Ofta sanerar vindkraftverken sig själva - till de omkringboendes stora lycka |
Hur miljövänliga är egentligen biobränslena? Frågan ställs i
en intressant artikel i ”Breakthrough Journal” av miljödebattören Will
Boisvert. Han menar att de förnybara energislagen överlag är direkt förkastliga
ur miljösynpunkt. De kräver en katastrofal omvandling av natur och landskap
till en industrimiljö, där naturen fungerar som en integrerad maskin för
produktion av energi. “Om vi
värnar om naturen så måste vi överge alla tankar på ekosystem”, skriver han.
Han får medhåll av ”eko-pragmatikerna” Michael
Shellenberger och Ted Nordhaus på Breakthrough Institute som menar att miljörörelsen
hamnat i en riskabel återvändsgränd, där satsningarna på förnybara alternativ skapar stora miljöproblem. De tar upp exempel som etanol tillverkad
av majs, en process som påskyndat både jorderosion och föroreningar av
vattendrag i den amerikanska mellanvästern utan att utsläppen minskat nämnvärt.
Ett annat exempel är satsningen på biobränslen i Europa, vilken lett till en
palmoljeboom som förstört regnskogar i Indonesien och Malaysia och nära nog
utrotat orangutangerna.
Det finns många som tillstår att vissa delar av den
växtbaserade förnybara energin har sina avigsidor, men efter en total övergång
till förnybara energislag kommer de att tillsammans med sol- och vindkraft vara
bra för miljön. Nej, säger Will Boisvert (bilden), båda energiformerna sätter stora
avtryck i naturen och kräver dessutom backup i form av kraftverk som eldas med
biomassa eller kol. Sedan Tyskland helt satsat på förnybar energi och stängt
kärnkraftverken har konsumtionen av brunkol ökat till rekordnivåer.
Vi får inte heller bortse från de ideologiska motiven för satsningarna på en grön elproduktion. Tack vare dessa menar miljövännerna att mänskligheten på nytt integreras i jordens naturliga energiflöden. Men är det verkligen så? “Tyvärr inte”, säger Will Boisvert. “Under större delen av vår historia har biomassa – som bränsle eller som foder åt boskapen – varit den största energikällan och vår jakt på den har fått allvarliga följder för miljön i form av kraftig avskogning och omvandling av landskapet.”
Redan den berömde biologen John James Audubon noterade miljöförstöringen
på de brittiska öarna när han besökte England 1826. Så här skriver han i sin
dagbok: ”Nu ligger Wales för om vårt fartyg… Men hur kalt ter sig inte
landskapet, nästan helt och hållet utan skogar. Våra fina skogar med tallar,
ekar, kraftiga valnötsträd, enorma magnoliabestånd, hickory och ask har här
ersatts av enstaka små skogsdungar…” Iakttagelserna gjordes över sekel efter
det att engelsmännen börjat övergången från eldning med biobränslen till
koleldning.
Är det ett sådant industrilandskap de eftersträvar, alla de
narrar som reser vindsnurror runtom i Sverige som ett slags monument över sin
egen förträfflighet – ”titta vilket fint och miljövänligt vindkraftverk vi har
uppfört här i vår framåtsträvande kommun på den skånska slätten!” Den som ifrågasätter nyttan av ännu en
förfulande propeller när Sverige har en överproduktion av vatten- och kärnkraft
beskylls för att vara reaktionär och ”klimatförnekare”. Men som Skeppsgossen
ofta noterat biter inga argument på dessa uppblåsta kommunpaddor, inte ens alla
de styckade fågelkadaver som omsorgsfullt städas bort inför en invigning.
Tack och lov börjar andra civiliserade nationer bromsa den
vanvettiga utbyggnaden av vindkraften. Planerna på att utöka världens största havsbaserade
vindfarm, London Array, har nyligen lagts på is. Konsortiet som står bakom
eländet hade tänkt sig 65 jättestora vindsnurror till, men nu skyller de på att
det kommer att ta tre år innan en studie om vindkraftverkens påverkan på
fågellivet blir klar. Placeringen i närheten av Thames delta är ju också den
sämsta tänkbara. Det här är för övrigt det femte stora vindfarmsprojektet i
England som fått nobben under de senaste tre månaderna.
I Sverige har vi inte kommit så långt ännu. Tvärtom pladdras
det oförtrutet om förnybar energi. Riktmärket är att ”Sverige ska år 2050 vara
ett land utan fossila bränslen.”Gröna drömmar och floskler som upprepas av Stefan Löfvén i
Almedalen. ”Alla jobb ska bli gröna” och ”en miljard
till klimatinnovationer” sade han bland annat, och med en sådan
politik lär det snart inte finnas någon industri kvar. Och hans expert på
klimatfrågor Magdalena Andersson mässade för inte så länge sedan i teve om
gröna jobb, grön export och att Sverige ska ligga i framkant.
En socialdemokratisk seger med miljöpartiet som stödtrupp bäddar
för ett ”nykommunistiskt” samhälle styrt av miljöbyråkrater, som i stället för åt
miljövård ägnar sig åt avancerad miljöförstöring.