Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

söndag 21 februari 2016

Från utkiken v. 8: Liten istid återfunnen; klimatförändringarna når kosmos; samt öknar som grönskar och bin som mår bra




Nu har forskare hittat en ny ”liten istid” som tog sin början år 536 e.Kr. Upptäckten har gjorts med hjälp av årsringar på träd i Altajbergen i Ryssland. Det är en schweizisk forskargrupp ledd av Ulf Büntgen som jämfört data med samtida historiska skildringar. Perioden har döpts till ”senantika lilla istiden” och den tog inte slut förrän 660 e.Kr.

Den drabbade stora delar av världen, från Italien till Irland, från Kina till Centralamerika. Så här beskriver den bysantinske historikern Procopius från Ceasarea en resa i Italien: ”Solen förmörkades om dagen och månen om natten, medan havet skummade från 24 mars till 24 juni följande år… Vintern var så sträng och snömängderna så stora att fåglar dog…”

Det var inte bara fåglarna som föll döda ner i snömassorna, människorna led svårt av hunger och sjukdomar. Enligt de schweiziska forskarna ledde det bland annat till att för-slaviska folk sökte sig österut till områden som övergetts av romarna, och det arabiska imperiet utvidgades i Mellanöstern och på den arabiska halvön, där den ökade nederbörden indirekt ledde till att arabfolken fick ökad tillgång till kameler som de använde under sina härjningar.   

Här kan man tydligt se hur omvälvande denna senantika lilla istid var.

Faktum är att den här hittills relativt outforskade perioden karakteriserades av lägre temperaturer och varade längre än den kända Lilla istiden och att den också fick betydligt större konsekvenser. ”Detta är den mest dramatiska avkylningen på norra halvklotet under de senaste 2000 åren”, summerar Ulf Büntgen.  

Bloggaren Doug L. Hoffman har på ett utmärkt sätt refererat den schweiziska rapporten på http://theresilientearth.com/?q=content/another-little-ice-age-re-discovered

Hans slutsatser är också värda att förmedla:

“Hemläxan är uppenbar – när det handlar om klimatförändringar är det avkylning som är farligt, inte uppvärmning… Lita på våra förfäder när de säger att ett varmare klimat som det som rådde under den romerska värmeperioden och dess medeltida motsvarighet är betydligt trevligare än den senantika lilla istiden och den medeltida lilla istiden. Så när forskarna säger att mänsklig aktivitet kan förlänga den mellanistid vi lever i, bör vi hoppa av glädje. Eller ännu bättre hoppa in i våra suvar och ta en långtur. Några extra grader är en ren välsignelse och de som ivrar för ’en återgång till det normala’ har inget begrepp om vad  de pratar om, ingen kunskap om klimathistorien och vad den inneburit ifråga om mänskligt lidande.”

Raymond Pierrehumbert, huvudförfattare till den första IPCC-rapporten och gästprofessor vid universitetet i Stockholm förra året, kan inte bara allt om klimatförändringarna utan också spela dragspel. Enligt australiska bloggaren Joanne Nova anser han nu att inte bara jordens framtid står på spel om vi inte hejdar klimatutsläppen utan att hela universum är hotat!

“Det finns inga gränser för vad vi kan uträtta som art”, skriver Pierrehumbert. ”Men först måste vi ta oss igenom de kommande tvåhundra åren, vilka kommer att vara avgörande för mänskligheten… Vi är kanske de enda tänkande varelserna i galaxen, kanske i hela universum. Vi är kanske de enda som kan se universums skönhet, och det kan vara vårt öde att bära vittnesmål om denna skönhet under miljarder år framåt, vad vi nu kan ha utvecklats till under denna tidsrymd. Även om vi inte är ensamma, är det ganska säkert att varje tänkande art kommer att förmedla sina egna unika perspektiv på kreativiteten  och förståelsen av universum…”

Vänta bara, det kommer mera:

”Låt oss tänka stort kring vårt universum… den yttersta katastrofen för mänskligheten inträffar när solen förvandlas till en Röd Jätte. Det kommer att ske om 4 miljarder år. Men långt dessförinnan – om bara så där en 500 miljoner år – blir solen så stark att den skapar en skenande växthuseffekt och förvandlar vår jord till en Venus där inget kan leva. Därmed slänger vi bort hälften av solens livstid… Men om vi klarar oss så länge kan vi med teknikens hjälp stänga ute tillräckligt med solljus för att förhindra denna effekt och köpa oss möjligheten att bebo vår planet 4 miljarder år till.”   

Skeppsgossen kan bara hålla med Joanne Nova när hon skriver att den som bluddrar på det här viset är en av de mest ansedda tänkarna bakom den stora klimatsvindeln. Samma person gav oss också den formel med vars hjälp man kan beräkna hur klimatet påverkas av ökande CO2-nivåer. Var snäll och dra en annan vals på ditt dragspel, professor Pierrehumbert.

Professor Peter Clarks påstående att våra fossila utsläpp kommer att stanna i atmosfären tusentals år framöver har gett diskussionen om de stigande världshaven nytt bränsle (eller påfyllning är kanske ett bättre ord i sammanhanget). Det förklaras med att de stora isområdena vid polerna tar tusentals år på sig att reagera på förhöjda temperaturer. Och i likhet med Raymond Pierrehumbert måste vi se våra handlingar i ett om inte kosmiskt så åtminstone tusenårigt perspektiv. Under de kommande 2000 åren får vi räkna med en havsnivåhöjning på 25 meter om vi inte slutar elda fossilt.

Den största faran ligger enligt dessa domedagsprofeter i att isen i Antarktis börjar smälta. Den så kallade shelfisen utgör ännu så länge en stoppkloss för glaciärerna på kontinenten, men om de smälter som Larsen B-shelfen gjorde 2002, kan det komma att öka vattenpåfyllningen i världshaven åtta gånger.

En prominent klimatforskare som Thomas Stocker anser dock som alla andra i hans krets att om vi bara minskar CO2-halten i atmosfären så löser vi problemet – men det är lättare sagt än gjort, tillägger han. Dessutom finns det en massa värme och CO2 lagrat i haven. Enligt honom har vi 30 år på oss att rädda världen och försäkra oss om att vi kan rädda mänskligheten inom de närmaste 200 åren.

Ett litet hopp alltså under förutsättning att vi ändrar vår och kommande generationers livsstil på de flesta punkter. Det är något som inte alla tror på, bland dem Greenpeaces Bram Claeys som menar att EU måste visa vägen genom att kräva att alla medlemsstater lever upp till målet om 100 procent förnybart till 2030. Den globala temperaturen är redan 1°C högre idag än i för-industriell tid och stiger den till 2°C innebär det att 20 procent av jordens befolkning måste flytta från storstäder som New York, London och Kairo på grund av de stigande havsnivåerna.  

London i framtiden enligt Greenpeace
Att högre halt av CO2 i atmosfären har positiva effekter på växtligheten är ingen nyhet, men den drunknar ofta i den aldrig sinande strömmen av rapporter om det CO2-hot som hänger över vår stackars jord. Sedan minst ett decennium tillbaka visar satellitbilderna att grönskan breder ut sig i de torra områdena i främst Afrika, Mellanöstern, Kina och Sydamerika. Vid universitetet i Indiana har en forskargrupp ledd av Lixin Wang undersökt detta närmare och kommit fram till att CO2 är den enda tänkbara orsaken till förändringarna.

Man behöver inte besitta djupa botaniska kunskaper för att veta att koldioxid är en för alla växter väsentlig växthusgas. När halterna ökar i atmosfären sker vad som kallas ”CO2 gödsling”. I princip fungerar CO2 som en ersättning för vatten och det förklarar att särskilt växter i jordens allra torraste regioner klarar sig med mindre vattentillgång då koldioxidhalterna är höga. I Wangs studie visas också att högre halter CO2 bidrar till att höjda vattennivåer i marken, vilket naturligtvis är positivt för rotsystemen. 

Wang är inte ensam om att framhålla att en höjning av CO2-halten i atmosfären gynnar växtligheten. Fysikern Freeman Dyson vid Princeton har i åratal sagt detsamma: ”Jag gillar koldioxid, den är bra för växterna. Den är bra för all växtlighet, den vilda lika väl som den odlade… Finns det inte tillräckligt med koldioxid i atmosfären dör växterna och vi får öknar i stället för gröna områden.”

Till sist kan Skeppsgossen rapportera att ”bikupa-lypsen” är över. För några år sedan drabbade en katastrof biodlarna i framför allt USA, och bisamhällena slogs ut i massor – vilket givetvis skylldes på klimatförändringarna. Nu har det visat sig att sådana händelser inträffat lite då och då och att biodlarna hittat smarta lösningar på problemet. Dels kan man dela ett samhälle och köpa en ny drottning så har man fått två samhällen, dels kan man ersätta döda samhällen med helt nya (finns på postorder). Elementärt, min käre Watson, som Sherlock Holmes brukade säga.

I och med denna rapport kommer Skeppsgossen att klättra ner från utkiken och avsegla till ett varmare land för en tid framåt. Men jag är säkert snart tillbaka, och narrarna på förstaklassdäck har säkert många nya skräckhistorier om världens snara undergång att berätta.  

      


onsdag 17 februari 2016

Det moderna korståget


I Frankrike finns en grupp som då och då gör mycket kritiska inlägg i den eviga klimatdebatten. Gruppen heter Société de Calcul Mathématique, SA. För några dagar sedan levererade den en ”vitbok” om våra vansinniga försök att kontrollera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Bara uttryck som “vi måste rädda planeten” skvallrar om ett tänkande bortom all sans och allt förnuft. Ingen civilisation före vår har någonsin försökt påverka tillståndet på vår planet, heter det i vitboken, och det krävs sannerligen en rejäl dos arrogans för att komma med ett sådant påstående. Världen känner till nio korståg före vår tid, samtliga med syftet att erövra det heliga landet och köra ut de otrogna, men det tionde – korståget mot CO2 – handlar om hela planeten.

”När man betraktar den intellektuella nivån hos de människor som fattat detta beslut (som inte ens skulle kunna organisera en pisstävling i ett bryggeri) kan man inte låta bli att skratta. Tills man inser att det är vi fransmän som är korstågsfararna och att hela vår ekonomi står på spel. Det rör sig inte bara om att flytta arbetstillfällen utan om att skrota dem helt och hållet. Vår ekonomi liknar i allt högre utsträckning ekonomin i ett utvecklingsland.”

Bilpooler anses som något bra för planeten men det betyder också att färre bilar blir sålda. Återvinning rekommenderas och får till följd att människor köper allt färre nya produkter. Vi uppmanas att spara på elektricitet – allt för planetens bästa.

Från en absurd start har detta moderna korståg spårat ur totalt – den gamla slogan “minska CO2” är nu omformulerad till “utrota allt som är dåligt för planeten”. På det sättet blir det möjligt att angripa alla tänkbara företeelser och aktiviteter. Utan minsta eftertanke har de moderna miljöriddarna gått till angrepp mot hela vår civilisation med en frenesi som vi inte har sett motsvarigheten till sedan 1930-talet. Nu kallas det ekologi och miljötänkande och människor hejar på och gläds åt att vetenskapen ställer upp på vår sida.

Vitboken ger många exempel. Här är ett:

 ”Ingen har någonsin ifrågasatt vad uttrycket ’ren luft’ egentligen betyder. Ingen har någonsin frågat sig var som är den normala och ’rena’ sammansättningen av atmosfären. Den vanliga atmosfären är inte ’ren’ utan består av en blandning av alla slags partiklar och gaser – och den är inte ens likadan överallt och vid alla tidpunkter. Behöver vi verkligen en renare luft? Människor har historiskt inte haft några svårigheter att anpassa sig till olika miljöer och Frankrike har inga allmänna hälsoproblem som hänger samman med atmosfären och dess växlingar. Vi lever längre än de flesta i världen. Så vad kostar det egentligen att förändra luften vi andas?

Kommer vi fortfarande att kunna ha en tillverkningsindustri och en transportsektor? Vilka blir de negativa följderna? Det är frågor som aldrig ställts och som aldrig kommer att ställas. Allt handlar ju om det ’som är bra för planeten’. Därmed inleds korståget med alla sina falska förespeglingar: det finns ’mjuka’ transportmedel, ’rena’ industrier, idiotiska statliga annonskampanjer som uppmanar oss att ’cykla för miljön’. Vad vi pratar om här är en mystisk illusion som man inte behöver vara ingenjör för att förstå.

Aldrig i mänsklighetens historia har ett korståg startats på så absurda premisser eller med så inkompetenta ledare.”

Hela vitboken på engelska kan du läsa på http://www.scmsa.eu/archives/SCM_LBRCV2_2015_12_EN.pdf 



måndag 15 februari 2016

Ska vi tro på klimatforskarna?



Skeppsgossen har ofta undrat över varför så många ansedda forskare och vetenskapsmän “friserar” sanningen när de uttalar sig i media. Det gäller i synnerhet de som ägnar sig klimatforskning. Nu har Skeppsgossen och andra fått svar tack vare en undersökning som gjorts av kommunikationspsykologen Senja Post i Tyskland. Hon skickade ut en enkät till 300 tyska klimatforskare och fick svar från 123. Undersökningen fokuserade på hur forskarna ser på media och vad de själva ansåg om medias roll i klimatdebatten. Slutsatserna är minst sagt intressanta.

”Ju mer klimatforskare syns i media desto mindre benägna är de att framhålla alla osäkra faktorer och bekräftar i stället den allmänna uppfattningen att klimatförändringarna beror på människan, är historiskt unika, farliga och möjliga att beräkna. Resultat som inte överensstämmer med AGW-teserna publiceras inte.” Man sparar helt enkelt de dramatiska godbitarna till media.

Förhållningssättet hör inte hemma inom vetenskap och forskning, kommenterar Craig Idso vid Cato-institutet. ”Det är både sorgligt och skamligt att på det här sättet vilseleda allmänheten.”

I botten ligger förstås människans urgamla längtan efter sensationella och gärna katastrofala nyheter. Måttfullhet säljer inga lösnummer idag lika litet som på 1500-talet då tidningarna frossade i kometer och andra hotande himlafenomen. Du säljer fler lösnummer på att skriva att om sex dagar kommer solen inte att gå upp än på en rubrik i stil med ”I morgon går solen upp!” Är det dessutom en ansedd forskare som gör ett sådant påstående, ja då har han sitt på det torra. Tänk bara på charlatanen Johan Rockström och hans sommarprat om ”klimathotet” som fick radiolyssnarna att sätta kaffet i halsen.

Dr Richard Lindzen, en klimatforskare vid Massachusetts Institute of Technology, har skrivit mycket om detta dilemma när det gäller ett så politiserat område som just klimatforskningen. För några år sedan beskrev han hur forskare kommer med “meningslösa” påståenden om ett visst fenomen. Aktivister och media vidarebefordrar dem och politikerna svarar med att dela ut ännu större forskningsanslag.

På så sätt förvandlas vetenskapen till en auktoritet i stället för att vara en metod att utforska ett område. Nyzeeländaren dr Robert MacBride har varit inne på samma tankegång: "Om det inte är vetenskap, vad är då ‘klimatvetenskap’? Det är en politisk ideologi som på ett effektivt sätt har marknadsfört sig själv som vetenskap. Låt dig inte luras att tro att det handlar om något annat än politisk aktivism. ’Klimatforskarna’ söker inte bästa svaret på en fråga – de söker inga frågor på sitt svar.”

Till sist en kommentar av professor Lennart Bengtssonwww.klimatupplysningen.se angående den här undersökningen. Han formulerar sig så träffande att Skeppsgossen inte kan låta bli att återge den:


”Allmänhet och media saknar förmåga att särskilja klimat och väder. Klimat har därtill blivit ett positivt modeord och alla från livsmedelsbutiker till elkraftsdistributörer slänger in klimat i så många begrepp de kan, icke sällan tillsammans med hållbarhet. Säkert finns det en positiv korrelation mellan försäljning av ost, smör och köttfärs i ICA-butikerna och hur ofta klimatstämpeln har kommit till användning. Hjärntvätten förekommer inte bara i kyrkorna och moskéerna utan även i affärs- och mediavärlden.”


torsdag 11 februari 2016

Från utkiken v. 6: Tvågradersmålet en svensk uppfinning och vi kan inte ropa hej förrän om 10 000 år





Den välkände klimatforskaren professor S. Fred Singer har också ifrågasatt värdet av de “medeltemperaturer” som den globala uppvärmningens anhängare matar oss med – och vilka enligt dessa måste hållas nere på 2°C om vi människor ska överleva fram till nästa sekelskifte. I en artikel framhåller även han det meningslösa mätandet av temperaturer, eftersom de varierar inte bara geografiskt med latitud och longitud utan också med årstid, tid på dagen och de allmänna väderleksförhållandena.

Och varför sätta målet vid just 2°C och inte vid till exempel 1,5°C som en del aktivister nyligen föreslagit? Kanske är just siffran 2 lite magisk, tänk bara på kalabaliken i media inför övergången till 2000-talet.

Professor Singer vet, för i en artikel i en vetenskaplig tidskrift 1995 ifrågasatte han vilka bevis vi hade för att människan verkligen påverkade klimatet på jorden. Han fick genast en massa kritiska kommentarer, bland annat från forskarna Henning Rodhe och Christian Azar vid Stockholms universitet. I en artikel i tidskriften Tellus som dessa herrar stod bakom nämndes just 2°C som ett tröskelvärde som de nu själva refererade.

”Kalla det ett cirkelresonemang”, skriver Singer nu. ”Hur som helst finns det inga indikationer på att någonting drastiskt kommer att hända om medeltemperaturen överstiger 2°C. Sanningen är väl att 2 grader låter rimligt, inte för mycket och inte för lite.”

S. Fred Singer leker också med tanken på vad som skulle ha hänt om man valt 0,5°C i stället. Troligen skulle folk bara ha ryckt på axlarna och sagt att där är vi ju redan så det kan vi strunta i. Om man i stället valt 5°C hade reaktionen kanske blivit att ”dit når vi inte under det här århundradet och inte under nästa heller”. Därför var nog den svenska siffran väl vald och ”lagom” för att kunna sväljas av naiva forskare och sluga klimatprofitörer.

En annan kritisk röst som Skeppsgossen uppskattar mycket är Lord Christopher Monckton. Nyligen har denne oförtröttlige “klimatförnekare” gjort en lista över alla de lögner som vi matats med i det här ämnet. Punkt nr 10 på listan förtjänar särskilt att citeras (översättningen är gjord av Skeppsgossen som alltid fascineras av Lord Moncktons förmåga att formulera sig):

“Givet att författarna till den största undersökning som gjorts av faktagranskade artiklar i lärda publikationer betecknat endast 64 av 11 944 artiklar eller 0,5% som positiva till tesen om att den globala uppvärmningen är i huvudsak orsakad av människan, kan man med fog fråga sig på vilka rationella, evidensbaserade, vetenskapliga grunder det dagligen påstås att 97% av forskarna anser att den globala uppvärmningen inte endast är orsakad av människan utan också farlig?”  

“Miljoner människor världen över dör varje år därför att de inte har billig, ren, stabil, lågteknisk, koleldad kraft. Med tanke på de växande och nu flagranta skillnaderna mellan förutsägelser och observationer som vi här tagit upp, är det vår absoluta moraliska skyldighet att använda de medel som hittills kommit klimathotets profitörer till del till att ge världens fattigaste människor koleldad elkraft för ljus och värme. Vi dödar miljoner människor idag i det vetenskapligt ogrundade syftet att rädda tusenden som inte riskerar något i morgon.”


Att göra säkra väderprognoser för 10 dagar framåt är en uppgift som meteorologerna inte alltid klarar så vidare bra. Men ”klimatforskarna” har datoriserade kristallkulor som är så välprogrammerade att de kan se till och med 10 000 år framåt.

Det är i varje fall vad de påstår i en artikel i tidskriften Nature Climate Change. Dessa internationella synska profeter hävdar också att de klimatförändringar som vi människor åstadkommit under detta sekel kommer att få följdverkningar under de kommande 10 000 åren. Vi måste se längre framåt än till de närmaste 150 åren när vi pratar om långtidseffekter, menar de.

En av spåmännen är en professor vid universitetet i Oregon som heter Peter Clark – vad hans namn nu kan spela för roll om 10 000 år, men i alla fall. ”Mycket av resterna av de fossila bränslen som vi förbränner idag kommer att bli kvar i atmosfären i över 100 000 år (nu lade han till en nolla för att öka skrämseleffekten). Det handlar om tusentals generationer framåt…”

För att komma fram till denna slutsats har de hårt arbetande forskarna samlat in data för de globala temperaturerna och havsnivåerna 10 000 år tillbaka i tiden och med utgångspunkt från dessa data sett hur det kommer att de ut på jorden 10 000 år framöver. Växthuseffekten kommer enligt dem att då ha fått de mest förödande konsekvenser:


Medeltemperaturen kommer att stiga med mer än 2°C (se ovan).
Glaciärerna kommer att smälta och leda till en höjning av havsnivåerna med 25 meter.
Städer i kustområdena kommer att översvämmas och tvinga nästan 1,3 miljarder människor på flykt (men bara nästan 1,3 miljarder vilket kanske är en tröst för de miljoner som slipper flytta).

Och det här är ändå lågt räknat, enligt dessa domedagsprofeter. En av dem, professor vid universitetet i Wisconsin-Madison, tar ett pedagogiskt exempel och jämför med vad som händer när vi kokat upp vatten och sedan stängt av kokplattan – vattnet behåller värmen (i detta fall i 10 000 år).   

Med hjälp av data från den senaste nedisningen har dessa lärda snillen noterat att det tog nästan 10 000 år för världshaven att sjunka från de 130 meter som de hade stigit den gången (vad det nu kan ha med saken att göra).

Alltså räcker det inte med att bara minska utsläppen, de måste upphöra helt. Helst igår men absolut idag. Att sätta upp utsläppsmål för de kommande decennierna duger inte. Det är nu vi måste sluta elda, köra bil och andra dumheter som vi håller på med. Annars kan vi inte rädda människorna om 10 000 år och än mindre de som ska dras med skiten om 100 000 år.

Är det inte på tiden att vi som Lord Monckton föreslår använder klimatprofitörernas pengar till att hjälpa alla de miljoner som lever idag och inte ens har elektricitet att lysa upp och värma sina hem?   


onsdag 10 februari 2016

Kan det finnas en global "medeltemperatur"?




Kanske har du i likhet med Skeppsgossen någon gång undrat över hur klimatforskarna räknar fram eventuella förändringar i jordens medeltemperatur med hjälp av mätstationer som står i små vita holkar så där en och en halv meter ovanför marken. Kanske har du också frågat dig hur många sådana det måste finnas för att ge ett rättvisande medelvärde.

Nu har Skeppsgossen och ”klimatskeptikern” Anthony Bright-Paul (bl.a. författare till boken "Climate for the Layman") fått några svar. NASA påstår att de förfogar över 3 486 väderstationer fördelade över jordklotet. Av dessa är 3 269 lokaliserade till områden med en rätt behaglig temperatur – i Europa, Amerika och Afrika.

Hur många stationer finns det då exempelvis på det väldiga och smällkalla Antarktis? Åtta stycken. Ja, det är dagsens sanning. Åtta stycken!

Och ändå är det ”medelvärdet” från avläsningarna i dessa 3 486 mätstationer som ligger till grund för NASA:s påståenden om en pågående global uppvärmning. Snacka om vetenskap, snacka om konsensus!

Så här är mätstationerna fördelade över jorden. Många vita fläckar...
Vilka värden skulle forskarna ha kunnat lägga in i sina datormodeller om mätningarna gjorts på 3 meters höjd över marken i stället för en och en halv? Troligen skulle de ha blivit i stort desamma. “Faktum är,” påpekar Anthony Bright-Paul, ”att vad man mäter i en sådan station är atmosfäriska temperaturer i en mikroskopiskt liten del av atmosfären. Vår atmosfär sträcker sig faktiskt 100 kilometer upp i rymden och inte en och en halv meter…”

Det största problemet är att ingenting i naturen är statiskt, men ändå uppträder både skeptiker till och anhängare av teorin om människans påverkan på den globala temperaturen som om det inte alls skedde några förändringar i vår omgivning, fortsätter Anthony Bright-Paul. Ett ”medelvärde” som beräknas ena stunden kan de facto sägas vara felaktigt redan den nästa till följd av atmosfäriska fenomen som solstormar och annat.  

“Alla AGW-argument kollapsar om vi som slutar att köpa pratet om den globala uppvärmningen och samfällt deklarerar att det inte finns någon global temperatur och att det därför inte heller kan finnas någon global medeltemperatur. Det är så många faktorer vi måste ta med i beräkningarna att det helt enkelt inte går att räkna fram en  medeltemperatur.”

Skeppsgossen applåderar denne kloke man som försöker göra sin röst hörd i klimatkakofonin. Det är i stort sett omöjligt, det kan Skeppsgossen själv konstatera efter över 500 inlägg från Narrskeppet. Den enda trösten är att om någon enda person lyssnar till förnuftet och stänger öronen för narrarnas mediala brus så är det värt mödan. Därför kan du som läser detta vänta dig ännu fler kritiska rapporter från utkiken.

När mätningen sker i en storstad som Sydney
intill en motorväg och med en skyskrapa på andra sidan
 kan vem som helst räkna ut att termometern visar en
    stigande medeltemperatur på grund av värmestrålningen. 
Ute i landsorten får kurvan ett helt annat utseende.






tisdag 9 februari 2016

Varför granskas inte eko-kapitalisterna?



Champagnefrukost med gammaldags eko-kapitalister?
Kritiska granskningar av storkapitalister och börsklippare är numera helt legitima – och det med all rätt, förstås. Till och med pk-media ägnar sig åt detta. Men det finns en grupp kapitalister som mestadels undgår varje sådan granskning, nämligen vad Skeppsgossen vill benämna som “eko-kapitalisterna”. Trots att dessa kammar in enorma vinster på att hålla myten om klimatförändringarna vid liv får deras agenda inte ens ifrågasättas. De står på något vis höjda över alla tvivel ”för de är ju bara ute efter att rädda jorden och mänskligheten”.

Skeppsgossen möter dem inte sällan bland alla de världens narrar som reser förstaklass på fartyget. Men i grunden är de här människorna inga narrar att skratta åt utan rena skojare som skor sig på vanliga människors bekostnad genom att sno åt sig statliga subventioner, alltså dina och mina och alla andras skattepengar. De ljuger hejdlöst för att få oss att tro att de arbetar för en bättre framtid, de mutar politiker och media, de är en skam för hela mänskligheten och de får opåtalat fortsätta sin verksamhet i det heliga klimatets namn.

Mannen som visade hur slipstenen skulle dras var den avdankade vice-presidenten i USA, Al Gore. Enligt uppgift var han god för 700 000 dollar år 2000 då han frånträdde sitt ämbete. Femton år senare hade hans förmögenhet ökat till 173 miljoner dollar, det säger en del om hur lättlurat etablissemanget är. Mellan 2008 och 2011 ägnade han sig åt att tillsammans med Goldman Sachs handla med utsläppsrätter, vilket inhöstade 218 miljoner dollar. Tack vare sina gamla kontakter i senatskorridorerna har Al Gore också satt i system att investera i bolag som kort därefter kan ta del av statliga lånegarantier för sin fortsatta verksamhet.

Skeppsgossen har tidigare också skrivit om en annan storskojare på området, nämligen Elon Musk. Han är numera miljardär på statliga subventioner till bolag som Tesla Motors och SolarCity. För ett par år sedan kunde han stoppa in 1,4 miljarder från staten Nevada i vad som betecknades som en ”mega-fabrik” för Tesla elbilar. Därefter kom solenergibolaget som också välkomnades av Nevada, tills lagarna om bidrag och subventioner ändrades till SolarCitys nackdel. Då flyttade mr Musk helt sonika den verksamheten till Kalifornien.   

Att man kan tjäna miljarder på något så simpelt som etanol har den indiske miljardären Vinod Khosla bevisat. Enligt National Review har den amerikanska satsningen på etanolinblandning i bensinen kostat staten 40 miljarder dollar under perioden 1978 till 2012 – pengar som åtminstone till en del hamnat i mr Khoslas ficka. 
Ett tag gick det så bra för honom att hans företag i branschen KiOR lovade den katastrofdrabbade delstaten Mississippi 1000 nya jobb om han fick låna 75 miljoner dollar på 20 år utan ränta. Det fick han. I november 2014 gick bolaget i konkurs.

Till slut får Skeppsgossen inte glömma filmregissören James Cameron som ju är en rabiat klimatpropagandist. När han fick frågan vad man ska göra åt alla de forskare som inte tror på den globala uppvärmningen svarade han: ”Ut med dem på gatan klockan 12 så ska jag vänta på dem med laddade revolvrar!” Hans film Avatar gav Cameron 650 miljoner dollar att spendera och han räknas idag till de rikaste regissörerna i filmhistorien.

Det finns säkert fler i den här branschen som gjort sig en förmögenhet på människors obefogade ängslan (f.d. IPCC-gurun Pachauri är en av dem). Deras propagandaapparat, uppbackad av bland annat FN, står varken nazisternas eller kommunisternas efter ifråga om effektivitet. Idag tror ju en massa människor på fullt allvar att vi måste rädda klimatet genom att förvandla jorden till ett industrilandskap med vindkraftverk på land och till havs och solpaneler på alla hustak. Därför ska vi sluta köra bil, därför ska vi köpa ekologiska produkter, därför ska vi sopsortera och en massa annat som de gröna fascisterna lurat i oss.WWF

Förutom alla dessa enskilda storskojare har vi ett antal organisationer som backar upp dem och ser till att fylla sina kassor. Greenpeace hade 2011 en budget på 260 miljoner dollar som de samlat in från godtrogna miljövänner världen över. WWF drog enligt egna uppgifter in nära 285 miljoner dollar 2015. Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) visar intäkter på 149 miljoner 2010. Det handlar med andra ord om stora pengar som bland annat betalar chefernas frikostiga löner – Svante Axelsson i SNF har en månadslön i storleksordningen 50 000 kr och WWF-chefen tvingas leva på futtiga 400 000 dollar om året.

Klimathotet är med andra ord ett ytterst lönsamt geschäft som människor fortsätter att gynna. Därför kan Narrskeppet stäva vidare för fulla segel ”bij de wind”.

Tack till Andrew Follett www.dailycallernewsfoundation.org 



lördag 6 februari 2016

Från utkiken v. 5: Folkfördrivning, olja i överflöd och samma gamla visa i repris

Bara djuren är lyckliga så spelar det ingen roll att folk lider...
En mindre uppmärksammad del av FN:s klimatöverenskommelse är att ännu fler stora skogsområden ska skyddas för att bekämpa den globala uppvärmningen. I huvudsak handlar det om områden i Liberia och Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Det låter kanske fint, men bilden blir mindre vacker om man betänker att så många som 17 miljoner personer redan har tvingats flytta från sina hem enbart i DRC, ”av regimen och av internationella miljöorganisationer”. Nu befarar en studie utförd av Rights and Resources Initiative att ytterligare fem miljoner kongoleser kommer att bli hemlösa.

“Regeringarna har som mål att utvidga de skyddade områdena, och nu när det finns FN-pengar att spendera är risken stor att man tar mer hänsyn till miljöintressena än till de människor som lever och får sin utkomst av skogarna”, sade en talesman för Rights and Resources Initiative i en BBC-intervju nyligen.

“Våra nya herrar… gillar djuren mer än oss människor och struntar i att människor lider bara djuren är lyckliga”, menar en lokal Mbuti-hövding i DRC.

Både de lokala ledarna i Liberia och DRC har tillsammans med FN vid upprepade tillfällen flyttat om människor som ett led i kampen mot den globala uppvärmningen. Med pengar från Tyskland och diverse miljögrupper planerar DRC nu att naturskydda 12-15 procent av sina skogar, medan Liberia tänker naturskydda hela 30 procent i utbyte mot 150 miljoner dollar i utvecklingsbistånd från Norge.



Är naturvännerna i Audubon Society schizofrena? Den frågan ställer sig klimatkritikerna i USA. I sitt senaste nummer av tidskriften Audubon skriver man dels att de som installerar vindkraft måste ta all tänkbar hänsyn till fågellivet så att detta inte skadas genom kollisioner och annat, dels varnar man för att ”klimatförändringarna leder till att arter utplånas och talar om farorna med fossila bränslen”.

Uppenbarligen anser Audubon Society att förlusten av fridlysta och hotade arter i vind- och solkraftverkens närhet är ett billigt pris i förhållande till att vi måste rädda jorden. Är det ett sätt att rädda faunan när uppemot en miljon fladdermöss och hundratals stora rovfåglar strimlas av propellerbladen eller hela sträck av flyttfåglar brinner upp i solkraftverken?

”Detta är verkliga, reella hot mot fåglar och fladdermöss”, skriver den amerikanska meteorologen Robert W. Endlich. ”Det är för att söka vägar att komma tillrätta med dem som Audubon Society förtjänar existensberättigande, och inte för att beskriva hot som bara finns i klimatmodeller och hos personer med alltför stor fantasi.”

Apropå Audubon Society så älskar miljövännerna sedan gammal allehanda sensationsrapporter och skräckpropaganda som kan berika dem på vanligt folks bekostnad. Klimatförändringarna är ett bra exempel, för 10-11 år sen handlade det om oljan och ”peak oil”, alltså att oljan snart skulle ta slut och bli så dyr att ingen hade råd med den. ”Världen bränner olja i snabbare takt än nya fyndigheter kan utvinnas”, hette det då.

Som de flesta vet svämmar världen idag över av både olja och naturgas och priserna är lägre än på många år (utom i Sverige där miljöpartiet ser till att bilisterna får betala allt högre skatter på drivmedel och raffinaderierna kan hösta in större vinster). För första gången på över 40 år har nu USA också börjat exportera både olja och naturgas. Det tänker man fortsätta att göra. I sydvästra Louisiana bygger Chenier Energy ut vad som kallats ”den största industriella energifaciliteten i Nordamerika” för 20 miljarder dollar under en tioårsperiod. Därifrån ska företaget skeppa flytande naturgas till i huvudsak Europa men också andra delar av världen. Puerto Rico har hittills levt på olja för sin energiförsörjning men där är man nu i färd med att anpassa kraftverken till naturgas från moderlandet.

Naturligtvis ligger det strategiska överväganden i bakgrunden. Ryssland är ju den dominerande partnern i Europa när det gäller naturgas. Nu får landet konkurrens av amerikanerna. Kroatien är ett land som vill slippa beroendet och förväntar sig avtal om amerikansk naturgas i stället.

När dr John Christy vid universitetet i Alabama för en tid sedan vittnade om ”klimathotet” inför den amerikanska kongressen skakade han om såväl det politiska etablissemanget som forskarvärlden.

I stora drag handlade hans framställning om att också en minskning av utsläppen av växthusgaser som den man kommit överens om i Paris är betydelselös för jordens klimat. Även om hela Förenta Staterna skulle raderas från kartan – med alla sina utsläpp från bilar och industrier – så skulle temperaturpåverkan på 50 års sikt uppgå till en reducering i storleksordningen 0,05 till 0,08°C - ett värde som understiger den globala temperaturens fluktuationer från månad till månad. Beräkningen har gjorts enligt den modell som IPCC använder (förkortad MAGICC).

Mer i detalj bemötte dr Christy det ifrågasättande av satellitmätningar kontra jordiska temperaturmätningar som framför allt ”hockeyklubban” Michael Mann fört fram. Christy anses som världens främste specialist just på temperaturmätningar med satelliter (ett program som inleddes 1979) och menar att Mann inte förstår hur dessa fungerar.

Han påpekade att sensorerna på satelliterna mäter temperaturen genom utsänd strålning enligt samma princip som används i örontermometrar därför att metoden är både snabbare och mer exakt än den traditionella mätningen. Syret i atmosfären sänder ut mikrovågor vars intensitet är direkt proportionell med syrets temperatur – och därmed med temperaturen i atmosfären. Dr Christy presenterade också ett diagram som jämför satellitdata med temperaturer uppmätta med ballongtermistorer.

- I sammanhanget, tillade dr Christy, bör det framhållas att de flesta temperaturmätningar som gjorts på jordytan är indirekta och baserade på elektronisk resistans.

Avslutningsvis poängterade han att det inte finns några perfekta datasammanställningar men att han starkt ifrågasätter de ytmätningar som presenterats, särskilt uppdateringen från NOAA som visar på en större uppvärmning än alla de övriga.

Striden om påvens skägg kan alltså sägas fortsätta, men dr John Christy kämpar oförtrutet vidare och räds varken Obama eller Mann. Jag erinrar mig osökt några ord som tillskrivs Galileo Galilei:

”I vetenskapliga frågor är auktoriteten hos tusenden inte värd en enda individs ödmjuka resonemang.”


onsdag 3 februari 2016

Det kostar pengar att nå 2 graders-målet



Alla vet kanske inte att Spanien har det största antalet vindkraftverk i Europa och att center/höger-regeringen stoppade subventionerna till sol- och vindkraftbolagen 2014. Det har fått till resultat att landet inte installerade en enda ny megawatt under 2015. Slutnotan på subventionerna uppgick till över 27 miljarder dollar och höll på att undergräva landets ekonomi. Några nya jobb blev det inte heller – i stället gick 2,2 arbetstillfällen förlorade för varje ”grönt” jobb enligt officiella beräkningar. Varje ”grönt” jobb kostade för övrigt skattebetalarna 770 000 dollar.

I december 2015 var internationella energijätten Abengoa med säte i Spanien nära konkurs och genomgår nu en rekonstruktion. Det innebär att koncernen – som backats upp av Barack Obama personligen – måste skära ned 30 procent av sin verksamhet. Ett lån räddade Abengoa i sista stund; utan det skulle de amerikanska skattebetalarna ha förlorat över 2 miljarder dollar på ännu ett vansinnigt grönt energiprojekt.

Men för Spanien återstår ändå ett problem att lösa: för att leva upp till EU:s energimål måste landet installera 6 400 megawatt vindenergi det här året. Var ska spanjorerna ta den ifrån?


Ett annat vansinnigt energiprojekt som nu lyckligtvis ser ut att skrotas är det brittiska Swansea Tidal Lagoon, ett tidvattendrivet kraftverk i södra Wales. Det backades upp med stor energi av bland andra David Cameron och innebar att man med hjälp av sten från nedlagda brott i Cornwall skulle bygga en nästan milslång vågbrytare tvärsöver bukten, till den nätta kostnaden av 1 miljard pund.

Svensk press var lika entusiastisk inför denna förmenta ”gratiskraft” som Cameron. Så här förmedlade en tidning nyheten: ”Med kilometerlånga vågbrytare utefter den brittiska kusten ska den enorma kraften i tidvattnet omvandlas till elektricitet. Och det ska bli billigare än både kärnkraft och vindkraft till havs.” Texten är så dramatisk att Skeppsgossen får ideliga kallsupar vid läsningen.

”Swansea är bara ett i raden av planerade tidvattendrivna kraftverk längs den engelska kusten. Det är faktiskt det minsta av de sex planerade. Investeringskostnaden är beräknad till motsvarande 11 miljarder kronor”, skrev Ny Teknik. ”För det får man ett tidvattenkraftverk med 16 turbiner på 20 MW vardera inklusive alla installationer för uppkoppling direkt på elnätet. Årsproduktionen beräknas till 495 GWh, vilket räcker för att försörja nästan hela Swansea Bay-regionen med elektricitet.”

Men ett beslut i Högsta domstolen ser nu ut att sätta stopp för projektet. Att börja bryta 1,5 miljoner ton sten i de gamla brotten i Cornwall innebär en miljöförstörelse som inte kan rättfärdigas, hette det i domen. Bloggaren Christopher Booker kommenterade: ”Man kan inte göra en grön omelett utan att döda massor av ålar, fiskar och vadarfåglar, förstöra utsikten och berika ett litet kotteri av kapitalister på alla andras bekostnad.”

Booker fortsätter: ”Det som är så otäckt med miljörörelsen är att den, trots att medlemmarna inte är så många, har skaffat sig oproportionerligt stor makt genom att infiltrera de viktigaste posterna på det lokala och kommunala planet och i EU som därför kan fortsätta att spotta ur sig mängder av lagar och förordningar i syfte att sprida den gröna läran.”

Någon har räknat ut att kraftverket i Swansea skulle producera världens dyraste elektricitet till en kostnad av 168 pund per megawatt – på skattebetalarnas bekostnad. Utanför Cardiff finns planer på en 22 kilometer lång vågbrytare med 90 turbiner på 20 MW vardera. Det blir en effekt på 1 800 MW, fullt i klass med dagens största planerade kärnkraftverk. Här har det talats om en investeringskostnad per producerad MWh el på 90-95 pund, vilket motsvarar drygt 1 000 svenska kronor. Enligt konsultfirman Pöyry, är det billigare än ny kärnkraft och ny vindkraft till havs, men dyrare än ny vindkraft på land. Fan tro’t, sa Rellingen.


Det är inte billigt att undanröja CO2-hotet och stanna temperaturhöjningen på jorden vid 2°C. En rapport från Bloomberg New Energy Finance säger att det behövs investeringar i förnybar energi på över 12 biljarder dollar under de närmaste 25 åren, vilket är 75 procent mer än vad tidigare kalkyler visat. När Skeppsgossen försöker föreställa sig hur enormt mycket pengar som världen tänker slösa på ingenting, måste han kvickt ner från utkiken innan han får svindel.

Exxon Mobil har också gjort kalkyler av intresse för dem som undrar över framtiden för de fossila bränslena. Företaget räknar med en 25 procentig ökning av energibehovet i världen fram till 2040 och att olja och naturgas kommer att dominera energimarknaden i framtiden också. Naturgasen väntas ersätta kol som det näst mest använda energislaget, men länder med egna koltillgångar kommer att fortsätta utnyttja dem.


Kina kommer 2040 att konsumera en fjärdedel av världens totala energiproduktion, säger Exxon. Som god tvåa följer Indien som ju deklarerat att framtiden ligger i kol. Men ändå räknar Exxon med att kolanvändningen i världen är nere på 30 procent av dagens 2040. Samtidigt kommer sol- och vindkraft att öka från dagens 4 procent globalt till över 10 procent 2040. De sistnämnda energislagen förväntas vid det laget ha tre gånger så stor kapacitet som kärnkraften, men på grund av den intermittenta produktionen kan endast 30 procent av vindkraftens kapacitet utnyttjas. För solkraften är motsvarande siffra 20 procent.

Till slut kan Skeppsgossen avslöja att 2014 var det varmaste året sedan mätningarna började, men att 2015 var varmare än 2014 och att 2016 kan bli varmare än 2015.



tisdag 2 februari 2016

Vladimir Putin en nagel i ögat på Vita husets tomma kostym

En glad kraftkarl? 


Det är mycket Putin för närvarande. I en nyligen visad dokumentär kallar en högt uppsatt tjänsteman i amerikanska finansdepartementet Putin för sinnebilden av allt vad korruption heter. I filmen påstås han ge miljarder till släktingar och vänner, han betecknas till och med som en av världens rikaste. Beskyllningarna har sedan upprepats av en nära medarbetare till Obama.

Sådana påståenden har fått till och med strängfysikern och bloggaren Luboš Motl i Tjeckien att reagera. ”Är det här Obamas barnsliga sätt att tända gnistan till ett tredje världskrig? Och om misstankarna nu skulle vara grundade, vad tjänar ett sådant uttalande för syfte?” frågar han sig. ”Eller är det ett utslag av avundsjuka hos den tomma kostym som sitter på presidentposten i Vita huset?”

”Putin är en man som inte skräder orden. Även om han är god för tiotals miljarder så har han folkets stöd… Och jag är övertygad om att merparten av ryssarna håller med om att den påstådda korruptionen i Moskva inte på minsta sätt angår amerikanerna.”

Luboš Motl menar också att Putin räknar med att förbli nr 1 i Ryssland ända till sin död. Han värnar om bilden av en människa som lever blygsamt och disciplinerat (som förmodligen är äkta) och bara av det skälet kommer han aldrig att få glädje av de påstådda miljarderna. ”Jag tror inte att Putin är mer korrupt än andra politiker i hans del av världen. Visst kan hans karriär inom KGB ifrågasättas – men tack vare den hamnade han i en helt annan position än de faktiska oligarkerna och andra som drar nytta av de korrupta systemen. Jag tror att det är sant att han hjälpt till att kraftigt minska korruptionen i Ryssland.”

Anledningen till att Skeppsgossen tar upp ämnet är att jag är helt ense med Luboš
Motl. Vi menar båda att sådana här anklagelser säger mycket mer om Amerika (och enligt Skeppsgossen om dagens samhälle) än om Vladimir Putin själv. Väst styrs idag av politiskt korrekta ynkryggar som hellre ägnar sig åt att kasta skit på andra än att åstadkomma något själva som gynnar landet. Slaskpressens taktik att förtala och ljuga har numera blivit rumsren i maktens korridorer.

Så här slutar Luboš Motl: ”Om Obama & Co. tänker att anklagelserna ska tas på allvar av ryssarna, har de totalt missförstått hur man tänker i länder som inte är helt degenererade. Lavronov tillbakavisade lugnt och diplomatiskt beskyllningarna… Nästan ingen I Ryssland kommer heller att bli mer kritisk mot Putin på grund av dem. Men ute i världen och i USA kommer ännu fler att inse hur löjliga de styrande i landet är – och att Amerika hela tiden försöker underminera de politiska systemen i andra och stabila nationer.”

Men detta är bara ett exempel på de många påhopp på Putin som troligen orkestreras av USA och Nato. Att kalla honom korrupt är en sak, men att gång på gång beskylla honom för att förbereda krig är förstås betydligt allvarligare och kan i värsta fall utvecklas till en förevändning för krigshandlingar - från västmakternas sida.         


De verkliga "rasisterna"

När det handlar om husdjur får vi fortfarande tala om raser...

Rasbegreppet är ju dödförklarat och tabubelagt sedan länge. Så fort man nämner ordet "ras" förses man med etiketten "rasist" och betraktas som en gengångare från Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Där samlades som bekant data in om skallformer och andra biologiska särdrag hos folk i olika delar av världen. Genom att tabubelägga vissa ord inbillar sig en del personer i upphöjd ställning att vi blir kvitt de eventuella problem som uttrycket påstås ge upphov till. Det är ett typiskt svenskt och direkt naivt resonemang som resulterat i att Pippis pappa negerkungen inte längre får vara negerkung och en massa annat trams. 

Men nu var det ”ras” det handlade om. Fortfarande får vi dock tala om raser när det gäller djur, i varje fall sådana som vi människor under årtusenden format genom avel så att de passar våra syften i ett eller annat avseende. Men i jämlikhetens namn borde ju också detta vara förbjudet! 

Liyen hund - eller borderterrier?

Två stora "hundar" eller två gula grand danois?


Skrotar vi rasbegreppen bland husdjuren får vi alltså katter, hundar, kaniner, hästar och kor - och inget annat. Svaret på frågan vad för sorts hund har du, blir då inte chihuahua eller grand danois utan endast "hund". Vilket säkert leder till följdfrågor som hur stor är hunden, hur ser den ut, vad har den för färg etc. Utan "rasetiketten" kan det bli både svårt och tidsödande att beskriva den egna hunden.
 
Häst eller arabiskt fullblod?
Häst modell mindre eller shetlandsponny?


Detsamma gäller förstås den eventuella hästen i ditt stall. Om du kan svara på frågan om vilken ras hästen är med ett begrepp som halvblod, arab eller shetlandsponny, gör sig frågaren omedelbart en bild av storlek och typ på hästen. Svarar du bara "häst" krävs en utförlig förklaring.
Ännu har ingen anti-rasist hoppat på djuruppfödarna och kallat dem "rasister" trots att dessa egentligen är de riktiga rasisterna. Det är märkligt, tycker jag, särskilt som vi också har rasklubbar av alla de slag. De listar egenskaper och en massa liknande karakteristika för respektive ras, de arrangerar tävlingar och utställningar där man premierar de mest rastypiska individerna. Tänk - bara tänk - om vi skulle göra detsamma med människor som uppvisar en del gemensamma särdrag!  

Blandras som inte känner sig kränkt
Om icke renrasiga djur används vanligtvis uttryck som bastarder, gatukorsningar, bondkatter etc. Även här svindlar tanken om man skulle överföra en sådan vokabulär på människor. Men när det till exempel handlar om hundar är det knappast någon ägare som känner sig kränkt (och hunden ifråga gör det definitivt inte).

Enligt officiella uppgifter på Internet finns det omkring 450 hundraser i världen (294 registrerade i Sverige), ”minst” 330 hästraser, 180 kaninraser och ca 70 kattraser. Mot den bakgrunden ter det sig i mina ögon lite fattigt att Homo sapiens numera vetenskapligt betraktas som en enda ras. Vem som helst ser ju att människor från andra världsdelar eller geografiska områden har vissa gemensamma särdrag likaväl som att de talar olika språk och dialekter. Att man i modern tid använt rasbegreppet som ett verktyg för att förtrycka och döda hela folkgrupper är tragiskt, men detta sker nu och kommer att ske i framtiden oavsett om man vill skrota och tabubelägga ordet "ras".






måndag 1 februari 2016

Nya narrar - och en gammal dito




Narrspelet på klimatarenan fortsätter, med mestadels samma huvudpersoner som vi vant oss vid att se där under senare år. Herr Supernarren Al Gore stämmer tv-kanalen Al Jazeera på obetalda räkningar i samband med att han sålde den och Al Jazeera vill ha mer betalt av Al Gore. Al Gore själv blev ju mångmiljonär på sina klimatlögner så det blir säkert en helaftonsföreställning utan paus.

Den globala uppvärmningen omsätter stora belopp och kommer tydligen att göra det i framtiden också, trots att det snart har gått 19 år sedan den kunde påvisas av annat än febriga termometrar i markplanet. I Rapport häromdagen påstod en fågelskådare att den globala uppvärmningen fått sydligare småfåglar att söka sig norrut, det hade han minnsann kunnat konstatera genom att studera fågelbordet i kikare. I ett annat tv-inslag ville en forskare skjuta fram premiären för den CO2-fria biltrafiken i Sverige från 2030 till 2040, eftersom svenskarna inte köper elbilar som norrmännen gör. Håll grytan kokande som Frälsningarmén brukade säga.  



Några nya narrar har dykt upp ombord på Narrskeppet under det gångna året. Den förnämste av dem är förstås påven Franciskus som med sitt utspel i samband med Parismötet bekräftade att liksom skomakaren bör förbli vid sin läst så bör en påve förbli vid sin stol. Inför FN:s generalförsamling i höstas riktade han några varningens ord till världen: den skada vi orsakar miljön innebär att vi skadar hela mänskligheten.

Med de orden vann han väl inte några nya anhängare till den katolska läran men väl till Greenpeace och WWF – och blev samtidigt bästis med ingen mindre än Leonardo DiCaprio. Den sistnämnde är väl mest känd för Titanic och för sin bränsleslukande privatjet, men nu betraktas han också som en etablerad miljökämpe med egen klimatfond och allt. Tillsammans med sin polare påven säger han sig vilja inspirera och motivera människor över hela jorden att vara rädda om vår planet. Ja, det är faktiskt vår moraliska skyldighet, mässar de båda herrarna unisont, ty klimatkrisden drabbar hårdast de allra fattigaste och mest sårbara samhällena.

Stora ord som skulle blir mer än ord ifall de här två lämnade koldioxiden i fred och såg till att alla miljarder som spenderas på den avsattes till fattigdomsbekämpning, elektrifiering och annat sådant som gör verklig skillnad för de mest utsatta. Men icke, de fattiga får vara glada åt smulor som soldrivna ficklampor och i bästa fall en transistorradio.


Därmed är vi inne på solen igen och därmed också på företaget SolarCity som drivs av miljardären Elon Musk. Denne slipade skojare lever gott på de amerikanska skattebetalarna, vars pengar via staten utbetalas i form av subventioner till människor som gillar att ha solpaneler på hustaken. Musks företag får 30 procent avdrag på den federala skatten för varje installation, och SolarCity och andra företag i branschen installerar numera solcellspanelerna gratis mot att kunderna betalar en leasingavgift i 20 år framåt. Solcellerna suger solljus, solcellsföretagen suger subventioner skulle man kanske kunna uttrycka det.

Vad spelar det då för roll i sammanhanget att en ärevördig institution som Massachusetts Institute of Technology kommit fram till att subventioner till solcellspaneler på hustaken är ineffektiva och kostsamma och att branschen utan dessa ”stödpengar” snart skulle gå under. Av rapporten framgår också att solenergin får 326 gånger så mycket i subventioner som konventionella energislag om man ser till mängden producerad energi. Ändå stod solenergin för futtiga 0,4 procent av elproduktionen i USA 2014.    


Det är inte att undra på att Elon Musk myser och fortsätter att slänga ut statliga medel på sina osäljbara Tesla elbilar och den Power Wall som är hans senaste idé. Narrspelet pågår så länge det finns människor som tror på ”höjdarnas” alla floskler och lögner. Hur var det nu Albert Einstein sa – ”Bara två ting är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Och jag är inte säker på det förstnämnda”. 


Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare