Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

onsdag 29 augusti 2012

Isen i Arktis - igen!

I media har det åter igen basunerats ut att isen runt Arktis smält något alldeles förbannat mycket i sommar. Men hur mycket is handlar det egentligen om?


Låt oss anta att isen minskat med 3,5 miljoner km² i mitten av september. Det skulle innebära 800 000 km² mindre is än 2007. Herregud! Det låter jättemycket! Tänk själv: 800 000 km² x 0,002 km tjock = 1 600 km³...

Hur mycket blir det då i förhållande till jordens totala isvolym? Ett par tre procent kanske?

En bloggare har gjort sig mödan att kolla isvolymerna i världen på Wikipedia. Siffran han kommit fram till är 24 808 600 km³ totalt (Antarktis, Grönland, Arktis).

Förlusten uppgår alltså till 1 600 km³ av ca 25 000 000 km³. Det blir i procent uttryckt 0,006%.

0.006% mer av jordens totala ismängd har alltså smält i år. Det betyder att om isen skulle fortsätta smälta i samma takt så skulle det ta 166 år innan en enda procent smält. Det är ungefär detsamma som ett glas is hämtat ur en frusen swimmingpool.

Det är med andra ord rena rama idiotin att slå larm när lite is smälter runt någon av polerna. Geologer och glaciologer har visat oss att det många gånger varit isfritt i polarområdena utan att vare sig isbjörnar eller pingviner dött för det.



Kartan visar is som inte fanns 2007 men som finns idag (turkos). Rött visar motsatsen. Det finns alltså 28 procent mer is nu än när isutbredningen var som minst 2007.



tisdag 28 augusti 2012

Vykort från världshaven

Familjen Plankton mår väl
Med posten idag kom det här vykortet från Mr Plankton. Han låter hälsa att ett antal forskare nu bekräftat att snacket om försurningen av världshaven med ty åtföljande planktondöd är rena rama gallimatiasen (som det mesta av alla skrämskott som IPCC och andra klimatnarrar skickat upp genom åren). Vi havslevande smådjur klarar av de små ändringar av pH-värdet som ökande CO2-halter medför, försäkrar Mr Plankton.


P.S. Hans vänner korallerna instämmer. D.S.

söndag 26 augusti 2012

Så mycket kostar den förnybara energin - och så lite ger den

“Den förnybara energin är en industri som omsätter 250 miljarder dollar och levererar ca 3 procent av vår elektricitet.”


Det skriver australiska bloggaren Joanne Nova som håller noggrann koll på det slöseri som världens länder gör sig skyldiga till när de satsar miljarder dollar på förnybar energi. Senast har hon fingranskat en rapport från UNEP. Trots den enorma satsningen på alla dessa kostsamma alternativ till kärn- och vattenkraft och fossileldade kraftverk får världens elkonsumenter bara ut futtiga 3 procent…

Enligt rapporten har investeringarna på förnybar energi ökat med 17 procent trots en kärv världsekonomi. Det kan jämföras med siffran för 2010, då tillväxten för förnybar energi var uppe i hela 37 procent. Bruttoinvesteringarna i fossilbränsleteknik uppgick under 2011 till 302 miljarder dollar.

Men som alltid när det handlar om FN och miljö är rapportförfattarna skickliga på att dölja sanningar. Man talar om nominell kapacitet hellre än om verklig produktion. Kapaciteten hos de förnybara energikällorna anges till 25 procent – så länge det blåser. Vid vindstilla uppgår den som bekant till 0 procent. Det sägs det förstås inget om.

Ett annat fult trick, påpekar Joanne Nova, är att vattenkraften räknas in i kategorin ”förnybar energi”. Därmed kan man helt fräckt påstå att ”den förnybara energin” svarar för 20,3 procent av den globala elproduktionen. Det mesta av dessa 20 procent kommer i verkligheten från vattenkraft, medan vind och sol står för nästan inget alls.


Diagrammet visar att hela 147 miljarder dollar investerats i solenergi – den energikälla som idag svarar för mindre än 0,1 procent av all elproduktion i världen! Glädjande nog tappar emellertid vindkraften och förhoppningsvis kommer också de andra ”alternativa” energislagen att fasas ut det ena efter det andra när politikernas och storindustrins smekmånad är över.





lördag 25 augusti 2012

Maldiverna försvinner inte, men lögnerna fortsätter att frodas

President Mohamed Waheed Hassan Manik sade i ett tal härförleden att Maldiverna visserligen hotas av klimatförändringarna men att nationen trots allt inte kommer att dränkas i havet. Det var några tröstens ord till de oroliga utländska investerare som hans företrädare skrämt bort.


Kanske har de lugnande orden något att göra med att Maldiverna nu invigt sin flytande golfbana som kostat en halv miljard dollar att bygga. Nej, det handlade aldrig om stigande havsnivåer, klimatflyktingar eller öar på väg att uppslukas av havet – det handlade bara om pengar. Klaga högljutt hos FN så vräker i-länderna miljoner över dig. Men gnäll inte för mycket, för då tvekar investerarna.

Exemplet Maldiverna kan lära oss mycket om hur klimatbluffen fungerar. Ett mer närliggande exempel på hur man tjänar pengar på den visas nedan. Det är så man baxnar...



Och över alltihopa lyser Moder Sol...

Chansen till en skridskotur på Hollands kanaler styrs av solaktiviteten. 
Ibland kan en skridskotur på de holländska kanalerna inspirera till intressanta teorier om vad som styr vårt klimat, åtminstone i Europa. För 20 år sen deltog professor Frank Sirocko i en skridskotävling, som anordnas vart 10:e eller 11:e år – oftare lägger sig inte isen på kanalerna. Varför? undrade den gode professorn som nu arbetar vid Johannes Gutenberg-universitet i Mainz i Tyskland. Nu har han genom att studera isläggningen av Rhen funnit ett samband mellan solaktiviteten och kalla vintrar.


Forskarna har länge misstänkt att solens 11-årscykler påverkar klimatet på jorden. Men temperaturdata går inte tillräckligt långt tillbaka för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Nyligen har emellertid ett internationellt team av vetenskapsmän fått bevis för att ovanligt kalla vintrar i Centraleuropa hänger samman med låg solaktivitet och litet antal solfläckar. Beviset är Rhens isläggning.

“Fördelen med att studera just floden Rhen är att den är så tillförlitlig vad gäller isbeläggningen. Antingen är den isbelagd eller också är den det inte.”

Från sent 1700-tal och fram till mitten på förra seklet var Rhen en viktig transportled. Därför har man vid hamnarna längs floden gjort noggranna noteringar om när isen lade sig och stoppade pråmtrafiken. Tack vare dessa och andra dokument har forskarna kunnat avgöra hur ofta detta inträffat. Sirocko och hans kolleger fann att mellan 1780 och 1963 frös Rhen till på flera platser vid 14 olika tillfällen. Med tanke på hur stor floden är krävs det extremt låga temperaturer för att isen ska lägga sig, varför man på det här sättet kan skaffa sig en tillförlitlig bild av hur kalla vintrarna varit i området.

Vid en jämförelse med solens 11-årscykel kom Sirocko fram till att 10 av de 14 extremt kalla vintrarna sammanföll med perioder av minimal solaktivitet (litet antal solfläckar). Det gick på så sätt att bevisa ett statistiskt samband mellan extremt kalla vintrar i Centraleuropa och låg solaktivitet – och därmed ett direkt orsakssamband för de senaste 230 åren.

När antalet solfläckar är litet minskar den ultravioletta strålningen. Det innebär att jordatmosfären inte värms upp lika mycket som annars, och det orsakar i sin tur en ändring i cirkulationsmönstren hos troposfär och stratosfär som har en direkt inverkan på väderförhållandena. Men få solfläckar betyder inte att hela jordklotet svalnar, utan för det mesta är det mindre områden som berörs, exempelvis Europa. Det beror i sin tur på North Atlantic Oscillation (NAO), som ger kraftiga vädersvängningar i vår del av världen, t.ex. de kalla vintrarna 2010 och 2011.

“Klimatet styrs inte av en enda variabel,” säger Sirocko. “Det handlar faktiskt om fem eller sex variabler. Koldioxiden är förvisso en av dem, men solaktiviteten är också en.”

Det är ju många klimatforskare som hävdat detta före Frank Sirocko och de får nu ytterligare en pusselbit att passa in i väderbilden.





fredag 24 augusti 2012

Skrinlagt isbjörnshot

Smältvattenkanal på Grönland utan isbjörnar
Det som infödda ursprungsbefolkningar har att säga om miljön brukar vara heligt för miljömuppar och naturbyråkrater. Men när urinvånarna är av en annan åsikt då struntar man i vad de tycker och tänker. Det är vad som hänt med inuiterna i den infekterade frågan om isbjörnarnas framtid. Miljönarrarna har ju i många år nu påstått att isbjörnarna är dömda till undergång på grund av den globala uppvärmningen.


“De flesta av världens isbjörnar kommer troligen att försvinna inom 30 till 50 år, om temperaturerna i Arktis fortsätter att stiga,” säger exempelvis ett par forskare vid universitetet i Alberta i Kanada. Men inget talar för att det blir varmare i Arktis, tvärtom har den globala medeltemperaturen sjunkit under det senaste decenniet. Och isbjörnarna har överlevt betydligt varmare perioder än de senaste.

I april 2012 kom regeringen i Nunavut med en rapport som på alla punkter gick tvärt emot det som de så kallade experterna hävdat. Chefen för viltvården, Drikus Gissing, avfärdade då allt prat om en kris för isbjörnspopulationen. Han tillade att man inte kan bortse från klimatförändringarna, men än så länge finns inget som hotar björnstammen.

Vice ordföranden i NTI (Nunavut Tunngavik Inc) James Eetoolook säger: “Vi har i många år rapporterat att vi ser fler och fler isbjörnar på land och i samhällena, vilket är mindre trevligt. Forskarna har svarat oss att det beror på att björnarnas kondition försämrats, men det kan inte vi inuiter hålla med om.”

“Det här handlar inte om klimatförändringar utan om hur isbjörnarna utnyttjats för att fästa allmänhetens uppmärksamhet på klimatförändringarna.”

James Eetoolook har naturligtvis rätt och miljörörelsen fel (som vanligt). Fel har också de amerikanska myndigheterna när de påstår att isen runt Arktis aldrig haft så liten utbredning som under de senaste årtiondena. Sanningen är att vi inte fått några användbara observationer av isens utbredning förrän 1980. Andra observationer av bergryggar på Grönlands norra kust visar också att isutbredningen var ännu mindre för 6000-7000 år sen och att havet till och med kan ha varit isfritt periodvis.

Men isbjörnarna överlevde.

Vid en hearing i Anchorage 2007 ville USA få isbjörnarna rödlistade ”till följd av den globala uppvärmningen…” Biologen Tina Cunnings var av en helt annan uppfattning som framfördes av dåvarande guvernören Sarah Palin. ”Experterna baserar sina påståenden på klimatmodeller och en del säger att havet kommer att vara isfritt sommartid inom 40 år, medan andra talar om 100 år.”

Tina Cunnings ifrågasatte också om isbjörnarna verkligen är beroende av havsisen för sin överlevnad. De tycks kunna anpassa sig till jakt på land och andra byten, även om sälarna länge har varit deras favoritföda.” DNA tyder på att isbjörnarna skiljde sig från brunbjörnarna för omkrng 110 000-130 000 år sen, vilket tidsmässigt sammanfaller med början av den senaste istiden.

Guvernör Palin summerade situationen så här: ”Oron för isbjörnarna har sin grund i den krympande havsisen. Att förklara björnarna hotade gör inte att det fryser till utanför kusterna.”

Paul Driessen - som skrivit en bok om eko-imperialism - konstaterar att de fem år som gått sedan konferensen visar att Cunnings och Palin hade alldeles rätt. Trots ökande CO2 har temperaturen sjunkit och isutbredningen ökat igen på grund av ändrade vind- och strömförhållanden.

Skeppsgossen tycker att den här sammanfattningen är så bra att han gärna vidarebefordrar till sina läsare. Isbjörnarna trivs och Arktis består. Kan det bli bättre?

torsdag 23 augusti 2012

Så luras vindkraftsbolagen

Samma landskap, samma snurror - men objektivets brännvidd avgör hur stora och störande vindsnurrorna uppfattas.
Alan MacDonald, en arkitekt i skotska Inverness, hävdar att datorbilderna av planerade vindkraftverk som presenteras för berörda ofta är missvisande och manipulerade. Avsikten är förstås att få vindsnurrorna att se mindre ut än vad de är i verkligheten. Han får medhåll av andra experter, som säger att landskapsbilderna tas på avstånd och sedan krymps så att turbinerna kommer att se så små ut som möjligt.


Av det här skälet kommer skotska myndigheter att i fortsättningen kräva att exploatörerna tar fram mer rättvisande bilder i större format och tagna med objektiv med 75 mm brännvidd i stället för vidvinkel som är det vanliga idag.

I de mest extrema fallen kan en vindsnurra se fyra gånger mindre ut än vad den är i verkligheten, säger Alan MacDonald. Det lurar lokalbefolkningen och beslutsfattarna.

Idag finns det över 3 000 vindkraftverk på land och 500 till havs i Storbritannien. Men enligt planerna kommer antalet landbaserade vindkraftverk att fördubblas, medan antalet havsbaserade ska tiodubblas fram till 2030.

Men som Skeppsgossen tidigare berättat är oppositionen mot utbyggnaden ofta stark. National Trust har överklagat ett halvdussin ansökningar om anläggningar som de menar kommer att förstöra kulturlandskapet. För att gjuta olja på vågorna har den brittiska vindindustrin lovat att beakta kritikernas synpunkter när de tar fram nya bilder av planerade anläggningar.

Ett litet steg för det sunda förnuftet, kanhända…



onsdag 22 augusti 2012

Pratet om oljetoppen "rena idiotin"

Det har länge varit tyst om “oljetoppen” eller “peak oil” som vi säger på svenska. Det handlar enkelt uttryckt om att jordens oljereserver är ändliga, så ändliga att vi redan pumpat upp mer än hälften. En ekonom som heter Mike Munger förklarar felaktigheterna i detta “oljepessimisternas” resonemang så här:


“Pratet om ‘peak oil’ måste betecknas som en av den moderna människans dummaste föreställningar. Det är bokstavligt talat omöjligt för oss att göra slut på oljan. Vi har ju hittills inte gjort slut på några naturresurser. Och vi kommer aldrig att göra det. Om vi nu skulle försöka göra slut på all vår olja så skulle tre saker inträffa:

1. Priserna skulle gå upp och vi skulle skära ned på oljeanvändningen. Bensinsnålare bilar, bättre isolerade bostäder etc. och oljereserven ökar i samma grad som vi minskar konsumtionen.

2. Priserna går upp och folk börjar leta efter mer. Och man kommer att hitta mer olja och fler sätt att få upp den. Efterfrågan minskar.

3. Priserna går upp och gör det mer lönsamt att leta efter ersättningar. Nu kan alternativa bränslen och energikällor bli ekonomiskt lönsamma utan att det behövs statliga subventioner, eftersom de betalar sina egna kostnader.”

Munger är långt ifrån den ende som noterat att tillgången på energi är oändlig. Därför kan man undra över varför så många högt uppsatta tyckare har så svårt att inse det. Svaret är att alltihop handlar om ideologi. I detta fall om en vänsterideologi som gör politik av allt för högre syften.

Som Skeppsgossen tidigare berättat tillhörde gröne tyckaren George Monbiot skaran av “peak oil”-anhängare (liksom svensken Kjell Aleklett). Nu har Monbiot gjort en helomvändning och erkänt att han hade fel. ”Det finns olja nog att koka oss alla.” Han kunde ha tillagt att oljan är världens ekonomiska smörjmedel som lyfter människor ur fattigdom och skapar miljoner jobb för årtionden framåt.



söndag 19 augusti 2012

Sanningen om den förnybara energin


Hur mycket elektricitet tillför de förnybara energikällorna vår värld? Den frågan ställde sig australiska bloggaren Joanne Nova och hittade svaret i form av det här diagrammet från U.S. Energy Information Administration. EIA har enligt henne världens enda helt tillförlitliga databas inom området.


Svaret på frågan blir “inte mycket” eller ca 3,5 procent. 80 procent av elektriciteten kommer från fossileldade kraftverk och kärnkraft “som de gröna avskyr”. Vattenkraften står för 16 procent.

Vindkraften har ju utvecklats till global industri men genererar trots det inte mer än 1,4 procent av all el. Solenergin är ”så patetiskt lågproducerande” att den måste slås samman med tidvatten- och vågkraftverk för att man ska komma upp i futtiga 0,1 procent (avrundat uppåt).

Joanne Nova: “Om alla solkraftverk i världen skulle rasa ihop över en natt så skulle det överhuvudtaget inte märkas.” Inte heller skulle det märkas särskilt mycket om alla fula vindkraftverk blåste omkull, tillägger Skeppsgossen.

Däremot har Hydro Aluminium i Hamburg fått erfara vad som händer när de förnybara energikällorna momentant upphör att leverera. Övervakningssystemet i verket slog full stopp på maskinerna vid ett spänningsfall och under flera timmar stod produktionen stilla medan de anställda rensade valsarna från halvfärdig aluminiumplåt. Kostnaden för driftstoppet uppskattas till 10 000 euro.

lördag 18 augusti 2012

Vindkraftens profitörer

USA:s miljödepartement korsfäster oljeprofitörerna - tror de...

I likhet med Svensk Vindkraftförening arbetar amerikanska AWEA för ökad utbyggnad av vindkraften som ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser vid fossil energiproduktion. De gröna narrarna dansar glädjedanser till den här lobbyorganisationens pipa – lyckligt okunniga om att bakom AWEA står flera av världens största användare och producenter av fossila bränslen.


Robert Bryce vid Manhattan Institute har avslöjat bluffen som enligt Skeppsgossens mening tystats ned av media. Genom att aktivt verka för mer vindkraft kan de inblandade företagen tillskansa sig ohemula skattefria subventioner och lånegarantier från den amerikanska staten. Och det handlar om stora pengar – enligt Bryce om över 3,25 miljarder dollar som gått till åtta företag med anknytning till AWEA.

I styrelsen för organisationen sitter nämligen företag som BP, General Electric, Iberdrola och EOn. Tyska EOn har vi ju också i Europa och enligt samma källa släppte denna jätte 2010 ut 116 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från hela Tjeckien. I USA har EOn 11 vindfarmer på 2000 MW nominell effekt, men företaget producerar 14 gånger så mycket el genom kol/naturgasdrivna kraftverk. Det hindrar inte att EOn fått över 540 miljoner dollar för att stimulera vindkraft.

Spanska Iberdrola S.A. är den näst största vindkraftsoperatören i USA med 4800 MW kapacitet. Men av totalproduktionen på 154 000 GWh kom 2010 52 procent från kol- och gaseldade kraftverk. Vindfarmerna producerade futtiga 25 000 GWh. Det betyder att Iberdrola producerade ungefär 3 gånger så mycket el från andra energikällor än vinden.

Också solkraften levereras med hjälp av statliga subventioner av företag som utan att skämmas producerar betydligt mer el med fossila bränslen. Ett exempel på det är enligt Robert Bryce NRG Energy i New Jersey, som tillsammans med sina leverantörer fixat 5,2 miljarder dollar i statliga lånegarantier. ”NRG är inget företag som sysslar med förnybar energi. Idag producerar det 26 000 MW totalt – 450 MW från vindkraftverk, 65 MW från solkraftverk och 1 175 MW från kärnkraft. Resten kommer från fossileldade anläggningar.”

Robert Bryce fortsätter:

“Den gröna vänstern har tillsammans med Occupy Wall Street-rörelsen länge protesterat mot Big Business och oskäliga företagsvinster. Men ingenstans har de mer kända miljögrupperna som Sierra Club och Greenpeace ifrågasatt de subventioner som amerikanska staten gett till vindkraftsindustrin. Deras läppar är förseglade trots det faktum att många av företagen lever på att framställa elektricitet med fossila bränslen.”



fredag 17 augusti 2012

Mer om fågelslakten


Att vindkraften är en fullständigt meningslös, improduktiv och miljöförstörande energikälla har framhållits otaliga gånger. Men trots det fortsätter politikerna att slösa skattebetalarnas pengar på dessa beläten. Och av samma orsak sopar de all kritik under mattan. Det mest flagranta exemplet på detta är den tystnad som mött vissa oberoende organisationer med fågelskydd på agendan när de tagit upp den pågående fågelslakten runt vindkraftverken.


Naturvårdsverket och ornitologer i Sverige instämmer i vindkraftälskarnas hallelujakör i stället för att göra seriösa långtidsundersökningar av vad som egentligen händer med framför allt rovfåglarna i områden med stora vindkraftsfarmer. Inte heller brittiska Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) och Audubon Society i USA tycks anse att propellrar med en svepyta motsvarande en fotbollsplan och bladspetshastigheter på upp till 300 km/h utgör ett problem för fågellivet.

Det finns gott om bevis för denna tragedi från olika håll i världen. Världens mest studerade anläggning i Altamont Pass i Kalifornien beräknas ha dödat mellan 2000 och 3000 kungsörnar under de senaste 20 åren. Efter bygget av vindkraftfarmen på ön Smøla utanför Norge har stammen av havsörnar reducerats kraftigt och förra året lär en enda unge ha överlevt. I Tasmanien har vindkraftverken nära nog utrotat en lokal underart till de rödlistade viggstjärtsörnarna.

Det framhålls ibland att fåglar undviker att flyga nära vindkraftverk, men det är en sanning med modifikation. Andra källor hävdar tvärtom att rovfåglar dras till just de lokaler (höjder och åsar) där vindkraftverken står, eftersom det är där som uppvindarna finns. På grund av de höga hastigheterna hos bladspetsarna sugs fåglarna in och strimlas. Det finns flera klipp på Youtube att titta på för den som vill ha bildbevis.

Den franske fågelvännen Marcel Duchamp som nu bor i Alicante i Spanien är den kanske mest aktive vindkraftsmotståndaren. Han driver organisationen Save The Eagles International på vars hemsida det finns gott om otäcka bilder av fågelfynd under vindsnurrorna. Enligt hans beräkningar handlar det om miljoner fåglar som varje år dödas av vindkraftverk enbart i Spanien. Men hans arbete avfärdas självklart av de organisationer som borde undersöka saken – “Duchamp är bara ute efter att svartmåla vindkraftsindustrin” är en vanlig kommentar.

Och om det nu skulle vara så, gör det Duchamp mindre trovärdig? Duchamp har lagt fram bevis som det borde ligga i naturvårdsmyndigheternas intresse att ta en närmare titt på och bemöta.

Tyvärr står det klart att också etablerade naturskyddsorganisationer kan köpas till tystnad. Bygget av en stor vindfarm på Cape Cod i USA hotades av protester från den lokala avdelningen av Audubon Society – men protesterna upphörde när vkv-exploatörerna gav avdelningen en massa pengar för kommande undersökningar om kraftverkens inverkan på fågellivet. Det hände 2010 och sen dess har det varit tyst om eventuella skador.

I Storbritannien påstår sig RPSB hålla ett öga på fågellivet kring vindkraftverken, samtidigt som man hävdar att ”klimatförändringarna är ändå det största hotet mot mångfalden på jorden”. Scottish & Southern Energy har till och med slagit påsarna ihop med sällskapet och donerar 10 pund till varje kund som påstår sig värna om mångfalden. Andra organisationer får generösa bidrag för att tillstyrka byggandet av nya vindkraftverk i fågelkänsliga områden.

Ett exempel är anläggningen Edinbane på Isle of Skye, som hyser en stor population av kungs- och havsörnar. Den första datorkörningen av “kollisionsmodellen” visade att det troligen skulle dödas 137 kungsörnar under en period på 25 år – nästan 10 gånger fler än det tillåtna maxtalet på 15 fåglar. Då ändrade man på parametern ”undvikandegrad” från 95 till 98 procent och minskade antalet vindsnurror med 9 stycken. Och vips var man nere i tilllåtna maxkvoten 15 örnar.

Stora rovfåglar är inte de enda offren för vinkrafthysterin. Tusentals kilometer kraftledningar behövs för att ansluta dem till elnätet. Birdlife International har i en studie angett antalet döda fåglar per kilometer kraftledning till ca 800. Och hur många fladdermöss som imploderar av lufttrycket från propellerbladen är helt omöjligt att uppskatta.

För oss vanliga medborgare är det straffbelagt att döda såväl fladdermöss som örnar. Men de politiker och tjänstemän som godkänner lokaliseringen av vindkraftverk och de som tjänar pengar på dem står ovanför lagen. Att fågellivet får betala ett högt pris för ett löjligt och totalt onödigt krafttillskott bryr de sig inte om. När ska Sveriges ornitologer sluta blunda?

År 2009 fick Exxon Mobil böta 600 000 dollar för att de under en femårsperiod hade råkat döda 85 fåglar i fem amerikanska delstater. Enligt US Fish & Wildlife Service (FWS) kan så många som 500 000 fåglar och oräkneliga mängder fladdermöss varje år få sätta livet till på grund av vindkraften.

Ändå har inget vindkraftföretag dragits inför domstol för denna fågelslakt. I stället subventionerar man verken och ser till att det hela tiden byggs nya som i sin tur måste subventioneras för all framtid. Det har gått 40 år sen man gjorde de första satsningarna på vind- och solkraft i USA och än idag kan inget av energislagen klara sig utan subventioner.

I USA svarar vindkraften nu för 2,3 procent av den totala elförbrukningen. Enligt beräkningar från det amerikanska energidepartementet kommer fossila bränslen att svara för 77 procent av energiproduktionen 2035 (jämfört med 83 procent 2010). Samtidigt har bidragen till energin från ”förnybara” bränslen som etanol, sopförbränning och biomassa minskat från 8,9 procent 1983 till 7 procent.

För några år sen fördes en debatt om den fågeldöd vindkraftverken orsakar och i bland annat tidskriften Vår Fågelvärld nr 3/2009 fanns en artikel om örnarna på Smøla. Den baserades på undersökningar som utförts i initialskedet – sen dess verkar också den debatten ha tystnat trots att man räknat till 26 döda örnar på några år. Kanske är norska havsörnar smartare än de spanska och amerikanska som enligt FWS ovan fortsätter att utrota sig själva genom att flyga för nära propellrarna?





tisdag 14 augusti 2012

Eget vindkraftverk kan vara en investering på 2000 års sikt

Drömmen om ett eget litet vkv på hustaket får näring av de artiklar som klimatnarrar som Jonas Tell, Pär Holmgren m.fl. matar villatidningarna med. Och blåser det inte tillräckligt kan ju den miljömedvetne i stället slänga ut tiotusentals kronor på lika oanvändbara solceller.


Amerikanska Consumer Report bestämde sig för att långtidstesta ett litet vkv, Honeywell WT6500 Wind Turbine, som ännu inte säljs i vårt land men som säkert dyker upp så småningom. Tillverkaren heter WindTronics.

Fördelen med aggregatet är att det inte har någon kuggväxellåda. Därför arbetar det tystare än sina stora kusiner och behöver inte heller lika starka vindar som andra villamodeller. Redan vid en vindhastighet på knappa 5 meter i timmen ska verket börja generera elektricitet. Enligt tillverkaren ska verket i ett normalblåsigt läge kunna leverera 1 155 kWh på ett år.

Efter 15 månaders drift har tidningens vkv levererat mindre än 4 kWh, ungefär så mycket som behövs för att driva ett amerikanskt luftkonditioneringsaggregat under en eftermiddag. Att resultatet var så dåligt fick tidningen att undra, men tillkallad servicetekniker bekräftade att den lilla vindsnurran var rätt installerad.

Honeywells Wind Turbine kostar 11 000 USD på plats. Livstiden anges till 20 år. Consumer Report summerar:

”Med den takt WT6500 levererar ström på vårt tak kommer det att ta flera tusen år innan den har betalat sig – och inte de 56 år som det skulle ha tagit ifall den genererat de 1 155 kWh som utlovats.”

Skeppsgossen struntar i och för sig i att det finns klimatdårar som slänger ut pengar på sådana här magiska manicker. Hans förslag är att vi vanliga elkonsumenter inte bara ska kunna välja energibolag utan också den teknik som används för att generera elen. De som tror på vindkraft kan ju då abonnera på enbart vindkraft, med de ständiga stilleståndsperioder som utmärker denna.

Vid ett par tillfällen har jag också kontaktat elbolagen och skojarsajterna elskling.se och kundkraft.se för att få veta vilka elbolag de kan rekommendera som inte levererar ström från vkv. Tror du att han ens fått något svar?



Se upp med eko-fascisterna!

Gulligt gröna fascister


Enligt en ny rapport kommer den brittiska satsningen på vindkraft att leda till att genomsnittsfamiljens elräkningar ökar med runt 300 pund per år (58 procent). Det säger den brittiske ekonomen professor Gordon Hughes som närmare granskat “124 miljarders-blundern” som man kallar de gröna energiplanerna för de närmaste åtta åren.


Nej, den gode professorn målar upp en dyster bild och framhåller också att alla dessa pengar inte kommer att minska utsläppen av växthusgaser. Övergången till grön energi är oerhört kostsam och kräver teknik som inte alls är så grön som många påstår.

En annan tung kritiker är professor Ian Fells som är rådgivare till parlamentet. Han menar att det vore rimligare att satsa på gasdrivna kraftverk som kan producera samma energimängd för 13 miljarder pund – alltså nästa 10 gånger billigare än vindkraften. ”Vindkraften är den dyraste tänkbara metoden att framställa elektricitet”, säger han. Och tillägger att kraftigt höjda energipriser kommer att leda till ökad arbetslöshet och industriflykt till länder med billigare energi.

Uttalandena ovan har fått Skeppsgossen att minnas ett samtal som han hade med en amerikan för något år sen. Han berättade om en granne som var grön ända in i själen. Han installerade solfångare för att värma vatten, solpaneler för att göra egen elström, batterier för lagring av överskottsel och en liten vindsnurra på taket. Efter alla Obamasubventioner kostade kalaset 32 000 USD. Batteriaggregatet måste bytas om 5 år, solcellerna om ungefär 10 och vindsnurran kom med 10 års garanti.

Min fråga blev förstås om han sparat några dollar. Fungerade grejorna som han tänkt? Jag fick aldrig några svar och numera talar vi överhuvudtaget aldrig med varann. Det har förstås fått mig att fundera över hur klokt det är att låta gemene man skicka ut överskottsel i det allmänna nätet. Teknikerna brukar kalla det ”smutsig elkraft” eftersom den kräver filtrering för att inte rubba balansen i nätet.

Så långt min amerikanske vän och hans granne. Jag inbillar mig att situationen här hemma är snarlik. Plötsligt belastas nätet med toppar som det inte är dimensionerat för att klara av.

Under alla förhållanden är all satsning på grön energi en katastrof för samhället. Medan jordens medeltemperatur sjunker höjs priserna på livsviktig energi – förra vintern frös 200 invånare ihjäl enbart i staden Stoke-on-Trent i England, många av dem därför att de inte hade råd att betala elen för uppvärmning.

Så ser eko-fascismen ut. Nästa steg blir kanske att döda alla klimatskeptiker. Eller som en bloggare formulerat det: ”Vi har sett alltihop förut, fast då var fascisterna bruna. Nu är de gröna, men det är också det enda som skiljer dem åt”.

måndag 13 augusti 2012

Mänsklighetens framtid beror av oljan


Oljan är den viktigaste energikällan i den civiliserade världen. Det säger Patrick Moore, som ju en gång var med och grundade Greenpeace men som numera är en av de gröna hymlarnas argaste kritiker. Nyligen bemötte han en artikel av Bill McKibben i tidskriften Rolling Stone, där oljan utmålas som ett hot mot världen som måste stoppas till varje pris.


Oljan svarar för 36 procent av den globala energin och om de gröna lyckades stoppa all utvinning skulle mänskligheten snart gå under. ”Om vi slutade använda fossila bränslen idag eller 2020 som Al Gore föreslagit, så skulle hälften av mänskligheten utplånas och efter något år skulle det inte finnas ett träd kvar på jorden till följd av jakten på annat bränsle.”

I likhet med andra vettiga människor har dr Moore insett att vi knappast kan påverka klimatet. Han framhåller att IPCC nöjt sig med ett försiktigt ”det är troligt att utsläpp från mänskliga aktiviteter orsakat det mesta av uppvärmningen sedan mitten på 1900-talet (1950)”. Den noterade uppvärmningen på 0,4°C under perioden 1910-1940 skylls inte på människan, men panelen säger inget om vem eller vad som orsakat den. ”Här föreligger en lucka i logiken”, skriver dr Moore och tycker att det är underligt att ingen diskuterat den.

“Den globala medeltemperaturen har legat stilla under de senaste 15 åren, samtidigt som CO2-utsläppen ökat. Det kan bara finnas två möjliga förklaringar till det: antingen finns det en naturlig faktor som kompenserar för den uppvärmning CO2 borde ha orsakat eller också har CO2 ingen större betydelse för uppvärmningen överhuvudtaget.”

Tillbaka till oljan. Länge har vi fått höra att den är på upphällningen men nu säger f.d. oljekonsulten och energiforskaren Leonardo Maugeri att vi tvärtom kan räkna med en oljeboom runt 2020. Produktionen kan då vara uppe i 110 miljoner fat om dagen, vilket är 20 procent mer än idag. ”Vändpunkten” inträffar 2015, sen kommer tillgången att vara större än efterfrågan och priserna att gå ner ordentligt.

Det är alla de nya fyndigheterna, oljesanden och förbättrad utvinningsteknik som är orsak till boomen, förklarar Maugeri. De nya stora oljeländerna blir enligt honom Irak, USA, Kanada och Brasilien.

För miljöfascisterna är den här sortens nyheter givetvis ett rött skynke, och redan i kväll (13 augusti) serverar SVT:s Vetenskapens värld ett grovt vinklat reportage om hur oljeutvinningen förstör Kanadas vackra natur… Skeppsgossen skulle gärna se ett reportage om hur vindkraftverken förstör Sveriges natur, men den gamla sanningen om grandet och bjälken håller fortfarande.

lördag 11 augusti 2012

Efter oss Syndafloden

Snart får vi jobba på ackord...
Ingen kan väl ha undgått att det regnat något alldeles överjävligt på Filippinerna på sistone. Det är inte första gången i historien, men i år har de katolska biskoparna kommit på att det kan ha med den globala uppvärmningen att göra. Och då finns det plats för en bön förstås... Så här lyder den i sammandrag:


“Gud Fader Allsmäktig, vi upphöjer våra hjärtan i tacksamhet till Dig för att vi är en del av Din skapelses under… Vi erkänner våra synder mot Dig och resten av skapelsen. Vi har inte tagit hand om Naturen som vi borde ha gjort… Den globala uppvärmningen är över oss. Tyfoner, översvämningar, vulkanutbrott och andra naturliga fenomen drabbar oss i allt större utsträckning och med allt större kraft. Vi vänder oss till Dig, våre käre Gud, och ber om förlåtelse för våra synder… Amen.”

Ursäkta svenskan, men vilket jävla dravel det katolska prästerskapet prackar på de människor som drabbats av en återkommande naturkatastrof. När får vi höra Anders Wejryd predika global uppvärmning i svenska kyrkor? Förhoppningsvis aldrig. Ovanstående bevisar bara det Skeppsgossen (och många andra kloka personer) hävdat i åtskilliga år – nämligen att budskapet om global uppvärmning har direkt religiösa övertoner.

I bibeln kan man läsa att våra synder framkallar Guds vrede och att Han straffar oss med Syndafloden. Miljönarrarna säger att när du kör bil till jobbet så kommer isbergen att smälta och dränka dig i en ny syndaflod. Enda skillnaden mellan de båda versionerna är att någon gud inte finns med i den nya upplagan av denna straffpredikan. Han har ersatts av ett par tankesmedjor.

Miljörörelsen och dess anhang förvandlar “syndafloden” till ett vetenskapligt fenomen och gör en dogm av den. Kättarna fördrivs med stenar och skällsord. Vår synd består inte längre i att vi trotsar Gud och Hans ord utan att vi vägrar lyda Vänstern. De nya syndarna är industrifolk, suv-ägare och familjer med många barn.

Men den verkliga synden är inte de gärningar vi begår utan att det finns så många människor som är svaga i tron. Ty de som tror kan flyga jetplan jorden runt och ändå få förlåtelse. De köper den genom att klimatkompensera. Må Djävulen ta dem, säger Skeppsgossen.



fredag 10 augusti 2012

Grönlandsisen - del 3

Att Grönlandsisen smälter hejdlöst och okontrollerat har Skeppsgossen hört till leda. Här fortsätter följetongen med avsnitt 3...

Enligt amerikanska alarmistorganet Scientific American har istäcket under de senaste åren förlorat 36 miljarder ton is varje år. Nu har en grupp “klimatförnekare” på Nya Zeeland räknat på saken och kommit fram till att det betyder en årlig förlust av is på 0,00148 procent. Därav följer att det – om ingen istid kommer i vägen – kommer att ta endast 67 222 år innan all is är borta!


Den senaste skrämselartikeln har författats av en herre som heter David Biello och har den sensationella och omskakande rubriken ”Grönlands avsmältning drivs av de kollapsande kustglaciärerna”. Vänta, det blir värre. ”På grund av det besynnerliga vädret har hela den istäckta ytan på världens största ö smält under en period i år” (det syftar förstås på tövädret under en knapp vecka i juli). Vad herr Biello förtiger är givetvis att det är ett väderfenomen som inträffar ungefär var 150:e år.

36 miljarder ton smältande is låter förstås väldigt mycket, tills man som nyzeeländarna sätter sig ner och börjar räkna procent. Siffran förtjänar upprepas: 0,00148 procent per år.

Glaciärerna på Grönland tycks överhuvudtaget vara okänsliga för s.k. klimatförändringar och ligger där de ligger sedan den senaste istiden. Medan lite is smälter i kusttrakterna fylls de inre delarnas istäcke hela tiden på – med 5,4 cm årligen.



tisdag 7 augusti 2012

Har vi glömt bullret från vindkraftverken?

Inga bullerstörningar - men fan vad fult!


Mätningar av bullret från vindkraftverk har gett ovedersägliga bevis för att dessa utgör en hälsofara också för människor som bor långt från dem. Ca 70 procent av dem som bor upp till 5 km bort påverkas negativt av ljudet och över 50 procent anser det vara mycket störande.


Studien har gjorts vid universitetet i Adelaide i Australien och har som vanligt förtigits av media i Sverige.
Den genomfördes i närheten av en vindfarm i södra Australien som består av 37 st Vestas V90 turbiner på 3 MW. De här stora snurrorna uppges skicka ut mer lågfrekvent ljud än mindre modeller, ett faktum som påverkar hälsotillståndet hos människor som lever långt från anläggningen. Symtomen är de vanliga: sömnlöshet, illamående, stress, koncentrationssvårigheter och irritation över småsaker.

Danska myndigheter erkänner att lågfrekvent ljud menligt påverkar människor som utsätts för det. Därför har man angett en maximal ljudnivå inomhus på 20 dB(A). Men genom att manipulera de parametrar som används vid beräkningarna har nivån höjts till 30 dB(A) i 30 procent av fallen, enligt en artikel av Henrik Møller, professor i akustik vid Aalborgs universitet. ”Ingen skulle acceptera ett buller på 30 dB(A) i sitt hem nattetid.”

Också här hemma har röster höjts för bättre kontroll av de mätningar som görs i närheten av vindkraftverken. Vid ett av Svenska akustiska sällskapets årsmöten påtalades att ”bullerforskare och Naturvårdsverket är överens om att bullerberäkningarna vid vindkraftsprojektering är otillförlitliga och att reglerna måste skärpas”. Efter det lär dock inte mycket ha hänt utan de stora vindkraftverken blir bara fler och fler.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd fortsätter oförtrutet kampen mot de vansinniga satsningarna på vindkraft. I en artikel på Newsmill hoppas Jonny Fagerström och Björn Törnvall på någon form av ”självsanering” på grund av de låga elpriserna och överkapaciteten på elenergi:

”Sveriges elöverskott väntas öka till 25 TWh utan vindkraften vilket kommer att hålla elpriset lågt. Nya vindkraftverk kommer fortsatt att vara olönsamma och närmast omöjliga att finansiera via banksystemet. Troligen kommer även nätägande elbolag att ytterligare dra öronen åt sig inför de mycket kostnadskrävande investeringar i lokal-, regional- och stamnät som vindbolagen kräver, men som de inte kan eller vill betala själva. 2012 kommer sannolikt att bli ett mycket omskakande år för många i den bidragsdrivna svenska vindkraftsbranschen.”

Ännu har Skeppsgossen tyvärr inte sett några konkurser i branschen och den nya satsningen på en vindpark i havet utanför Söderhamn är i sanning illavarslande. Säkert får jag anledning att återkomma många gånger till de narrar som livnär sig på vindkraft utan hänsyn till vare sig natur, människor eller djur.





söndag 5 augusti 2012

Antarktis 100 grader varmare än idag - för 50 miljoner år sen




En gång har det vuxit palmer och baobabträd i Antarktis. För 50 miljoner år sen. Tro det eller ej, men det framgår av borrkärnor från havsbottnen i närheten av kontinenten.



Resultaten har publicerats i Nature och visar att varma havsströmmar och höga CO2-halter tillsammans skapade så höga temperaturer i området att där fanns en tropisk vegetation i stället för de isberg vi ser idag.

När den varma havsströmmen kollapsade och ersattes av kallare vatten försvann också regnskogarna och palmerna.

Hur kan man nu veta att det verkligen växte tropiska träd där? Jo, borrkärnorna innehåller fossila pollen och sporer som är mellan 53 och 46 miljoner år gamla och kommer från kontinentens kuster. Ytterligare bevis har man fått genom jordprover från kustområdena.

Av fynden kan man också dra en rad intressanta och häpnadsväckande slutsatser som att
naturen kan höja temperaturen på en kontinent med upp till 100°C även när CO2-halten i atmosfären är ungefär densamma som idag. Visst var det länge sen det växte palmer i Antarktis, men ur ett geologiskt perspektiv var jorden bara 1 procent yngre än idag. Det fanns däggdjur och en del av dem hade börjat utvecklas till primater.

Folk bör hålla de här forskningsresultaten i minnet nästa gång klimatnarrarna försöker lura dem genom att påstå att en eller ett par graders temperaturökning är början till en katastrof, tycker Skeppsgossen.



fredag 3 augusti 2012

Sanningen om fågelslakten

En rödglada offrad på vindkraftens altare
I ett par inlägg har Skeppsgossen uppmärksammat den fågelslakt som vindkraftverken orsakar. Jag har också efterlyst kommentarer från ornitologiskt håll men ingen har reagerat. Det senaste inlägget daterat 28 juli har dock fått en man vid namn Jan Eriksson att kommentera. Han menar att det är orimligt att 6 miljoner och kanske ända upp till 18 miljoner fåglar och fladdermöss halshuggs eller imploderar när de kommer för nära något av de 18 000 vindkraftverken i Spanien, vilket jag skrivit i inlägget.



Skeppsgossen har hämtat uppgifterna från en webbsida som heter Save the Eagles International. Den drivs av fransmannen Mark Duchamp, bosatt i Spanien. Mark Duchamp refererar i sin tur till en pressrelease från Spanish Society of Ornithology, en organisation som enligt Jan Eriksson inte existerar utan bar är någon sorts täckmantel för vindkraftsmotståndarna i landet. Den ”riktiga” fågelskyddsorganisationen i Spanien heter i stället enligt honom Spanish Ornithological Society på engelska.

För att bringa klarhet i begreppen har Skeppsgossen kontaktat Mark Duchamp och fått ett uttömmande svar som här återges i redigerad form.

”Misstron hos dina läsare är förbluffande. Spanish Society of Ornithology är den korrekta översättningen av Sociedad Española de Ornitologia, som är Spaniens största ornitologiska sammanslutning, och landets Birdlife-partner SEO/Birdlife…

I pressreleasen från SEO/Birdlife daterad 12 januari 2012 heter det bland annat: De över 18 000 vindkraftverken i Spanien kan orsaka årliga dödstal för fåglar och fladdermöss på mellan 6 och 18 miljoner individer.”

Jan Eriksson skriver också att organisationen Save the Eagles är mer intresserad av att stoppa vindkraftsutbyggnaden än av att rädda örnar. Det menar Mark Duchamp är som att säga till en brandman som just räddat människoliv att du inte gjorde det för att rädda liv utan för att du skulle få behålla jobbet, bli befordrad eller få ett lönelyft.

Skeppsgossen efterlyser fortfarande uttalanden från Naturvårdsverket och omdömesgilla personer i den här frågan som hittills mest sopats under mattan. Det får mig att misstänka att fågeldöden är ett ”icke-problem” som ger några fjädrar på marken under vindkraftverken men snart blåser bort.

Frågan är högaktuell för Sveriges del när man nu börjar bygga den stora vindparken i havet utanför Söderhamn. Hur många örnar och andra större fåglar kommer att slaktas därute? Säkert har man gjort en utredning någonstans som avfärdar hotet – det gjordes också 2010 av Audubon Society när man byggde en vindpark utanför Cape Cod i USA. Några hinder kunde dock inte fågelvännerna finna, i varje fall inte sedan de fått en rejäl påse dollar för att hålla tyst.

Vi vanliga människor får inte döda eller ens ta hand om en skadad rovfågel, men lagen om naturskydd gäller inte för dem som vill tjäna pengar på vindkraft.

En förnuftets röst i klimatdebatten

John R. Christy är professor i atmosfärvetenskap vid universitetet i Huntsville, Alabama, och en av världens ledande klimatforskare. Nyligen vittnade han i ett senatsutskott i Washington och hade många kloka synpunkter på klimatet och klimatdebatten. Han inledde sitt anförande med att bemöta påståendena om att senare års extremväder utgör bevis för att vi människor påverkar klimatet.





”Jorden är mycket stor, vädret mycket dynamiskt och någonstans måste man räkna med extrema, årliga och helt naturliga väderhändelser. Vad vi har upplevt nu är mindre dramatiskt än många händelser som inträffat tidigare.”

Han framhöll också att observationer är betydligt mer pålitliga än spekulativa klimatmodeller av den typ IPCC ägnat sig åt. ”De tusentals forskare som ägnar sig åt klimatförändringarna är långt ifrån överens”, sa Christy. ”Därför är det fel att tala om konsensus. Klimatforskning är ett osäkert forskningsområde. Anslag måste också ges till de forskare som arbetar oberoende för att vi ska få en allsidig genomlysning.”

Koldioxiden i atmosfären ger näring åt växtligheten och därmed föda åt människor och djur. Ju högre CO2-halt desto mer mat åt alla. Med hjälp av billig kolbaserad energi kan människor lyftas ur förlamande fattigdom. Stigande CO2-halter ger hopp om en bättre tillvaro för dem som lever på marginalerna utan tillgång till elektricitet, transportmedel och industri, Modern kolbaserad energiproduktion innebär också att skogar kan räddas och att andra miljöproblem som vatten- och luftföroreningar minskar. Så länge vi inte kan skapa ekonomiskt överkomlig energi på andra sätt kommer kolet att förbli den viktigaste energikällan.

Christy framhöll också vikten av att vi förbereder oss på extrema väderhändelser som torka och översvämningar genom praktiska åtgärder i stället för att som nu inbilla oss att vi kan påverka vädret, vilket tvärt emot vad en del hävdar är omöjligt.

”Klimatforskarna har inga laboratoriemetoder med vilka vi kan testa våra hypoteser. Resultatet är att så kallad vetenskap inbegriper personliga åsikter, myndighetsargument, dramatiska pressreleaser och svammel om konsensus från vissa grupper. Det är inte vetenskap.”

Vad gäller våra möjligheter att påverka klimatet refererade Christy till en rapport från 2006. Då gjorde han tankeexperimentet att vi år 2020 hade 1000 1,4gW kärnkraftverk i drift. Ett sådant jätteprojekt skulle ändå bara leda till en 10-procentig minskning av de globala CO2-utsläppen och ha en minimal betydelse för klimatet. Situationen har inte ändrats sen dess, möjligen blir påverkan ännu mindre eftersom klimatsystemet inte tycks vara känsligt för CO2-utsläpp.

Skeppsgossen gläds över att det fortfarande finns förnuftiga forskare som får komma till tals i officiella sammanhang som detta. Tänk om också svenska politiker gjorde sig besväret att lyssna till män som John R. Christy (i stället för att som vissa klimatnarrar avfärda honom som en lakej betald av oljebolagen). Till slut ett tänkvärt citat av Christy:

“Moder Natur arbetar helt enkelt med ett system som är så komplext att vi vanliga dödliga (exempelvis forskare) inte behärskar det och inte heller har verktyg att kunna hantera det. Som min gymnasielärare i fysik brukade säga vid denna vi-ska-övervinna-världen-med-en-räknesticka-tid: Börja alla vetenskapliga uttalanden med orden På vår nuvarande nivå av okunskap tror vi att vi vet…”





torsdag 2 augusti 2012

"Över 3 miljarder slösade på klimatpropaganda 2010"

”I mars kom Riksrevisionen med en rapport med rubriken ’Svensk klimatforskning’. Jag har läst rapporten och är helt förbluffad över att den inte fick större uppmärksamhet i media. Enligt min mening är det en svidande kritik mot framförallt regeringen men även mot riksdagen.”


Det skriver SD-politikern Thoralf Alfsson på sin blogg och sätter fingret på en av de nyheter som PK-media i Sverige systematiskt förtiger eller i bästa fall ger en notis på undanskymd plats. Och genom att göra det kan ju vi svenskar få fortsätta att tro att allt är som det bör vara och att våra skattepengar används för att främja tillväxt och utveckling. Officiellt används ca 2 miljarder kronor på ”klimatforskning” vilket bara det borde få folk att höja ett ögonbryn. Men enligt Riksrevisionen uppgick forskningsmedlen till minst 3,6 miljarder kronor under 2010!

Det första problemet som Riksrevisionen stötte på var att regeringen eller myndigheter inte har någon definition på klimatforskning… När man jämför med våra nordiska grannländer så får man lite perspektiv på hur mycket som satsas på klimatforskning. Enligt rapporteringen till FN satsade Sverige ca 1200 miljoner på klimatforskning år 2008. Motsvarande siffra för Norge var 330 miljoner norska kronor och för Danmark ca 320 miljoner DKr.

Sverige är världsbäst på att producera artiklar när det gäller växthusgaser, det framgår av den tabell Riksrevisionen tagit fram. Man måste ställa sig frågan om det är en hysteri som råder i Norden på detta område. Svenskarna är ändå överlag rysligt dåligt informerade om klimatförändringarna, allt medan staten öser ut pengar till skumma ”forskare” som naturligtvis inte vill såga av den gren man sitter på.

”Egentligen är det en skrämmande läsning när man ser hur 3 600 miljoner kronor ges i bidrag till olika forskningsprojekt men att uppföljningen är minimal”, fortsätter Thoralf Alfsson. ”Handlar det bara om kvantitet och inte kvalitet från regeringens sida när forskningsmedlen fördelas?

Jag gissar att det i denna soppa finns en mängd klimatalarmister som är livrädda för att staten, landstingen och kommunerna skall börja syna till vem och till vad dessa bidrag betalas ut. Jag gissar att många har med ord som växthusgaser, koldioxid, klimatförändringar och liknande i sina ansökningar när de äskar anslag för sina ’forskningsprojekt’. Det räcker nog också många gånger när den stora penningbörsen öppnas och anslagen fördelas.”

Det finns åtskilliga kommentarer till Thoralf Alfssons inlägg som är väl värda att citera. Jag nöjer mig med en som lyder: ”Klimatindoktrineringen är till för roffa av svensken dom sista korvörena man har kvar. Skatt och miljöavgifter på allt. Globalt sett borde inte levnadssättet av den lilla befolkningen i Sverige utgöra något större klimathot…Vindkraftvansinnet är ju bara lönsamt när investmentbolag kan få de feta skattepengarna för att bygga vindkraftverk. Om 20 år står massor med vindkraftverk öde och ingen har råd att riva dom. Kvar är förstörd vildmark och nationalparker efter dom vägar och kraftledningsgator som grävts fram för smälla upp monsterstora vindsnurror.”

Att hela klimatvansinnet har en politisk grund har stått klart för många självständigt tänkande människor i åratal. Men i och med att miljöfascister och politiker med medias benägna bistånd fått styra debatten har de vanliga medborgarna successivt indoktrinerats att tro på amsagor som bara kan jämföras med religiösa berättelser i exempelvis bibeln och koranen. Därför seglar Narrskeppet med ständig slagsida.



Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare