Och över alltihopa lyser Moder Sol...

Chansen till en skridskotur på Hollands kanaler styrs av solaktiviteten. 

Ibland kan en skridskotur på de holländska kanalerna inspirera till intressanta teorier om vad som styr vårt klimat, åtminstone i Europa. För 20 år sen deltog professor Frank Sirocko i en skridskotävling, som anordnas vart 10:e eller 11:e år – oftare lägger sig inte isen på kanalerna. Varför? undrade den gode professorn som nu arbetar vid Johannes Gutenberg-universitet i Mainz i Tyskland. Nu har han genom att studera isläggningen av Rhen funnit ett samband mellan solaktiviteten och kalla vintrar.


Forskarna har länge misstänkt att solens 11-årscykler påverkar klimatet på jorden. Men temperaturdata går inte tillräckligt långt tillbaka för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Nyligen har emellertid ett internationellt team av vetenskapsmän fått bevis för att ovanligt kalla vintrar i Centraleuropa hänger samman med låg solaktivitet och litet antal solfläckar. Beviset är Rhens isläggning.

“Fördelen med att studera just floden Rhen är att den är så tillförlitlig vad gäller isbeläggningen. Antingen är den isbelagd eller också är den det inte.”

Från sent 1700-tal och fram till mitten på förra seklet var Rhen en viktig transportled. Därför har man vid hamnarna längs floden gjort noggranna noteringar om när isen lade sig och stoppade pråmtrafiken. Tack vare dessa och andra dokument har forskarna kunnat avgöra hur ofta detta inträffat. Sirocko och hans kolleger fann att mellan 1780 och 1963 frös Rhen till på flera platser vid 14 olika tillfällen. Med tanke på hur stor floden är krävs det extremt låga temperaturer för att isen ska lägga sig, varför man på det här sättet kan skaffa sig en tillförlitlig bild av hur kalla vintrarna varit i området.

Vid en jämförelse med solens 11-årscykel kom Sirocko fram till att 10 av de 14 extremt kalla vintrarna sammanföll med perioder av minimal solaktivitet (litet antal solfläckar). Det gick på så sätt att bevisa ett statistiskt samband mellan extremt kalla vintrar i Centraleuropa och låg solaktivitet – och därmed ett direkt orsakssamband för de senaste 230 åren.

När antalet solfläckar är litet minskar den ultravioletta strålningen. Det innebär att jordatmosfären inte värms upp lika mycket som annars, och det orsakar i sin tur en ändring i cirkulationsmönstren hos troposfär och stratosfär som har en direkt inverkan på väderförhållandena. Men få solfläckar betyder inte att hela jordklotet svalnar, utan för det mesta är det mindre områden som berörs, exempelvis Europa. Det beror i sin tur på North Atlantic Oscillation (NAO), som ger kraftiga vädersvängningar i vår del av världen, t.ex. de kalla vintrarna 2010 och 2011.

“Klimatet styrs inte av en enda variabel,” säger Sirocko. “Det handlar faktiskt om fem eller sex variabler. Koldioxiden är förvisso en av dem, men solaktiviteten är också en.”

Det är ju många klimatforskare som hävdat detta före Frank Sirocko och de får nu ytterligare en pusselbit att passa in i väderbilden.