Vindkraften är varken förnybar eller hållbar

50 000 tunnland förstörd åkermark

Vindkraften påstås ju vara “förnybar”, ett påstående som med fog kan diskuteras. Skeppsgossen har tagit del av en undersökning från USA som visar på vilka enorma mängder material av olika slag som går åt för att tillverka och installera ett vindkraftverk. Här är några av de viktigaste punkterna.

Nu används uttryck som ”miljömässig hållbarhet” allt oftare i debatten. Vind och andra förnybara energikällor betecknas som ”hållbara” i motsats till olja, gas och kol. Det kunde man kanske säga för några år sedan när ”forskarna” påstod att världens fossila reserver snart var uttömda. Nu vet vi att tillgången på olja, kol och naturgas är så stor att reserverna räcker minst ett hundra år till, kanske till och med två.   

Tack vare metoder som frackning kan vi pumpa upp naturgas för att driva kraftverk som släpper ut förhållandevis små mängder koldioxid och genererar billig elenergi. Vindkraften däremot leder till högre elpriser och gör inget för att minska CO2-utsläppen, eftersom den kräver backup i form av gasdrivna generatorer.

Vindkraftparken Fowler Ridge i Indiana är ett typexempel som tas upp i undersökningen. Till en enda turbin på 1,7 MW går det åt 365 ton material till själva turbinen och pylonen, plus 1 000 ton betong och armering för grundläggningen. Hela vindparken i Fowler består av 315 turbiner; sammantaget handlar det alltså om 515 000 ton material av de mest skilda slag.

Vindparker kräver också stora landytor som kunde användas bättre för odling, och den havsbaserade vindkraften förstör unika miljöer i mycket större utsträckning än traditionella kraftverk.

Kärnkraftverket Palo Verde i Arizona genererar 3 750 MW och upptar en yta på ca 16 km². Det moderna koleldade John Turk-kraftverket i Arkansas upptar 11 km² för att ta några exempel. Båda levererar tillförlitlig el under 90-95 procent av året.

Jämför det med vindparken på Fowler Ridge som levererar 600 MW när det blåser och upptar 200 km² eller 50 000 tunnland jordbruksmark… Andra och värre exempel är ”världens största vindpark” Shepherds Flat i Oregon med 338 jättestora 2,5 MW turbiner som har en märkeffekt på 845 MW och brer ut sig på en yta på över 300 km².

Vem som helst inser att det går åt enorma mängder råmaterial för att producera vindkraftverk: stål, koppar, sällsynta jordmetaller, glasfiber, betong etc. Till allt detta kommer nya kraftledningar till både vindkraftverken och de gaseldade generatorerna som enligt vissa beräkningar kan gå 17-20 timmar per dygn när det inte blåser.

Det finns energiexperter som säger att det krävs mer energi att tillverka och installera ett vindkraftverk än vindsnurran kommer att generera under sin livstid. Men med tanke på de myter om vindkraftens förträfflighet som cirkulerar i media har det aldrig gjorts några riktiga analyser av de faktiska kostnaderna.

  

Miljöförstöring innebär inte bara nedskräpning av naturen och okontrollerade utsläpp – det handlar också om den förfulning och industrialisering av vår miljö som vindkraftverken skapar. Slakten på rovfåglar och fladdermöss uppmärksammas inte heller i den utsträckning den borde och vindkraftsbolagen hindrar i de flesta fall oberoende undersökningar av hur stort det verkliga antalet offer är.

Vindkraften är och förblir en styggelse i alla avseenden. Mycket långsamt har detta börjat gå upp för gemene man åtminstone i Europa. Nyligen har ju både Danmark och Tyskland stoppat vidare utbyggnad och danska Bornholm har röstat mot ett förslag om fler vindkraftverk på ön.   

Media fortsätter att mörka fågelslakten vid vindkraftverken

Fjädrar från örnar som dödats av vindkraftverk blir indianska huvudbonader i Colorado

Åtskilliga gånger nu har Skeppsgossen och andra naturvänner varnat för den masslakt av fåglar, fladdermöss och insekter som pågår vid vindkraftverken runtom i världen – och inte minst i Sverige. ”Det är inte så farligt, jämfört med hur många fåglar som dör i trafiken eller som dödas av huskatter” är det vanliga motargumentet från miljönarrarna som ler saligt så fort de får se en vindsnurra (och helst många tillsammans). Nu har det kommit nya uppgifter från USA, där man faktiskt tar det här problemet på allvar, även om vindkraftskapitalisterna där fortsätter att mörka den verkliga omfattningen av masslakten.

Det handlar om en studie över dödligheten vid Altamont norr om San Francisco, som ju är ett skräckexempel på hur ett landskap totalt industrialiserats av 1000-tals vindkraftverk. Där har man på senare år ersatt en del av de gamla rostiga snurrorna med stora 2,3 MW-turbiner. Enligt den här studien är dödligheten tack vare de långa och långsamgående bladen så liten som 65 fåglar och 19 fladdermöss, alla påträffade inom ett sökområde på 105 m från propellerbladen. Några få kadaver hittades utanför ett sökområde med en omkrets på ett par hundra meter.

Siffrorna stämmer dåligt med uppgifter från vindfarmer i östra USA, vad gäller både antalet offer och fyndplatserna. I undersökningarna därifrån ligger de flesta av offren mycket nära tornen och sällan längre bort än ca 50 meter från dem. Skillnaderna förklaras troligen av vem som bekostat undersökningen; i fallet Altamont var det exploatörerna själva. 

En man som heter Jim Wiegand menar att exploatörerna mycket väl känt till slakten och gjort allt för att dölja den. Han har besökt Eagle Depository i Denver, där man varje år tar hand om mer än 2 500 döda örnar. Det rör sig inte om fåglar som krockat med kraftledningar eller fordon utan enbart om vindkraftens offer. Centralen etablerades redan i mitten på 1990-talet just därför att så många örnar strök med när de kom för nära propellerbladen. De vackra fjädrarna samlas in och rengörs innan de blir huvudbonader åt indianerna. Varje fågel dokumenteras med bild och data över fyndplatsen.

Den ineffektiva vindkraften fortsätter under alla förhållanden att höja elpriserna och förstöra landskapet i såväl USA som Europa. Miljönarrarna tror fortfarande att vi måste ha “förnybar” energi för att stoppa klimatförändringarna och försvarar fågeldöden med att fåglarna skulle ha dött i alla fall på grund av den kommande globala uppvärmningen. Som någon sagt är det ett resonemang lika vansinnigt som att en diabetiker ska hugga av en arm eller ett ben eftersom han eller hon kanske ändå blir tvungen att amputera dem senare i livet.

Faktum är att vi inte kan skapa eller bibehålla en hållbar natur utan fåglar, fladdermöss eller insekter. Landskapet kommer att dö långsamt. Det är skrämmande hur miljörörelsen och naturvårdande organisationer går i hand i hand med vindkraftsindustrin mot en ekologisk katastrof i ”hållbarhetens” namn.

Läs mer på http://www.theecoreport.com/tag/mark-duchamp/

Örnar offras för vindkraften

Ännu ett offer för den meningslösa vindkraften

Det är på tiden att också svenska fågelvänner nu har börjat uppmärksamma hur alltfler av våra rovfåglar faller offer för vindkraftverkens propellerblad. I Kvällsposten kunde man häromdagen läsa om hur en naturfotograf bevittnade slutet för en havsörn som flög in mot ett vindkraftverk på Vinnö ängar väster om Kristianstad. En annan naturvän, Magnus Edelius, tog efteråt bilder av kadavret på marken.

Dagen efter händelsen kom ytterligare en rapport om en havsörn som fått en vinge svårt sargad av ett vindkraftverk i Lörby utanför Sölvesborg. Till tidningen säger Magnus Edelius att han tror att mörkertalet när det gäller sådana här olyckor är ”otroligt stort”. Mest illa utsatta är örnar och måsfåglar, menar han, men bevisen för en olycka äts som regel snabbt upp av rävar och annat vilt.

”Magnus Edelius anser att myndigheterna i större utsträckning borde ta med fågelströmmar när man gör miljöbedömningar och konsekvensanalyser för var nya vindkraftverk ska placeras. - Det är dödliga hot i skyn, vilket detta är bevis för, säger han.”

Så långt Kvällsposten. Skeppsgossen har i flera år nu varnat för sådana här händelser och presenterat den ena rapporten efter den andra om vindkraftverkens fågelslakt från framför allt Spanien, Storbritannien och USA. Han har också varit i kontakt med ornitologiska föreningar utan att få gehör för larmrapporterna. Därför känns det bra att åtminstone en naturvän offentliggör bildbevis (dock ej bilden ovan som vi hittat på internet). 

Men att beslutande myndigheter skulle vakna tror jag inte – för i det nya miljömedvetna Sverige sopas ju sådana här obehagligheter under mattan. Det är bara i andra länder som fåglar, fladdermöss och insekter möter en våldsam död bland vindkraftverken, har det hetat. 

Myndigheternas nonchalans är förskräckande. Hur kan man till exempel tillåta Höganäs kommun att uppföra en vindkraftpark vid Ingelsträde, som blivit riksbekant för sitt storkhägn? På fälten runt omkring brukar också stora flockar av gäss och svanar landa i samband med flyttningarna. 

Årets sista vindkraftsprotest

Snart i tunna skivor...

Nu har också de amerikanska indianerna sällat sig till vindkraftens motståndare. Det är den ökande slakten av kungs- och havsörnar som fått Osage Nation i Oklahoma samt hopis och andra stammar i Arizona att protestera mot Obamas vanvettiga satsning på vindsnurror. Örnarna är både kulturellt och andligt betydelsefulla för den amerikanska urbefolkningen.

Idag tillåts USA:s vindkapitalister att offra de stora rovfåglarna under fem år, varefter en omprövning av tillstånden ska ske. Nu vill myndigheterna förlänga tillståndstiden till hela 30 år – och några förhandlingar med berörda indianstammar har inte skett.

Vindkraftverk placeras naturligtvis där det blåser relativt konstant, vilket också innebär att de hamnar i flyttfåglarnas ”rutter”. Problemet blir ännu större i och med att vindsnurrorna fungerar som både bete och dödsfälla – gnagare håller gärna till vid foten av kraftverken, där de är skyddade för rovfåglar. När kolonierna växer lockas alltfler rovfåglar till vindsnurrorna och slaktas systematiskt av propellerbladen.

Det mest studerade exemplet är den 75 kvadratkilometer stora vindfarmen i Altamont Pass öster om San Francisco. Trots alla bestämmelser och försök att stoppa slakten ökar stadigt rovfågeldöden i området. När Obamaregimen nu förlänger tillstånden ser många det som en stor fara för många fridlysta arter.

”Det handlar inte bara om att konsumenterna tvingas betala ett högre pris för sin el, nu får allmänheten också betala för den förnybara energin genom att miljoner fåglar och fladdermöss slaktas”, säger en kritiker. ”Vindkraftverken förstör landskapet, och man kan fråga sig vad det ger för miljöfördelar”.    

Det finns också en annan fara som aldrig blivit ordentligt undersökt och det är hur de lågfrekventa ljudpulserna från propellrarna påverkar djurlivet. Att människor kan må väldigt dåligt av dessa fast de bor flera mil från en vindfarm, det vet vi, men hur påverkas fåglar och landlevande djur av dem? Skeppsgossen minns själv hur de friströvande boskapshjordarna runt Altamont Pass drabbades och hur korna kastade sina kalvar, vilket fick djurägarna att protestera. Protesterna tycks numera ha upphört av oklara skäl.

Nu har 16 örnar i Utah dött av en mystisk åkomma. Kan det förklaras av de ljud som propellerspetsarna ger ifrån sig? Under första världskriget bedrevs forskning med syftet att framställa en “dödsstråle” som arbetade med infraljud och det har också varnats för skador på havens djurliv till följd av användningen av lågfrekvent sonar.

Men som Skeppsgossen skrivit många gånger tidigare – det är bara i USA som vindkraftverken slaktar fåglar och fladdermöss, medan deras svenska släktingar är betydligt motståndskraftigare mot skärande bearbetning. Vi har också fått veta att renarna inte alls har något emot vindkraftverk, så den svenska PK-idyllen fortsätter att leva gott på berörda myndigheters och organisationers uppenbara lögner.

Idag är det ett fåtal små grupper av engagerade människor som orkar bemöta dem och som gör vad de kan  för att stoppa förstörelsen av det svenska landskapet. Kanske tänker de innerst inne som Skeppsgossen: när hela samhället håller på att förstöras inifrån så spelar det väl ingen roll om också utsidan förvandlas till ett rostigt bullrande industrilandskap. Vi svenskar har ju slutat bry oss om det mesta. Men heder åt Nordamerikas indianer som inte ger upp kampen lika lätt!

      

Ökande motstånd mot den gröna energin i USA

Låt oss slippa fler sådan här bilder i framtiden

Varje grönt projekt påverkar miljön på ett eller annat sätt, men det förtiger Åsa Romson, Annie Lööf och de andra narrarna i branschen. Biomassa avger CO2 vid förbränning och kostar multum. Och energi från vind och sol dödar fåglar (i alla andra länder än Sverige).

Det här konstaterar kolumnisten Marita Noon i en läsvärd artikel på energymakesamericagreat.org/‎ Särskilt de nya långbladiga vindsnurrorna ska enligt henne svara för en tiodubbling av fågelslakten i USA. Skeppsgossen har flera gånger framhållit detta på den här bloggen men varken energimyndigheten, naturvårdsverket eller ornitologerna har kommenterat. Alla vill vara politiskt korrekta, och vad spelar det då för roll om de dör si och så många tusen fåglar och fladdermöss (i USA talar man om 1,4 miljoner döda fåglar per år).

Solkraftverk slipper vi tack och lov i detta mörka land, medan man i USA fruktar för stammen av bruna pelikaner som lockas till speglarna och förbränns när de dyker. Det största solkraftverket i världen, amerikanska Ivanpah, är ett exempel på en anläggning där fåglar får fjädrarna svedda när de flyger över speglarna och störtar likt Ikaros. Enligt tidningen USA Today är det särskilt arter som häger, skarv, finkar och korpar som drabbas.

Lyckligtvis börjar de naturvårdande myndigheterna i Kalifornien nu dra öronen åt sig och det är inte längre sannolikt att ”solindustrikorridoren” i Riverside County blir verklighet. Där hade man projekterat ett område på 148 000 tunnland (acres) som skulle fyllas med både speglar och solpaneler. Sådana här jätteprojekt hör gårdagen till, skriver Marita Noon. Orsaken är dels att Ivanpahs ägare är indragna i en mutskandal och dels de risker en sådan anläggning medför för djurlivet.   

Hopp finns det också för kungs- och havsörnarna i Amerika, när skattelättnaderna för vindkraftverk snart väntas upphöra. Det gläder alla naturvänner men har givetvis inte kommenterats av några sådana i Sverige såvitt Skeppsgossen vet. Men, varnar Marita Noon, säker kan man inte vara på att skattebetalarnas pengar inte heller i fortsättningen kommer att hamna i fickorna på vindfarmsbolagen. I värsta fall kan politikerna förlänga subventionerna retroaktivt.

Situationen är med andra ord lika galen i USA som i Sverige. Medan vi svenskar göder Vattenfall och andra aktörer med skattepengar dör tusentals, kanske tiotusentals fåglar och fladdermöss när de lockas till våra vindkraftverk. Det är dessutom en alldeles meningslös slakt eftersom landet har en nära nog hundraprocentigt utsläppsfri energiproduktion.

Veckorapport om majs, musslor och lite till

Så där ja, nu börjar amerikanska bönder plöja upp prärien för att kunna odla majs till framställning av etanol. Det är Obamaregimen som fortsätter omställningen till grön energi och tvingar oljebolagen att blanda in miljarder liter etanol i bensinen. En gång var majsodlarna nära att slå igen butiken på grund av de låga spannmålspriserna, men nu ser de ljust på framtiden och struntar i om stora naturvärden går förlorade.

De ser bara till intäkterna men tänker inte på att den gröna energin – som ju påstås minska den globala uppvärmningen (vilken i sig är en enda stor lögn) – i själva verket förvärrar CO2-utsläppen. När man plöjer upp stora grässlätter frigörs CO2 som ligger naturligt bundet i jorden. Erosionen ökar också, liksom användningen av konstgödsel och andra kemikalier. Det leder i sin tur till att vilda växter utrotas och habitat för en mängd djurarter försvinner.

Detta är inga nyheter. Sedan lång tid tillbaka har forskarna varnat för att Obamastrategin bidrar till ökade utsläpp. Men administrationen i Washington avfärdar farhågorna. Och någon kontrollinstans har inte heller skapats. Nu förstörs allt större delar av prärien – sedan regeringen beslutat om en allt högre etanolinblandning i bensinen har nyhetsbyrån AP med hjälp av satellitdata kommit fram till att över 1,2 miljarder tunnland grässlätter gått förlorade. Till detta ska läggas att områden på 5 miljoner tunnland som en gång var skyddade nu har gått förlorade sedan Obama tillträdde som president. Idag odlas majs och sojabönor på dem.

Enbart i staten Nebraska har minst 830 000 tunnland prärie försvunnit – det är en yta större än New York City, Los Angeles och Dallas tillsammans.

Bloggaren Steven Goddard har träffat mitt i prick när han nyligen analyserat skillnaden mellan oljemagnaternas pengar och statens pengar. Så här skriver han:

”Oljemagnaterna vill förstöra planeten medan regeringen vill rädda planeten från de onda oljebolagen. Det är därför som staten går i krig lite då och då så att olja kan fortsätta flöda in från Mellanöstern. Forskare som finansieras av oljemagnaterna är onda, men statligt avlönade forskare är hjärtegoda. Statliga vetenskapsmän luras, ljuger och fuskar med data för ditt eget bästa – utan att få tillbörlig respekt för sina ädla handlingar.”

Apropå olja och goda gärningar kan Skeppsgossen inte undanhålla er följande passus från bloggaren Daniel Greenfield (Sultan Knish):

”Förenta staterna bombade Iran åt Kuwait 1988 och Irak åt Kuwait 1991. Och sedan bombade vi Libyen åt Saudiarabien 2011 och planer har funnits på att bomba Syrien åt Saudiarabien. Det torde därmed stå helt klart att om ett muslimskt land med olja verkligen vill att vi ska bomba ett annat land så gör vi det. Men Israel är något helt annat. Det är inte ett oljerikt muslimskt land. Skulle USA bomba Syrien sänder det bara en signal till Ayatollah Ali Khamenei att han kan atombomba Israel, så länge han ger sjutton i att ge sig på Saudiarabien.”

Nu över till något helt annat som det brukar heta i nyhetsprogrammen. En grupp så kallade klimatexperter som hittade en 507 år gammal mussla tog död på den när de ville bestämma åldern. De skulle räkna ”årsringarna” på insidan av skalet och när de bände upp musslan, som påstås ha varit jordens allra äldsta levande varelse, dog den.

Musslan, som bar namnet Ming, påträffades av forskare från Bangoruniversitet i Wales under en expedition där man undersökte musselbankarna utanför Island 2006. Vid den första räkningen av årsringar kom man fram till att Ming var ”bara” 405 år gammal. I efterhand har samma forskare nu räknat en gång till och konstaterat att musslan faktiskt var 102 år äldre. Vilket härmed meddelas alla musselvänner. 

Åtskilliga gånger nu har Skeppsgossen rapporterat om masslakten på fåglar och fladdermöss i vindkraftverkens skugga – utan att få det minsta gehör från berörda svenska myndigheter och organisationer, som tydligen belagts med munkvale av stat och gröna kapitalister. ”Det man inte talar om, det finns inte.”

Nu har det i alla fall kommit ännu en rapport från USA som bekräftar att över 600 000 fladdermöss och åtta fridlysta havsörnar slaktats av vindsnurror under 2012 (plus hundratusentals fåglar och miljoner insekter som ingen orkar räkna). De statligt subventionerade solkraftverken skördar ett okänt antal offer bland landets ökenrävar och sköldpaddor – och, som en bloggare skriver, “förbudet mot DDT har lett till att tiotals miljoner afrikaner fått sätta livet till, särskilt barn”.

Apropå utrotningshotade djur är den västliga svarta noshörningen nu officiellt utrotad på grund av kinesernas omättliga behov av potenshöjande horn. Skeppsgossens vän James Randi (the Amazing Randi) konstaterar torrt att ”naturmedicinerna tar död inte bara på människor utan också på djur”.

Slut för idag, tack för idag!

Fågelslakten fortsätter - för att rädda det framtida beståndet!

Tranor i livsfarlig miljö

“För en del miljövänner är klimatförändringarna ett så stort hot att vi måste tillåta att fridlysta havs- och kungsörnar dödas av vindkraftverken. Argumenten som jag har hört är att de förnybara energislagen minskar mängden koldioxid i atmosfären. Mindre koldioxid minskar också hotet från klimatförändringarna – och därmed gynnas örnar och andra vilda djur.”

Med andra ord måste vi döda örnar och andra djur för att rädda dem!

Det som fått Robert Bryce vid Manhattan Institute att reagera är att det amerikanska naturvårdsverket försöker få till ett undantag från lagen om fridlysning i samband med ett vindkraftsprojekt i Kalifornien. Undantaget skulle innebära att fem kungsörnar får dödas av propellerbladen under en femårsperiod.

Örnar och andra fridlysta fåglar dödas numera rutinmässigt vid vindfarmerna men hittills har ingen ägare någonsin ställts inför rätta i USA. Däremot åtalas olje- och gasindustrin vid varje överträdelse av gällande lagar.

I Sverige dödas som bekant inga fåglar, fladdermöss eller andra flygande varelser överhuvudtaget av vindkraftverken. I USA däremot finns det statistik som visar att minst 85 örnar har dödats av vindsnurror sedan 1997. Där erkänner ansvariga myndigheter att ju fler vindkraftverk som byggs desto fler rovfåglar och andra fåglar kommer att dödas.

Skrämmande siffror har också publicerats i Wildlife Society Bulletin. Enligt dessa dödas ca 573 000 fåglar om året i Amerika, av dem runt 83 000 rovfåglar.

Man kan med fog fråga sig till vilket pris. Enligt den amerikanska vindenergiföreningen reducerade vindkraften år 2012 landets koldioxidutsläpp med 80 miljoner ton. Förra året utgjorde de globala utsläppen av CO2 34,5 miljarder ton. De 60 000 MW som vindmöllorna i USA genererade minskade alltså de totala CO2-utsläppen i världen med 2/10 av en en procent! Någon har räknat ut att om USA vill nå upp till 1 procents minskning krävs det minst 120 000 fler vindkraftverk byggs.

Förra året levererade alla vindkraftverk på jorden lika mycket energi som vi kan få från 2,4 miljoner fat olja per dag. Samtidigt innebär ökningen av koleldade kraftverk under de senaste tio åren ungefär 2,4 miljoner fat olja per dag. För att kompensera för den öka kolanvändningen måste alltså vindindustrin bygga runt 142 000 vindkraftverk varje år (motsvarande en kapacitet på 285 000 MW).

Slutsatsen kan bara bli att vindkraften inte har minsta betydelse för en minskning av CO2-utsläppen. Att den dessutom subventioneras gör inte saken bättre. Varför ska skattebetalare – i USA och här hemma – betala för slakten av rovfåglar?

Klimatdebattören Sture Åström har i en insändare tagit upp ämnet ur ett svenskt perspektiv. Han skriver att Sverige redan har tillräcklig kapacitet för elproduktion och att överskottet blir ännu större i och med att pappersindustrin läggs ned. Totalt subventionerar alla Sveriges elkunder vindkraften med ungefär 28 öre per kWh; det motsvarar nästan hela produktionskostnaden för annan el. Och eftersom vi har ett överskott av el måste vindkraftselen exporteras till Tyskland, Polen och Lettland. För att minska utsläppen från deras kolkraftverk anser miljöpartiet att vi kan bjuda på de 28 öre per kWh som svenska elkonsumenter debiteras.

Sture Åström summerar: ”Ett vindkraftverk ger således inga miljövinster. Subventionerna [av vindkraften] är ett hån mot förnuft, elkunder och skattebetalare”.

Skeppsgossen vill gärna tillägga att ingen svensk naturvårdande myndighet eller organisation ännu har kunnat förklara varför så många fåglar, fladdermöss m.fl. faller offer för vindkraftverk i alla andra länder utom Sverige. Varför presenterar SNF inga regelbundna rapporter, varför tiger naturvårdsverket? För det kan väl inte vara så att vindkraftslobbyn köpt ornitologernas tystnad?

Mer om vindkraft, hälsorisker och fågelslakt

Nu blåser det kring vindkraften igen. Och det är inga ljumma vindar precis. Först och främst har några svenska läkare analyserat de skador som vindsnurrorna kan orsaka på människor i deras närhet. ”Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där,” heter det i artikeln i Läkartidningen. ”Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.”

I Storbritannien handlar debatten om hur vindkraftverken påverkar priserna på fastigheter som ligger i deras närhet. Vindkraftslobbyn påstår att det inte finns några bevis för att det är så, men ansvariga myndigheter är av en annan mening och rekommenderar lägre fastighetsskatter för utsatta hus. Oljudet och det flimrande ljuset har i flera fall gjort det omöjligt att få ut marknadspriser för fastigheterna.  

I Tyskland har propellrarnas fågelslakt utretts av energimyndigheten själv. Enligt bloggen The Climate Scam visar studien ”att byggandet av landbaserade vindkraftverk strider mot landets egna lagar om att det är förbjudet att döda utrotningshotade arter. Tusentals fåglar och fladdermöss dödas nämligen varje år av Tysklands ’Energiewende’, varav en del med all sannolikhet är just skyddade arter”.

  

För bara några dagar sedan rapporterade nättidningen Kreiszeitung hur många fåglar och fladdermöss som faller offer för turbinerna – det rör sig om hundratals och kanske tusentals. Men resultaten av kontrollräkningarna sopas under mattan och de ansvariga från bland annat Hannoveruniversitet har belagts med munkavle.   

Kreiszeitung räknar med att de 25 000 vindgeneratorerna i Tyskland dödar en kvarts miljon fladdermöss varje år, och fågel- och djurvänner kräver full insyn i rapporten, som skattebetalarna finansierat med 1,1 miljon euro. Hittills har dock inget hänt. Om det skulle innebära att vissa arter utrotas så kommer det bara att heta att det beror på klimatförändringarna, säger en talesman för kritikerna.  

Skeppsgossen har länge tillhört kritikerna av vindkraftens utbyggnad, som är ett skojeri utan motstycke i modern tid. Vindkraftverken förstör våra landskap och flyttar man ut dem i havet för att slippa oljudet kommer konstruktionsarbetena att skrämma bort både valar och sälar. En bloggare summerar: ”Efter vad jag hört står WWF bakom utbyggnaden. De säger att ’klimatförändringarna’ kommer att döda fler fåglar än vindkraftverken. Vilka hönshjärnor!”   

 

Ett sätt att dölja sanningen är de metoder som används för att räkna antalet slaktade fåglar runt en vindfarm. Ju längre turbinblad och ju högre effekt ett vindkraftverk har, desto längre från verket kommer de döda fåglarna att hamna på grund av den högre hastigheten hos bladspetsarna. Så har man t.ex. hittat döda fåglar inom en omkrets på 28,5 m under 24,6 m höga kraftverk. Bilden här ovan ger en uppfattning om hur långt de döda fåglarna kastas allt efter höjden på vindmöllorna. Det här menar kritikerna att vindindustrin är väl medveten om och att man därför begränsat sökandet till 50 m runt ett kraftverk.

Senare genomförda undersökningar på Wolfe Island och vid Criterion-projektet i staten Maryland i USA borde ha utsträckts till ca 200 meter från turbinerna för att man skulle hitta 75-85 procent av de döda fåglarna. Men det gjorde man förstås inte. Nyligen har man också företagit nya undersökningar i ökända Altamont Pass utanför San Francisco enligt samma mall, trots att stickprov längre bort avslöjat betydligt fler slaktoffer. Rovfåglar som hittats utanför ”standardomkretsen” har inte medräknats i statistiken och dödsorsaken har angetts som ”okänd” också när fåglarna blivit halshuggna. Inte heller har man räknat med svårt skadade djur som varit vid liv!

Gång på gång har Skeppsgossen påtalat ointresset från svenska myndigheter och naturvårdande organisationer att göra noggranna undersökningar av den ständigt pågående fågel- och fladdermusslakten kring våra vindkraftverk. Men det har varit att tala för döva öron eftersom negativa siffror skulle kunna innebära att vi slapp se fler vindkraftverk på land och utanför kusterna. Det är mäktiga intressen som ligger bakom industrialiseringen av det svenska landskapet, mäktiga nog att kunna köpa sig fria från all kritik,

hur välgrundad den än må vara.

Detta är en skandal och ett djurplågeri utan all like!

Fågeldödaren Barack Obama

President Obama fortsätter att lovprisa vind- och solenergi och har talat om en fördubbling av antalet vindkraftverk i landet. Vad han inte säger något om är att det innebär att ytterligare någon halv miljon fåglar kommer att slaktas av propellrarna.

I tidskriften Wildlife Society Bulletin uppskattas antalet fåglar som möter döden vid de amerikanska vindkraftverken till 600 000 per år. Framför allt tycks det vara de stora rovfåglarna som går åt. Så många kungsörnar slaktas redan idag att arten snart kan bli rödlistad. För Obama tycks detta inte spela någon roll. Som Skeppsgossen tidigare berättat har han redan gett åtalseftergift åt ett vindkraftsbolag i Kalifornien i fallet kalifornisk kondor, som är en av de sällsyntaste arterna i världen med en stam på bara 400 exemplar. Liknande eftergifter blir det förmodligen för de vindkraftsanläggningar som redan står eller kommer att byggas i trumpetartranornas flyttstråk.

Den som skjuter en kungsörn kan dömas till två års fängelse och 250 000 dollar i böter. ”Men om du hackar upp en örn med ett vindkraftverk är det okej”, säger f.d. naturvårdaren Tim Eicher i en intervju.

Det är inte bara naturen som blir lidande till följd av satsningen på grön energi, som enligt presidenten ska genomföras under de kommande sju åren och innebär att 20 procent av all elektricitet år 2020 ska komma från ”förnybara” energislag. Skattebetalarna kommer att få betala dyrt för satsningen (liksom bland annat tyskar och danskar redan gjort).

Vindkraftsbolagen slipper betala böter för dödade djur och de får förstöra skyddade naturområden med sina pyloner. Allt detta därför att stora och inflytelserika påtryckargrupper fortsätter att sprida lögnerna om människans påverkan på klimatet. ”Vilket slöseri med skattemedel!” skriver bloggaren Jeff Dunetz (http://www.jeffdunetz.com) och Skeppsgossen kan bara hålla med honom.

Vem bryr sig om en förolyckad taggstjärtseglare?

"Kan man älska naturen när den är full med vindsnurror eller solceller?"

Den frågan ställer sig bloggaren Alan Caruba som Skeppsgossen gärna citerar. Oavsett det faktum att ingendera energikällan fungerar när det inte blåser eller när solen inte skiner så tycker han liksom många andra att vindkraftverken är fula och förstör landskapsbilden. Han menar att de är ett hot mot den natur som de gröna påstår sig älska. Och mot de tusentals fåglar som turbinerna slaktar varje år.

Just fågelslakten har Skeppsgossen uppmärksammat vid ett flertal tillfällen men fått till svar att ”det är inte så farligt som vindkraftsmotståndarna påstår”. Det är väl också den sticka-huvudet-i-sanden-attityd som Naturskyddsföreningen och våra ornitologer intar.

Men i förra veckan vaknade i alla fall brittiska fågelskådare upp. Ett stort antal hade samlats på Isle of Harris i Skottland för att fotografera och filma en mycket sällsynt gäst i de här trakterna, den nordliga taggstjärtseglaren. Den hör normalt hemma i Kina och uppges vara världens snabbaste fågel, kapabel för en hastighet upp till 170 km/h. Men hur fort den rara gästen än förflyttar sig i luftrummet hade den inte en chans när den sögs in mot en vindsnurra och kastades död till marken inför ögonen på de ditresta ornitologerna.

Ett offer för Skottlands vansinniga utbyggnad av vindkraften, javisst. Men brittiska ornitologsällskapet skyndade sig att genom sin talesman Harry Huyton bortförklara olyckan på samma sätt som andra PK-organisationer med grön schattering. Biltrafiken dödar massor av fåglar, lantbrukets mekanisering likaså. I artikeln anges dödssiffran till 0-60 fåglar per turbin och år.

“Varje död fågel är en tragedi, men när det handlar om klimatförändringarna så talar vi om utrotning både här i Storbritannien och globalt… Så om du sörjer taggstjärtseglaren som förolyckades i veckan, rikta då inte bara blint din vrede mot vindkraften. Gör något åt saken. Isolera ditt hem, installera solpaneler, kör mindre bil, köp miljövänliga livsmedel – varje sådan liten detalj kan minska våra avtryck på klimatet räddar liv.”

Vilket förbannat svammel dessa klimatkramare kläcker ur sig! Det må vara att en taggstjärtseglare som föll offer för en vindsnurra inte betyder något globalt sett, men hur är det med alla insekter, fladdermöss och stora fåglar som möter döden bland rotorbladen? Uppenbarligen räknas de inte i miljövänsterns enögda värld.

Tillbaka till Alan Caruba: “Jag kan inte bevisa det men jag tror att enda skälet till att vi har förnybar energi i USA [och Sverige, Skeppsgossen kommentar] är en kombination av miljörörelsens enorma propagandaapparat, mutor, politikernas dumhet och hybris och en godtrogen allmänhet som verkligen tror att vinden är en vettig energikälla.”

Caruba citerar också andra kritiker som dr Jay Lehr vid Heartland Institute. I en artikel i Wall Street Journal skriver denne att efter årtionden av statliga subventioner har ingen vindfarm i USA eller någon annanstans på jorden ersatt ett enda konventionellt kraftverk. Ett vindkraftverk ger elektricitet under 30 procent av tiden – ”men ingen kan förutsäga när den tiden inträffar”.

Försiktighetsprincipen tycks inte heller gälla vindkraften, konstaterar debattören Rich Kozlovich. Enligt den ska ju all ny teknik först bevisa att den inte utgör ett hot mot människors hälsa eller miljö innan den tas i bruk. När har vindkraften gjort det? “Sanningen är att de gröna struntar i fakta, natur och människor,” säger Kozlovich. Och tillägger att den gröna eliten anser sig ”veta” vad som är bäst för hela mänskligheten varför deras idéer överhuvudtaget inte får ifrågasättas.

Ett offer för vindkraften

Tror verkligen Obama på vad han säger?

Kritiken mot Barack Obamas nyligen deklarerade klimatpolitik har varit hård i media och bloggvärlden. Somliga kallar presidenten för en lögnare, andra har utnämnt honom till århundradets största narr ”med inget annat än sågspån mellan öronen”.


Särskilt uttalandet om att han inte har “tålamod med dem som förnekar att detta är en verklig utmaning” har väckt ont blod bland kritikerna som menar att orden avslöjar hur okunnig Obama är. Det är ju ingen som förnekar att klimatförändringen är ”verklig”. Det som skeptiska forskare ifrågasätter är i vilken grad mänsklig aktivitet påverkar den. I sitt tal sade Obama att 97 procent av forskarna bekräftar att planeten blir allt varmare och att vi människor bidrar till temperaturökningen, vilket kritikerna menar är alldeles galet och dessutom ett meningslöst påpekande.

I sitt ”klimattal” passade Obama också på att raljera över klimatskeptikerna. “Vi har inte tid för ett möte med Jorden-är-platt-sällskapet,” sade han bland annat. ”Att stoppa huvudet i sanden gör kanske att man känner sig tryggare, men det skyddar en inte från den annalkande stormen.”

Faktum är emellertid att också Jorden-är-platt-sällskapet (Flat Earth Society) tror på att människan påverkar klimatet. Dess ordförande Daniel Shenton lät omgående meddela att han personligen tror att användningen av fossila bränslen bidrar till den globala uppvärmningen.

Al Gore klappar förstås händerna åt Obamas tal och kallar talet det bästa som någon president hållit i klimatfrågan. Framför allt gläds Gore åt beslutet att minska utsläppen från kolkraftverken genom ett regelverk som ska kontrolleras av den amerikanska miljömyndigheten EPA. Det kommer att ge ökad trovärdighet åt USA som ett föregångsland i kampen mot klimatförändringarna, säger han och fortsätter:

“Efter landets varmaste år sedan mätningarna började, den rekordstora avsmältningen av isen i Arktis och störningarna i jetströmmen på norra halvklotet, en förödande torka och skador orsakade av extremväder för hundratals miljarder dollar bara under de senaste två åren, har vi redan börjat betala priset för kolutsläppen. Det står helt klart att det nu krävs krafttag.”

Därmed bevisar Al Gore än en gång att hans mun är lika full av grodor som någonsin Obamas. Sammanblandningen av väder och klimat är det kanske mest häpnadsväckande, och hade någon av herrarna bekvämat sig med att kolla det aktuella isläget kring Nordpolen så kunde de ha strukit åtminstone den passusen.

Den danske klimatforskaren Bjørn Lomborg vid Copenhagen Consensus Center skriver att Obama är offer för tre klimatfantasier.

1. Förnybara energikällor spelar en viktig roll i klimatarbetet. Nej, det gör de inte. Idag får världen 81% av sin energi från fossila bränslen – enligt det allra grönaste scenariot kommer vi år 2035 att fortfarande få 79% av energin från fossila bränslen. Vind- och solkraft kommer att öka från 0,8% till 3.2% - imponerande men betydelselöst.

2. Biobränslen kommer också att spela en viktig roll. Nej. Idag omvandlar biobränslen helt enkelt bara livsmedel till drivmedel, vilket höjer livsmedelspriserna och ökar svälten, samtidigt som skogsavverkningen som krävs för större odlingsytor ger större CO2-utsläpp än det man tjänar på biobränslena.

3. Bränsleeffektiviteten hos de nya fordonen bidrar till lägre utsläpp. Nej. Undersökningar visar att snålare bilmotorer leder till mer bilkörande. När en bil drar mindre kör man mer.

Den sista klimatfantasin som presidenten måste befria sig från är att internationella förhandlingar på något sätt kan leda till meningsfulla minskningar av utsläppen. Det har vi ägnat oss åt under mer än 20 år utan framgång och vi kommer att misslyckas i Paris 2015 också. Det är och förblir de fossila bränslena som skapar ekonomisk tillväxt i världen.

Så långt den kloke Bjørn Lomborg.

Terence Corcoran på tidningen Financial Post kallar Obamas klimatplan för ett politiskt vågspel som det kommer att bli svårt att ta hem. Efter Köpenhamnsmötet förband sig USA för att till år 2020 minska CO2-utsläppen till 17% under nivåerna 2005 – och det sa Obama ingenting om. Vilket i och för sig var klokt av honom, eftersom landet omöjligen kan nå upp till detta mål, ”hur många medlemmar han än värvar till sitt Hot Earth Society”.

Media har med få undantag hejat på satsningarna på “förnybar energi” (vind- och solkraft) som inte skulle överleva utan statliga subventioner och omställningsprogram. En amerikan som heter Marlo Lewis och arbetar vid Competitive Enterprise Institute skriver: “Att snabba på utvecklingen av förnybara energikällor på statlig mark kommer troligen att leda till högre fladdermus- och fågeldöd, och ännu ett steg bort från skyddet av utrotningshotade arter.” Hittills har Obama-administrationen aldrig åtalat eller bötfällt ägarna till ett vindkraftverk för att de dödat fridlysta fågelarter.

Kanske är det med all rätt som bloggaren Alan Caruba utnämnt Barack Obama till en storljugare och illustrerat sina kommentarer med den här bilden:

Veckorapport: "Warmunister" och fågeldöd

Nyligen har ett nytt begrepp dykt upp i den anglosaxiska klimatdebatten – “warmunist”. Ett par framstående representanter för ”warmunismen” är Michael Mann med hockeyklubban och förstås James Hansen. Miljönarrarna tror i likhet med de gamla kommunisterna att vi människor har full kontroll över miljön och att miljön avgör allt i våra liv (enligt de teorier som Stalinforskaren Lysenko förde fram). ”Warmunismen” har sitt ursprung inte i vetenskap utan i en ideologi precis som kommunismen.

Kommunisterna delade upp industrin i två ideologiska grupper: den goda kooperativa socialistiska industrin och den onda konkurrensbaserade kapitalistiska industrin. På motsvarande sätt skiljer “warmunisterna” mellan den miljömedvetna gröna tekniken och den smutsiga bruna tekniken utan samhällsansvar. ”Warmunisterna” är i likhet med kommunisterna inte intresserade av att ta reda på hur världen fungerar. De har en idé om hur världen borde fungera och med utgångspunkt från den bygger de en modell för hur människorna bör vara.

Kommunisterna ville inte veta av en fri marknad och en naturlig konkurrens. ”Warmunisterna” gör detsamma genom att försöka använda vetenskapen för att skapa en centraliserad samhällsmodell som inte tillåter individuella initiativ utan endast ser deras egen ideologi som nyckeln till ett bättre liv för allt på jorden.

 I april 1938 publicerade en ansedd brittisk tidskrift en artikel med titeln “The artificial production of carbon dioxide and its influence on temperature” (finns som pdf på www.guardian.co.uk). Den var skriven av amatörmeteorologen Guy S. Callendar och baserad på tidigare arbeten av John Tyndall och Svante Arrhenius.

Så här skrev Callendar bland annat:
“Sammanfattningsvis kan sägas att förbränningen av fossila bränslen… troligtvis kommer att visa sig gynnsam för mänskligheten på många sätt, förutom att ge oss värme och kraft. De små ökningar i medeltemperaturen som diskuterats tidigare kan flytta odlingsgränserna norrut, och tillväxten hos många växter är direkt proportionell med koldioxidtrycket (Brown och Escombe, 1905). I vilket fall som helst kommer de dödliga glaciärernas återkomst att försenas inom överskådlig tid… Beträffande bränslereserverna kan dessa vara tillräckliga för att höja koldioxidhalten i luften med minst tio gånger jämfört med idag.”

Idag anses Callendar vara den förste som såg ett samband mellan CO2-halten i atmosfären och användningen av fossila bränslen. Men som framgår av citatet ovan menade han – i motsats till de senaste decenniernas domedagsprofeter – att vi borde elda på för att hålla istiden borta.

Kan bli offer för "warmunisterna" 

När effekterna av den påstådda globala uppvärmningen kommer på tal, tänker man väl först på högre elpriser och andra pålagor som drabbar oss västerlänningar. Men i u-länderna leder klimathysterin till och med till övergrepp mot befolkningen. I ett distrikt i Uganda har en del av invånarna drivits bort från sina byar och sett sina hem och odlingar brännas ned. Det är ett brittiskt företag som heter New Forests som röjer mark för att odla skog på och som företaget sedan kan sälja i form av så kallade “utsläppsrätter” för runt 2 miljoner dollar om året. Enligt rapporter i New York Times och Telegraph of London backas New Forests upp av Världsbanken. New Forests har med regeringens godkännande hyrt in militär för att tvinga bort över 20 000 människor från byarna. När får vi se ett reportage om den här sortens gröna “nykolonialism” i SVT?

Översvämning i Uppsala

Representanter för Australiens regering har på fullt allvar hävdat att havet utanför kommer att stiga med en hel meter till år 2100. Svenske experten på havsnivåer dr Nils-Axel Mörner har bemött påståendena i en rapport där han kommer fram till att havsnivåerna runt Australien och globalt kommer att höjas med endast 1,5 mm per år. Det innebär en förändring med 0,13 meter till nästa sekelskifte. I sammanfattningen av rapporten säger han att det inte finns någon anledning till oro eller till att man vidtar åtgärder för att förhindra översvämningar i kustområdena inom en nära framtid.

Tjatet om den katastrofala isavsmältningen i Arktis tycks aldrig upphöra. Nu har klimatbloggare letat upp noteringar som gjordes av sjöfarare under 1800-talet. Av dem framgår att de dåtida isförhållandena var mycket lika dagens. Sålunda var Nordvästpassagen segelbar och vid flera tillfällen var fartygen bara 150 km från att fullborda passagen. Av 33 expeditioner eller förrådsfartyg som seglade till Lancaster Sound i norra Kanada mellan 1819 och 1859 var det bara två som fastnade i isen.

Vindkraftens offer

I november förra året dog en av Kaliforniens äldsta kondorer på grund av blyförgiftning efter att ha ätit av ett djur som dödats med hagel. Nyligen dog också en havsörn i närheten av Sacramento av blyförgiftning och de båda händelserna har fått miljögrupperna i staten att kräva förbud mot jakt med blyhagel, något som myndigheterna ställer sig positiva till.

Samtidigt rapporterar biologer att 67 havsörnar fått sätta livet till under de tre decennier som gått sedan vindfarmerna i Kalifornien började snurra. Det låter kanske inte så mycket, men enligt biologerna krävs det 167 häckande par för att kompensera för minskningen. ”Och vi har bara 60 par”, suckar chefen för viltvården i området.

Trots detta har guvernör Jerry Brown undertecknat ett beslut om att en tredjedel av Kaliforniens elproduktion ska komma från förnybara energikällor som vind och sol år 2020. Så går det när "warmunisterna" får makten.

Hoppfullt för de svenska örnarna

Ingen havsörn men lika majestätisk

Vindkraften orsakar enorma miljöskador. Den kräver stora mängder råmaterial och mark för turbiner, den kräver backup och långa kraftledningar. Enbart utvinningen av de sällsynta jordmetallerna förstör värdefull jordbruksmark och leder till hälsoproblem för dem som arbetar med brytningen, särskilt i Kina.


Här i Väst hotar vindkraftverken många fågelarter och fladdermöss som vi under årtionden har försökt rädda från utrotning med stora ansträngningar och till stora kostnader. Det handlar inte om sparvar och duvor som våra katter tar utan om fladdermöss som äter insekter och skyddar våra skördar. Det handlar om ståtliga rovfåglar, hägrar, tranor och svanar.

Enligt den amerikanska fågelskyddsorganisationen American Bird Conservancy (ABC) dödas varje år över 500 000 fåglar och ett oräkneligt antal fladdermöss av vindkraftverken i USA.

De stora örnarna är särskilt utsatta. Det finns uppskattningar som säger att närmare 1 000 örnar slaktas varje år. Altamont Pass öster om San Francisco var en gång ett viktigt habitat för örnar, men på de senaste 20 åren har inga par häckat i området. På andra håll finns det en verklig risk att stammen av prärietranor decimeras och måste söka sig andra häckningsplatser.

Vindkraftsindustrin ser till att de officiella dödssiffrorna hålls på en “acceptabelt låg” nivå genom att bara söka under stillastående turbiner eller i direkt anslutning till vindsnurrorna. På så sätt kommer inte fåglar som orkat flaxa en bit innan de störtat till marken med i statistiken. Vidare sker inventeringen med två till fyra veckors mellanrum så att de döda fåglarna hinner tas om hand av rävar och andra rovdjur. Hundar används inte vid söken och skadade fåglar räknas inte med i statistiken.

Mottot tycks vara ”hugg sönder, skyffla iväg och håll käften”.

ABC:s vindenergispecialist Kelly Fuller framhåller också att det ofta är omöjligt att komma nära en större vindfarm på grund av de höga stängslen, varför oberoende analyser inte kan göras. De siffror som offentliggörs är tillrättalagda och manipulerade.

Fish and Wildlife Service åtalade tillsammans med justitiedepartementet ett oljebolag för 28 dödade fåglar i North Dakota, och ExxonMobil har fått böta 600 000 dollar för att de oavsiktligt orsakat 85 fåglars död. Men hittills har inte ett enda vindkraftsbolag åtalats i USA. Det har nu gått så långt att myndigheterna tillåter att ett visst antal örnar ”offras” för nya vindfarmer.

I Sverige har Skeppsgossen och andra fågelvänner försökta skapa opinion mot tillkomsten av nya vindkraftverk. Siffror som de som anges ovan bemöts tyvärr med skepsis eller kallas direkt lögnaktiga av motståndarna som hänvisar till en gammal undersökning från Naturvårdsverket. Inte heller de ornitologiska föreningarna verkar särskilt intresserade av den pågående slakten och har i varje fall inte tagit några initiativ till egna undersökningar.

Ett litet glädjande tecken är emellertid att Oskarshamns kommun på rekommendation av Naturvårdsverket stoppat bygget av tre vindkraftverk på Ävrö. Dessa skulle utgöra ett hot mot de havsörnar som häckar i området (det finns bara 500 par i hela Sverige). Men hur många glador, hökar, ugglor och andra fåglar och hur många fladdermöss som slaktas av de redan byggda vindkraftverken runtom i landet, det tycks vi aldrig få veta.

Veckans nyheter från Narrskeppet

Under de senaste veckorna har Skeppsgossen varit upptagen med sysslor som åligger en skeppsgosse, varför det har blivit dåligt med skrivandet i loggboken. På grund av fortsatt tidsbrist kommer jag från och med nu att göra veckliga resuméer av händelserna på Narrskeppet i stället för långa dagboksanteckningar (som ingen ändå orkar läsa). 

Till att börja med gläder det mig stort att Miljöpartiet backar i opinionsmätningarna, och jag håller med Per Welander som skrivit så här om partiet på www.http://theclimatescam.se.


”Granskar man Miljöpartiets program förutom energi- och klimatpolitiken blir man skrämd. De står för en extremt flummig vänsterpolitik. Mellan språkrörens försiktiga ord i gammelmedia och det skrivna partiprogrammet verkar avståndet vara stort. Miljöpartiet vill i programmet avskaffa försvaret, avskaffa betygen, slå sönder mamma-pappa-barn familjen, inte sätta folk i fängelse, helt fri invandring, ha HBTQ- och genuskommissarier överallt i samhället, betala folk för att anmäla hatbrott, uppmana till lagstridig civil olydnad, avskaffa nationerna o.s.v.

Miljöpartiet låtsas naturligtvis att vi i Sverige kan påverka klimatet. Sveriges utsläpp per capita tillhör de lägsta i den utvecklade världen. Detta fast vi har ett kallt klimat där bostäderna måste värmas en stor del av året. Globala uppvärmningen har avstannat de senaste 16 åren. Men Miljöpartiet struntar i osäkerheterna och vetenskapen – här gäller det att uppnå politiska mål. Om man verkligen ville minska utsläppen av koldioxid skulle pengarna satsas utomlands och inte i Sverige. Men då tappar man den politiska effekten.

Även koldioxidskatten behöver öka för att motverka klimatförändringarna, och det ökar priset på bensin och diesel.

Miljöpartiet är ett bilfientligt parti. Folk ska åka kollektivt och helst tåg. Att det blir samhällsekonomiskt olönsamt spelar ingen roll för Miljöpartiet. Gärna fler Botniabanor. Miljöpartiet är numera glesbygdens största folkfiende för att låna ett ord från de gamla kommunisterna.”

Har Al Gore levt förgäves? lyder en återkommande fråga på de nätsajter som behandlar klimatförändringarna. Detta med anledning av att varken Obama eller Romney ägnat många ord åt ämnet i de tre presidentdebatterna. Det sägs att Gore twittrat mer än någonsin för att väcka Obama, men utan resultat. Å andra sidan har ju Gore blivit miljardär på CO2-skojet så alldeles förgäves har han väl inte levt?

För övrigt har vi fått veta att högre CO2-halter än 8 000 ppm inte är farliga – det innebär 20 gånger mer CO2 i luften än vi har idag. Just     8 000 ppm är det värde man försöker hålla sig under i de amerikanska atomubåtarna. Vi kan med andra ord fortsätta att andas lugnt.

Jordens Vänner har meddelat att de är beredda att överge motståndet mot kärnkraft. I Storbritannien har de i all tysthet dragit tillbaka kravet på en omedelbar stängning av kärnkraftverken och backar nu upp en fortsatt drift. När ska Miljöpartiet komma ut ur sin garderob?

William Ruckelshaus heter den direktör inom det amerikanska miljödepartementet EPA som genomdrev förbudet mot DDT. I början på 1970-talet skrev EPA ihop en rapport på 9 000 sidor med bevis för farligheten hos DDT. Ruckelshaus inväntade inte kongressens godkännande av ett förbud och såg till att det exporterades till den övriga världen. Det ledde till att miljontals människor dog och fortsätter att dö. Någon har kallat William Ruckelshaus för ”1990-talets siste överlevande massmördare”. Tro nu inte att han ångrar något när han sett resultatet av sitt beslut, nej han är inte en bit bättre än Milosevic, Karadcic eller de andra massmördarna som ju också förnekar all skuld.

I det senaste nyhetsflödet om vindkraften hittar Skeppsgossen en notis om att de styrande i norra Holland (tyvärr inte Halland) inte kommer att uppföra några nya vindkraftverk. Orsaken är att stora vindsnurror inte passar in i landskapet i området, heter det. Därmed skrotas planerna på en vindkraftpark på tjugotalet turbiner.

I ett par år har en ingenjör i mekanik analyserat vindkraften i Victoria i Australien. Inte oväntat kommer Hamish Cumming fram till utsläppen av CO2 inte minskat ett dyft trots att hundratals miljoner pumpats in i projekten. Och det beror förstås på att de brunkolseldade reservkraftverken måste köras så ofta. Kraftverksoperatörerna hävdar också att det är mer ekonomiskt och effektivt att låta kolkraftverken gå under längre tid än att starta och stoppa dem alltefter vindförhållandena.

Som de flesta kloka människor menar Cumming att vindkraften kräver ständiga subventioner för att kunna överleva. För varje ”grönt jobb” som den skapar försvinner 2-4 andra arbetstillfällen. Den förfular landskapet, både genom vindsnurrorna själva och genom servicevägar och kraftledningar. Och i Kina, som levererar merparten av de sällsynta jordmetallerna, ödeläggs stora områden och ger dem som arbetar med brytningen svåra hälsoproblem.

Vindkraftverken i Amerika bidrar till utrotningen av många sällsynta fågelarter: örnar, hökar, falkar, ugglor, tranor, kondorer, hägrar, snögäss m.fl. De inte bara slaktar dem med sina propellerblad, de tvingas också bort från sina naturliga miljöer. Det har nu gått så långt att myndigheterna vill ålägga vindkraftföretagen att förse snurrorna med radarsystem, som ska kunna upptäcka flyttfågelsträck i så god tid att turbinerna hinner stoppas – för att sedan startas igen när ”faran” är över.

Men det tar åtskilliga minuter innan den väldiga propellern står stilla och kostnaderna för radarsystemen bidrar givetvis till att minska lönsamheten för vindenergin. I Sverige har vi ju inte alls de här problemen, säger sakkunskapen – Skeppsgossen menar att det nog snarare är så att myndigheter, fågelvänner och andra ger blanka tusan i hur många fåglar, fladdermöss och insekter som möter döden på grund av dessa totalt meningslösa monument över mänsklighetens dårskap.

Mer om fågelslakten

Att vindkraften är en fullständigt meningslös, improduktiv och miljöförstörande energikälla har framhållits otaliga gånger. Men trots det fortsätter politikerna att slösa skattebetalarnas pengar på dessa beläten. Och av samma orsak sopar de all kritik under mattan. Det mest flagranta exemplet på detta är den tystnad som mött vissa oberoende organisationer med fågelskydd på agendan när de tagit upp den pågående fågelslakten runt vindkraftverken.


Naturvårdsverket och ornitologer i Sverige instämmer i vindkraftälskarnas hallelujakör i stället för att göra seriösa långtidsundersökningar av vad som egentligen händer med framför allt rovfåglarna i områden med stora vindkraftsfarmer. Inte heller brittiska Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) och Audubon Society i USA tycks anse att propellrar med en svepyta motsvarande en fotbollsplan och bladspetshastigheter på upp till 300 km/h utgör ett problem för fågellivet.

Det finns gott om bevis för denna tragedi från olika håll i världen. Världens mest studerade anläggning i Altamont Pass i Kalifornien beräknas ha dödat mellan 2000 och 3000 kungsörnar under de senaste 20 åren. Efter bygget av vindkraftfarmen på ön Smøla utanför Norge har stammen av havsörnar reducerats kraftigt och förra året lär en enda unge ha överlevt. I Tasmanien har vindkraftverken nära nog utrotat en lokal underart till de rödlistade viggstjärtsörnarna.

Det framhålls ibland att fåglar undviker att flyga nära vindkraftverk, men det är en sanning med modifikation. Andra källor hävdar tvärtom att rovfåglar dras till just de lokaler (höjder och åsar) där vindkraftverken står, eftersom det är där som uppvindarna finns. På grund av de höga hastigheterna hos bladspetsarna sugs fåglarna in och strimlas. Det finns flera klipp på Youtube att titta på för den som vill ha bildbevis.

Den franske fågelvännen Marcel Duchamp som nu bor i Alicante i Spanien är den kanske mest aktive vindkraftsmotståndaren. Han driver organisationen Save The Eagles International på vars hemsida det finns gott om otäcka bilder av fågelfynd under vindsnurrorna. Enligt hans beräkningar handlar det om miljoner fåglar som varje år dödas av vindkraftverk enbart i Spanien. Men hans arbete avfärdas självklart av de organisationer som borde undersöka saken – “Duchamp är bara ute efter att svartmåla vindkraftsindustrin” är en vanlig kommentar.

Och om det nu skulle vara så, gör det Duchamp mindre trovärdig? Duchamp har lagt fram bevis som det borde ligga i naturvårdsmyndigheternas intresse att ta en närmare titt på och bemöta.

Tyvärr står det klart att också etablerade naturskyddsorganisationer kan köpas till tystnad. Bygget av en stor vindfarm på Cape Cod i USA hotades av protester från den lokala avdelningen av Audubon Society – men protesterna upphörde när vkv-exploatörerna gav avdelningen en massa pengar för kommande undersökningar om kraftverkens inverkan på fågellivet. Det hände 2010 och sen dess har det varit tyst om eventuella skador.

I Storbritannien påstår sig RPSB hålla ett öga på fågellivet kring vindkraftverken, samtidigt som man hävdar att ”klimatförändringarna är ändå det största hotet mot mångfalden på jorden”. Scottish & Southern Energy har till och med slagit påsarna ihop med sällskapet och donerar 10 pund till varje kund som påstår sig värna om mångfalden. Andra organisationer får generösa bidrag för att tillstyrka byggandet av nya vindkraftverk i fågelkänsliga områden.

Ett exempel är anläggningen Edinbane på Isle of Skye, som hyser en stor population av kungs- och havsörnar. Den första datorkörningen av “kollisionsmodellen” visade att det troligen skulle dödas 137 kungsörnar under en period på 25 år – nästan 10 gånger fler än det tillåtna maxtalet på 15 fåglar. Då ändrade man på parametern ”undvikandegrad” från 95 till 98 procent och minskade antalet vindsnurror med 9 stycken. Och vips var man nere i tilllåtna maxkvoten 15 örnar.

Stora rovfåglar är inte de enda offren för vinkrafthysterin. Tusentals kilometer kraftledningar behövs för att ansluta dem till elnätet. Birdlife International har i en studie angett antalet döda fåglar per kilometer kraftledning till ca 800. Och hur många fladdermöss som imploderar av lufttrycket från propellerbladen är helt omöjligt att uppskatta.

För oss vanliga medborgare är det straffbelagt att döda såväl fladdermöss som örnar. Men de politiker och tjänstemän som godkänner lokaliseringen av vindkraftverk och de som tjänar pengar på dem står ovanför lagen. Att fågellivet får betala ett högt pris för ett löjligt och totalt onödigt krafttillskott bryr de sig inte om. När ska Sveriges ornitologer sluta blunda?

År 2009 fick Exxon Mobil böta 600 000 dollar för att de under en femårsperiod hade råkat döda 85 fåglar i fem amerikanska delstater. Enligt US Fish & Wildlife Service (FWS) kan så många som 500 000 fåglar och oräkneliga mängder fladdermöss varje år få sätta livet till på grund av vindkraften.

Ändå har inget vindkraftföretag dragits inför domstol för denna fågelslakt. I stället subventionerar man verken och ser till att det hela tiden byggs nya som i sin tur måste subventioneras för all framtid. Det har gått 40 år sen man gjorde de första satsningarna på vind- och solkraft i USA och än idag kan inget av energislagen klara sig utan subventioner.

I USA svarar vindkraften nu för 2,3 procent av den totala elförbrukningen. Enligt beräkningar från det amerikanska energidepartementet kommer fossila bränslen att svara för 77 procent av energiproduktionen 2035 (jämfört med 83 procent 2010). Samtidigt har bidragen till energin från ”förnybara” bränslen som etanol, sopförbränning och biomassa minskat från 8,9 procent 1983 till 7 procent.

För några år sen fördes en debatt om den fågeldöd vindkraftverken orsakar och i bland annat tidskriften Vår Fågelvärld nr 3/2009 fanns en artikel om örnarna på Smøla. Den baserades på undersökningar som utförts i initialskedet – sen dess verkar också den debatten ha tystnat trots att man räknat till 26 döda örnar på några år. Kanske är norska havsörnar smartare än de spanska och amerikanska som enligt FWS ovan fortsätter att utrota sig själva genom att flyga för nära propellrarna?