3 procent, vilket innebär att 99,7 procent av isen ligger kvar. Men sådana uppgifter ger ju inga skräckrubriker och knappt en skärv i kollekthåven.

De stackars isbjörnarna återkommer också ständigt i rapporteringen, trots att det nu finns fler av dem än på länge. Men nu har de i allt större antal sökt sig till bosättningarna kring Hudson Bay i Kanada – de har blivit så orädda att folk inte längre kan plocka bär på sommaren eller vistas utomhus utan att vara beväpnade. Särskilt på höstarna ses de här rovdjuren ströva fritt på gatorna i staden Arviat. Vid vissa tillfällen har man måst stänga skolorna, och det populära Halloween-firandet har ställts in. Inuiterna skyller på isbjörnsturismen i närbelägna Churchill, medan en del forskare anser att den krympande isen i Arktis är boven i dramat och får hungriga isbjörnar att invadera bosättningarna. Experterna hävdar dock att isbjörnarna alltid brukar samlas på land om höstarna, i väntan på att isen ska lägga sig längre ut där sälarna finns.  

Fulspelet på klimatområdet fortsätter. Det senaste draget är att kvitta skulder mot utlovade klimatåtgärder. Det är högt skuldsatta småstater som Jamaica och Seychellerna som inte har råd med några sådana, och den fantastiske generalsekreteraren Ban-ki Moon tycker att skulderna ska ”förlåtas” så att de styrande kan låna upp ännu mer pengar och ”skapa nya institutioner”, bemannade med FN-byråkrater förstås. FN-dårskapen känner inga moraliska gränser.

Till slut kan Skeppsgossen rapportera att det inte skett någon påvisbar och permanent uppvärmning globalt under de senaste 19 åren.




tisdag 10 november 2015

Hycklarnas marknad




Det är lätt att bli hemmablind även när man seglar jorden runt på jakt efter bevis för att klimatförändringarna hotar vår tillvaro – utan att hitta några. Inför den stora samlingen i Paris hettar det stundom till i debatten, till och med i sävliga Sverige, men som brukligt nu för tiden tillåts inga avvikande åsikter trots att ordet påstås vara fritt. Den som ifrågasätter sanningshalten i de officiella berättelserna om framtidens klimatkatastrof bereds sällan plats i media.

En av Skeppsgossens vänner har pekat på just detta faktum och på det hyckleri det innebär när man påstår sig stå för ”fri” debatt samtidigt som man nonchalerar icke etablerade åsikter. Som varnande exempel kan vi ta Helsingborgs Dagblad, vars chefredaktör för övrigt är en ofta sedd gäst här på Narrskeppet.

I HD är man närmast orgiastiskt lycklig över det kommande klimatmötet och varje dag publiceras nya larmrapporter varvade med optimistiska profetior.
Propagandatekniken är enkel – först ska vi skrämma er något alldeles förbannat, sedan ska vi trösta er med klappar på kinden och löften om belöningar ifall ni gör som vi säger.    

Här några citat ur HD:s ”vetenskapliga” klimatanalyser.

”Tidigare i veckan presenterade SMHI länsvisa analyser på vad som händer om allt fortsätter som hittills. Då väntas medeltemperaturen stiga med 4-6 grader fram till nästa sekelskifte. I Skåne blir det mycket blötare, speciellt vintertid, med fler skyfall. Men vi påverkas också på andra sätt.
    När delar av jordklotet blir obeboeligt på grund av värmeböljor och översvämningar ökar flyktingströmmarna liksom kostnaderna för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna.
    Men den analys som FN presenterade förra veckan av de klimatlöften som länderna skickat in inför Parismötet var försiktigt positiv. Det dröjer innan utsläppen minskar – däremot kommer ökningen att dämpas.”

Halleluja!

I en annan artikel signerad Ingrid Runsten hyllas Åsa Romson för sina djupa tankar om att utsläppsminskningar minsann också kan leda till utveckling av välfärden.

”Klimatomställning måste framför allt gå från att vara en börda till att bli en möjlighet. Därför måste länder, men även företag, förmå visa på de ekonomiska möjligheterna med en omställning. Den rollen vill miljöminister Åsa Romson (MP) att Sverige ska spela genom att i Paris peka på hur välfärdsutveckling kan kombineras med utsläppsminskningar.
    En av dem som åker till klimatmötet för att sprida att det finns lönsamhet i klimatomställning är Nina Ekelund, som är programdirektör för företagsnätverket Hagainitiativet.
    "Vi betonar vikten av att näringslivet står bakom en mer aktiv klimatpolitik. Den insikten vill vi vara med och sprida", säger Nina Ekelund.
    Jag frågar henne vad som är viktigast för en internationell förändring:
"Att länderna via skatter sätter ett pris på koldioxid och samtidigt upphör med fossila subventioner."

Den unge och oerfarne Skeppsgossen undrar om inte det är ett utmärkt 
exempel på "maktens megafon". Men chefredaktören förklarar i en stor 
rubrik: "Vi ska granska makten - inte vara dess megafon". Fan tro't, sa Relling.

Någon granskning av den stora maktfaktorn IPCC har jag inte sett till 
annat än någon enstaka gång på insändarsidan. Hos en granne i bloggosfären hittar jag en insändare, som uppges ha sänts till "närmare 20 
redaktioner" och säkert även till HD, men den är inte införd ännu efter 
en vecka. Den är undertecknad av två ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien, Wibjörn Karlén och Tore Scherstén, båda professorer som borde ha större auktoritet än Åsa Romson och Nina Ekelund.

I insändaren påpekar de båda professorerna att Sveriges chefsförhandlare Anna Lindstedt kommit med direkt felaktiga påståenden i en tv-intervju nyligen. I den sade hon att ”Vi ser effekterna av klimatförändringarna och de är allvarliga” trots att den enda mätbara förändringen är en knapp grads höjning av den globala temperaturen sedan 1880.

Med floskelhandboken uppslagen upprepade hon IPCC:s lögner om att vetenskapen är mer säker nu och att förändringarna beror på människan. Plus att havsnivåerna stiger och allt det andra som klimatnarrarna basunerat ut i minst ett decennium vid det här laget.

Tillbaka till Wibjörn Karlén och Tore Scherstén. De summerar sin kritik så här:

”Således avser förhandlingarna att:
– minska en uppvärmning som inte finns,
– bekämpa den med minskade utsläpp som inte gör någon skillnad,
– förmena oss och de fattigaste billig energi och billig mat,
– slösa våra resurser på ineffektiv energiteknik, och
– sätta enorma penningbelopp i händerna på FN:s byråkrater.

Någon bättre grogrund för storskalig korruption kan vi inte tänka oss.
Varför förses inte vår chefsförhandlare med korrekt information?”

Skeppsgossen tillåter sig ett svar: Därför att ombord på Narrskeppet förmår förnuftets röster inte tränga igenom narrarnas skrän och skrål. Eller som Friedrich Schiller för länge sedan skrev: "Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves".

Och för att anknyta till Helsingborgs Dagblad och dess chefredaktör ber jag att i all underdånighet få ställa frågan om han vet vad ordet ”hyckleri” betyder?    



söndag 8 november 2015

Vi har försuttit många chanser att rädda jorden - och likväl rör hon sig...


Ingen narr precis...

Den kommande domedagen har diskuterats flitigt ombord på Narrskeppet på sistone. Det tycks finnas två diametralt skilda åsikter om vad den kan innebära. Majoriteten av narrarna pratar om en uppvärmning som kommer att göra det outhärdligt att leva på jorden, kanske redan 2050 och i varje fall 2100. Så finns det en mindre grupp av forskare som ser tecken på en stundande istid i stället, kanske med början redan 2030.

Oavsett hur det blir kan det vara intressant att gå tillbaka ett decennium i klimathysterins historia. Inför varje stormöte har det tjatats om att det här är vår sista chans att rädda jorden från det växande klimathotet. Och allt eftersom åren går fortsätter narrarna att upprepa sitt mantra – utan att något stort händer som bekräftar deras påståenden.

På bloggen http://climatechangepredictions.org/ har man roat sig med att göra en sammanställning över uttalandena om ”mänsklighetens sista chanser” som med facit i hand ter sig närmast absurd.  

Montreal 2005
Mark Lynas skrev ett öppet brev till delegaterna och kallade deras sammankomst “sista chansen till handling”.

Bali 2007
Världens ledare möttes för att rädda jorden från katastrofala klimatförändringar – Jordens Vänner menade att mötet kunde vara sista chansen…

Poznan 2008
“Denna förhandlingsomgång är troligen vår sista chans att avvärja katastrofen” sade den australiske klimatforskaren Tim Flannery. Han fick medhåll av representanten för WWF.

Köpenhamn 2009
“Det är 12 år sedan Kyotoprotokollet skapades. Det innebär att mötet i Köpenhamn blir världens sista chans att stoppa klimatförändringarna innan de börjar skena”, förklarade EU-kommissionären Stavros Dimas.

Cancun 2010
Jairem Ramesh, Indiens miljöminister, såg mötet som sista chansen att komma överens om hur vi ska kunna rädda jorden.

Durban 2011
Rev. Dr. Olav Fyske Tveit, ledare för Kyrkornas världsråd, sade att konferensen i Sydafrika var “mänsklighetens sista tillfälle att lösa klimatfrågan”.

Doha 2012
Mötet med 195 deltagande nationer betecknades som sista chansen att hejda klimatförändringarna.

Warzawa 2013
Efter misslyckandet i Doha menade många att konferensen i Warzawa var sista möjligheten att hejda en kommande klimatkatastrof.

Lima 2014
Nu var det WWF:s tur att varna för följderna om man inte kom överens. Det gjorde man ju inte.  

Paris 2015
Dags igen…

Skeppsgossen tar sig för pannan när han tänker på hur många miljarder dollar “klimatklubben” kostat medlemsländernas skattebetalare bara för dessa sammankomster, som ofta räknar 50 000 deltagare. Nog kunde väl de pengarna ha använts bättre än att göda en hel armé av skitsnackande klimatnarrar?


En narr som tjänat pengar på klimatlögnerna

tisdag 25 augusti 2015

Inget kan ersätta de fossila bränslena!



– Det är vår moraliska skyldighet att använda fossila bränslen som avger koldioxid eftersom den energi de producerar är en mänsklighetens befriare.

Det säger klimatforskaren dr John Christy vid universitetet i Alabama i en intervju. ”Vi ska inte känna oss moraliskt underlägsna när vi gör det, för utan dessa bränslen skulle tillvaron vara direkt brutal. Tvärtom är vi goda människor när vi gör det.”

Han angriper också påvens encyklika Laudato Si, i vilken klimatförändringarna betecknas som en av de viktigaste utmaningarna i vår tid. ”Påven begriper inte hur den verkliga världen fungerar”, säger dr Christie. ”Det har ju skett en ytterst liten uppvärmning på 0,08°C sedan 1978 (då satellitmätningarna började).”

Påven skyller (de påstådda) klimatproblemen på växthusgaserna. Christy: ”Samtidigt som encyklikan talar om att allt mänskligt liv är heligt, uppmanar han oss att överge de fundamentala medel som skapat en bättre tillvaro för oss alla, nämligen den kolbaserade energin (kol, olja, naturgas). Den är den billigaste och mest tillförlitliga av våra energikällor och den hjälper människor ur fattigdom. Utan energi är livet brutalt och kort.”

Dr Christy påpekar i intervjun att det var varmare på jorden än idag för 4000-5000 år sedan. IPCC:s datormodeller visade på en global uppvärmning som är tre gånger större än vad som framgår av satellitdata. ”Det visar på att vi inte vet hur vi ska kunna göra klimatmodeller”, säger han. ”Vid ett kongressförhör visade jag att om vi går 30 år tillbaka till 1979 och kör modellerna så indikerar de en kraftig uppvärmning. I verkligheten har ingen nämnvärd uppvärmning skett trots förhöjda CO2-halter.”

Dr Christy har tidigare också framhållit att även om USA upphörde med alla utsläpp från fossila bränslen och det inte fanns någon industri, inga bilar, inga kraftverk, inga människor skulle det inte alls påverka den globala temperaturen.

“Störst påverkan på den globala temperaturen har El Niños i Stilla havet och vulkanutbrotten. När aska och rök från dem når stratosfären skuggar de jorden… Koldioxiden betyder väldigt lite och den värme som den binder avges ut i rymden, ett faktum som inte finns med i klimatmodellerna.”

John Christy framhåller också att det inte går att utan vidare ersätta de fossila bränslena med förnybara energikällor utan att det drabbar de minst bemedlade i samhället i form av högre kostnader. Därför ser han med glädje på den ökade användningen av kol också i länder som Japan och Tyskland.

”Kostnad och tillförlitlighet är båda faktorer när det gäller den förnybara energin. Den kan helt enkelt inte producera så mycket energi som den moderna ekonomin behöver. Det har vi fått bevis för gång på gång. I stort sett alla av dagens förnybara energikällor är beroende av kraftiga subventioner och kostar därför väldigt mycket.”    

Apropå El Niño räknar Christy med att den som nu laddar upp på Stilla havet kommer att höja de globala temperaturerna en hel del under de kommande åren och ge oss nya sensationsrubriker om den varmaste månaden och det varmaste året. När kraften gått ur den kommer emellertid klimatet att bli svalare igen.

Tillbaka till klimatkonferensen i Paris COP21/CMP11 mellan 30 november och 11 december. ”Där kommer det att lovas både det ena och det andra”, säger John Christy, ”men världen kommer att fortsätta använda fossila bränslen därför att den behöver energi. Därför kommer också utsläppen att öka, oavsett vilka utfästelser man gör i Paris.”


Hela intervjun finns att läsa på CNSNews.com

måndag 10 augusti 2015

Narrarna kan inte ens komma överens om när katastrofen inträffar



Larry Kummer är redaktör för webbsidan Fabius Maximus. Härom dagen publicerade han följande lista på sex ökända klimatnarrar som stryker omkring här på fartyget i väntan på klimatkonferensen i Paris i december. Skeppsgossen tycker att listan är värd att vidarebefordra till Narrskeppets läsare och uppmanar dem att lägga till några svenskar som utmärkt sig under de senare åren.

För sex år sedan inleddes ett nytt kapitel i en av historiens sämst skötta kampanjer, den som föregick klimatmötet i Köpenhamn 2009. Då matades allmänheten med massor av historier som alla var avsedda att ingjuta skräck hos människorna. De här uttalandena av prominenta män och kvinnor varnade för den kommande katastrofen.

(1) “Presidenten ‘har fyra år på sig att rädda jorden” sade klimatforskaren James Hansen i tidningen The Guardian 17 januari 2009.

 
(2) “Den globala uppvärmningen har nått ‘en avgörande punkt’, varnade prins Charles i The Telegraph 12 mars 2009. “Världen har ‘mindre än 100 månader på sig’ att rädda planeten”.

(3) “Vi har bara timmar på oss att förhindra en klimatkatastrof” skrev ordföranden i Kanadas miljöparti Elizabeth May i The Star (Toronto) 24 mars 2009.

(4) “Endast 96 månader kvar att rädda världen”, sade prins Charles i The Independent 9 juli 2009.

(5) “Fem år kvar för att rädda världen från klimatförändringarna, säger WWF“ (enligt Australian Broadcasting Company 18 oktober 2009).

(6) “Gordon Brown sade att förhandlarna hade 50 dagar på sig att rädda världen från den globala uppvärmningen och bryta dödläget” enligt BBC 19 oktober 2009 (Brown var då premiärminister i Storbritannien).

Resultatet av konferensen blev som de flesta minns en fantastisk framgång - inte för klimatet men väl för deltagarna som kommit till Köpenhamn och kunde roa sig kungligt i staden på skattebetalarnas bekostnad. Tre journalister på tidningen The Guardian noterade lakoniskt: “Köpenhamn slutade med en flopp”. Vem hade väntat sig något annat?

Sex år senare har den fruktade globala uppvärmningen uteblivit liksom extremvädren. Men nyligen har den framstående klimatologen prins Charles återigen varnat oss för att vi bara har 35 år på oss att bromsa klimatförändringarna – tidigare var det ju juni 2017 som katastrofen skulle inträffa. Nu är den alltså uppskjuten till 2050. Det tackar vi för!


Skeppsgossen skulle gärna vilja komplettera listan med svenska klimatnarrar och deras uttalanden. Kanske räcker det med några namn: Johan Rockström som profeterade i ett sommarprogram i P1 om den förestående undergången helt i James Hansens anda; Pär Holmgren som vi inte sett röken av på ett år minst; Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen som också håller en låg profil för närvarande; Åsa Romson som numera är så upptagen av sin ansvarskrävande post som vice statsminister att hon verkar ha helt glömt klimatet… Fyll gärna på listan så kan vi återkomma till andra deltagare i den stundande Narrfesten i Paris. 

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare