Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

onsdag 30 november 2011

Klimathotet som religion





Apropå klimatbönemötet i Durban kommer här en redigerad översättning av en i Skeppsgossens tycke utmärkt sammanfattning av ”klimatläran”. Artikeln är skriven av Bret Stephens och publicerad i Wall Street Journal 29 november. Läs och begrunda.

Hur dör religioner? Det gör de i allmänhet inte, vilket kan förklara att det finns så lite skrivet i ämnet. Eller som ateisterna hävdar: Man kan inte ta död på det som aldrig har funnits.
    Zeus och Apollo finns i alla fall inte längre hos oss och inte heller Oden och Tor. Av de sekulära gudarna är Marx så gott som död och Freud både död och begraven. Hur står det då till med den globala uppvärmningen som ju är en annan sorts domedagsprofetia och tro på företeelser som ingen sett.  
    På samma sätt som religiösa rörelser styrs den av en grupp ovanligt osympatiska personer som påstår sig sitta inne med hemlig kunskap om hur man ska få haven att sjunka och vindarna att mojna. Liksom religionerna innehåller deras lära en utförlig lista med dygder, förbud och påbud. Och liksom religionerna får lärorna inte ifrågasättas. De som vågar göra det betecknas som kättare och ”förnekare”.
    Just nu samlas konklaven av den globala uppvärmningens kardinaler i Durban. Industriländernas finansiella problem har trängt klimatfrågorna i bakgrunden och nya avslöjanden om fusket bakom IPCC-rapporterna har ytterligare minskat trovärdigheten i förutsägelserna.
    De stora religionerna undviker visligen att slå fast ett datum för världens undergång. Men de som tror på en kommande klimatkatastrof är som anhängarna av mayakalendern som säger att världen ska gå under den 21 december 2012. Med den skillnaden att för de klimattroende är det årtalet 2017 som gäller.
    Vad händer när det visar sig att ingen av dessa profetior slår in? Förhoppningsvis kan vi då konstatera att klimathysterin äntligen gått i graven.



tisdag 29 november 2011

Klimatkramarnas julafton

Jag hörde idag på radions P1 om människor som oroar sig så mycket för klimatet att de knappt vågar handla mat längre. Hur dum får man bli? Förhoppningsvis svälter en del av dem ihjäl på lite sikt men än är som bekant den siste idioten inte född så det kommer säkert fler klimtkramare.

    Sveriges Radio är ju så vinklat i sin nyhetsrapportering att det är ren och skär skam. I samma program yrade några dumskallar om att Maldiverna fortsätter att ligga i farozonen för en höjning av havsnivåerna. Ack ja! Hur skulle det vara om miljöjournalisterna lärde sig läsa de aktuella klimatrapporterna?
    Samtidigt får man höra att över 20 000 av dessa klimatkramare är på plats i Durban och att de beräknade intäkterna för staden ligger kring en halv miljard. Men det är tydligen helt okej att flyga över halva jorden och att festa i fjorton dagar om syftet är att rädda jorden.
    Vet ni förresten att en bank i Schweiz har räknat ut att handeln med utsläppsrätter inom EU har kostat 287 miljarder dollar under de senaste sex åren? Utan att de förskräckliga CO2-utsläppen minskat det minsta. Och vilka har betalat för detta gigantiska slöseri med pengar – jo skattebetalarna förstås!
     Skeppsgossen hoppas att de 20 000 i Durban får snacka skit så att fradgan står om käften på dem, att de får käka och dricka och prutta tills de mår illa och att en eller annan vithaj dyker upp och mumsar i sig åtminstone några av dem. Helst ombud för WWF och Greenpeace.

Två skitstövlar








På flygplatsen Heathrow i England har den stora andelen muslimska anställda börjat mobba kristna invandrare från t.ex. Libanon som också arbetar där. Bland annat har muslimerna kallat Jesus för en stor skitstövel. Det kan väl ligga något i det, tycker den antireligiöse Skeppsgossen, men i jämförelse med Muhammed är han ändå en mindre skitstövel. För att friska upp minnet publiceras här två porträtt av två skitstövlar.   

måndag 28 november 2011

Räcker det med tro?

Narrskeppet har nu lagt till i Durban och några hundra narrar har gått i land för att delta i den stora klimatkonferensen och festa om för att rädda klimatet.

    När vi lade till stod många av världens mest berömda narrar på kajen. Naturligtvis var klimatpanelens ständige ordförande Rajendra Pachauri där, en man som blir mer och mer lik Rasputin för var dag som går. Han sitter säkert i sadeln, för gör IPCC sig av med honom förlorar hela panelen sin trovärdighet.
   Vid hans sida dansade ärkebiskop Desmond Tutu och ropade ”We have faith!” Kunde vi avskaffa apartheid så ska vi också kunna stoppa klimatförändringarna, lyder ett av hans hoppingivande uttalanden som ytterligare bekräftar att klimatdiskussionen är en frälsningslära och inget annat.
    Sen kan man ju undra varför inte Gud ställer sig på Tutus sida och ger oss den avkylning av jordklotet som klimatnarrarna eftersträvar. Kanske är Tutu ändå inte så stark i tron som han ger sken av. Vi får väl se på den internationella ”klimatbönedag” som denne narrbiskop utlyst till den 4 december.

fredag 25 november 2011

Vindkraften är en skam

Apropå tidigare inlägg om vindkraften gläder sig Skeppsgossen åt att prins Philip kallat satsningen på vindkraft för ”helt värdelös, helt beroende av subventioner och en skam”. Hans ord bekräftas av verkligheten. I Kalifornien står 14 000 vindkraftverk stilla för gott. De har övergetts när subventionerna upphörde och kostnaderna för att riva dem är för höga för att någon ska göra det.
    Men i Sverige fortsätter satsningen på vindkraft ohämmat. På varenda kilowatt vi förbrukar går över 6 öre till stöd åt vindkraften. Maud Olofsson och hennes familj tillhör de som fortsätter att sko sig på eländet. Åter igen har demokratin satts ur spel för snöda politiska och ekonomiska intressen.

Narrarnas aftonblad

Aftonbladet tar priset bland våra tidningar när det gäller att sprida lögner och allmän dynga. Skeppsgossen råkade läsa igenom torsdagens nummer (24 november) och häpnade än en gång över vilka narrar som idag kallar sig journalister.
    Låt mig börja med ledaren signerad Anders Lindberg. Den har rubriken ”Åkesson leder enfaldens parti”. Anledningen är att partiet vill kalla sig ”socialkonservativt”. Men det är ett begrepp som enligt skribenten har ”etnisk slagsida”.
    ”I det rena Sverige partiet drömmer om fanns inga muslimer. Det var ett etniskt homogent land… Men det är ett Sverige som aldrig har funnits. Vi har genom hela historien varit ett mångetniskt och mångreligiöst samhälle.”
    Uppenbarligen är Anders Lindberg född på 1970- eller 80-talet och lika historielös som de flesta moderna journalister. Till och med Tage Erlander talade om att vi borde slå vakt om vårt folkhem. Skeppsgossen växte upp på 1940- och 50-talet och han kan liksom andra i sin generation intyga att bluddret om mångetnicitet etc. är rakt igenom lögn. På den tiden såg vi inga damer i slöja annat än i Cocktail, Top Hat och Kavalkad.
    Kampanjen mot Carl Bildt är också ett påhitt som Aftonbladet borde skämmas för. Insamlingen av pengar till äventyrarna Johan och Martin är också en skam – deras oskuld har ju ifrågasatts av många och dumskallar är de oavsett motiven.
     Ruben Östlunds film ”Play” som handlar om hur fem svarta killar rånar tre killar i tioårsåldern på deras mobiltelefoner får fasta skribenten Åsa Linderborg att gå i taket. Filmen rör vid ett stort samhällsproblem, senast aktualiserat i veckan när ett par nioåringar blev överfallna i Ödåkra utanför Helsingborg av tre maskerade ”män”.
    Men Åsa Linderborg tar på sig narrmössan och hemfaller åt snyftsymboler för förtrycket av svart, från slavskepp till Obama och Idi Amin. Och hon tar för säkerhets skull med Tintin i Kong och familjen Cosby också! Helt fantastiskt!
    Nu är den här narren inte ensam om att fördöma ”Play ” för dess påstått otydliga buskap. Kulturberikaren Jonas Hassem Khemiri har t.ex. lagt fram ett 47-punktsprogram om gråt som debattinlägg (stackars ensamkommande flyktingbarn) medan Anneli Jordahl skrivit att ”tårögdhet är en känsla som tagit sig in på kultursidorna”.
    Skeppsgossen gråter också en skvätt över journalistikens förfall men inte av empati med busar och slödder.

                                                   Slöja modell 1941 - obs! ej heltäckande

onsdag 23 november 2011

En liten men tänkvärd dikt om narrar av Alf Henriksson

Den jävla jäveln jävlas varenda jävla da

ja jävlar vilket jävelskap men jävlar säjer ja

ja jävlas lika jävligt ja jävlas lika bra

å dej din jävla jävel ska själva jäveln ta.






Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare