De verkliga "rasisterna"

När det handlar om husdjur får vi fortfarande tala om raser...

Rasbegreppet är ju dödförklarat och tabubelagt sedan länge. Så fort man nämner ordet "ras" förses man med etiketten "rasist" och betraktas som en gengångare från Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Där samlades som bekant data in om skallformer och andra biologiska särdrag hos folk i olika delar av världen. Genom att tabubelägga vissa ord inbillar sig en del personer i upphöjd ställning att vi blir kvitt de eventuella problem som uttrycket påstås ge upphov till. Det är ett typiskt svenskt och direkt naivt resonemang som resulterat i att Pippis pappa negerkungen inte längre får vara negerkung och en massa annat trams. 

Men nu var det ”ras” det handlade om. Fortfarande får vi dock tala om raser när det gäller djur, i varje fall sådana som vi människor under årtusenden format genom avel så att de passar våra syften i ett eller annat avseende. Men i jämlikhetens namn borde ju också detta vara förbjudet! 

Liyen hund - eller borderterrier?

Två stora "hundar" eller två gula grand danois?

Skrotar vi rasbegreppen bland husdjuren får vi alltså katter, hundar, kaniner, hästar och kor - och inget annat. Svaret på frågan vad för sorts hund har du, blir då inte chihuahua eller grand danois utan endast "hund". Vilket säkert leder till följdfrågor som hur stor är hunden, hur ser den ut, vad har den för färg etc. Utan "rasetiketten" kan det bli både svårt och tidsödande att beskriva den egna hunden.

 

Häst eller arabiskt fullblod?

Häst modell mindre eller shetlandsponny?

Detsamma gäller förstås den eventuella hästen i ditt stall. Om du kan svara på frågan om vilken ras hästen är med ett begrepp som halvblod, arab eller shetlandsponny, gör sig frågaren omedelbart en bild av storlek och typ på hästen. Svarar du bara "häst" krävs en utförlig förklaring.

Ännu har ingen anti-rasist hoppat på djuruppfödarna och kallat dem "rasister" trots att dessa egentligen är de riktiga rasisterna. Det är märkligt, tycker jag, särskilt som vi också har rasklubbar av alla de slag. De listar egenskaper och en massa liknande karakteristika för respektive ras, de arrangerar tävlingar och utställningar där man premierar de mest rastypiska individerna. Tänk - bara tänk - om vi skulle göra detsamma med människor som uppvisar en del gemensamma särdrag!  

Blandras som inte känner sig kränkt

Om icke renrasiga djur används vanligtvis uttryck som bastarder, gatukorsningar, bondkatter etc. Även här svindlar tanken om man skulle överföra en sådan vokabulär på människor. Men när det till exempel handlar om hundar är det knappast någon ägare som känner sig kränkt (och hunden ifråga gör det definitivt inte).

Enligt officiella uppgifter på Internet finns det omkring 450 hundraser i världen (294 registrerade i Sverige), ”minst” 330 hästraser, 180 kaninraser och ca 70 kattraser. Mot den bakgrunden ter det sig i mina ögon lite fattigt att Homo sapiens numera vetenskapligt betraktas som en enda ras. Vem som helst ser ju att människor från andra världsdelar eller geografiska områden har vissa gemensamma särdrag likaväl som att de talar olika språk och dialekter. Att man i modern tid använt rasbegreppet som ett verktyg för att förtrycka och döda hela folkgrupper är tragiskt, men detta sker nu och kommer att ske i framtiden oavsett om man vill skrota och tabubelägga ordet "ras".

Husdjur och insekter på framtidens meny?

I Kina föder man upp hundar för slakt...

På morgondagens meny kan det stå både hundar och katter och feta insekter! Genom att käka upp våra sällskapsdjur och odla mjölmask i skafferit kan vi nämligen minska koldioxidutsläppen och rädda jordens växande befolkning från svält.

Det är tidningen The Guardians skribent Erik Assadourian som anser att det är dags att slakta och konsumera Amerikas 179 miljoner hundar och katter. Två schäferhundar äter lika mycket på ett år som en invånare i Bangladesh, påpekar Assadourian. Han är medveten om att hans blygsamma förslag är minst  lika kontroversiellt som en gång Swifts essä om att vi skulle äta spädbarn för att stoppa svälten på Irland. Under en övergångsperiod tycker han därför att det bör införas en begränsning på en hund per hushåll och att man kan införa hund- och kattpooler (ungefär som i Japan) där man får hyra ett sällskapsdjur t.ex. över ett veckoslut.

I en kommentar på nätet har Erik Assadourian utvecklat sina tankar. Han skriver där att sällskapsdjuren tydligen inte får diskuteras – ”att de är söta och mjuka behöver inte betyda att vi alla ska äga ett eller två eller fler”. Överbefolkningen och överkonsumtionen måste stoppas, det är hög tid att offra en massa av det vi tror vi inte kan vara utan, inklusive våra husdjur. Det är ett budskap som alla nykommunister/miljönarrar älskar att föra fram. Trots att det snart gått 18 år utan minsta tecken på global temperaturhöjning…

Kanske bär det en och annan emot att servera katt eller hund till middag – men hur är det med en fet mask eller en näve gräshoppor? Det är bland annat FN som rekommenderar oss att äta mera insekter som ju innehåller en massa nyttigt lågfettsprotein.

 

Får det vara en tallrik rostade syrsor? 

Enligt förespråkarna är insekter betydligt mer etiska som föda än exempelvis kyckling, fläsk och nötkött. De menar att det är otroligt ineffektivt att odla foderväxter och utfodra djur med dem så att vi kan äta köttet. Boskapsskötseln motsvarar enligt dem hela 18 procent av utslaäppen av växthusgaser. Då har man också räknat in metanet i avgaserna.

Nej hellre då satsa på uppfödning av mjölmask och gräshoppor. De kräver inga stora arealer, de är kallblodiga och behöver därför mindre föda per enhet kroppsvikt – och sist men inte minst kan vi äta dem hela så att vi slipper ”slaktrester”. Och djurvännerna kan trösta sig med att insekter förmodligen inte känner smärta vid slakten i motsats till fyrbeningarna och kycklingarna.

Näringsvärdet är också högre än i köttprodukter. Livsviktiga vitaminer som B12 förekommer i rikt mått, vilket bör vara ett plus för vegetarianer som annars inte får i sig dem. Därtill kommer alla nyttigheter som finns i skalen i form av järn, zink m.m.

Sen har vi det där som brukar kallas tradition. Västerlänningar vill inte äta häst eller hund. I Indien äter man inte kor men gärna getter. I Kina äter man hundar. Traditioner och tabun kan brytas. Delar av insekter och malda insekter används redan inom livsmedelsindustrin utan att vi vet om det, och i New York har ett företag lanserat proteingodis som består av malda gräshoppor och annat smaskens.

Det är inte omöjligt att progressiva personer snart kommer att börja odla mjölmask för frukostbordet. Skeppsgossen minns med viss fasa hur en svart algerier en gång fiskade fram en stöddig nattfjäril ur jackfickan och framhöll att den skulle grillas till kvällsvarden… Bon appetit! sa jag.