Energidebatt modell högskolan i Halmstad

Narrskeppet skakas just nu av en intensiv debatt om huruvida Sverige kan klara sin elförsörjning med 100 procent förnybar energi utan kärnkraft. Det är två narrar vid Greenpeace-högskolan i Halmstad som signerat en ”forskningsrapport”, professor Jonny Hylander och universitetslektorn  Göran Sidén, enligt vilken detta är fullt möjligt. Rapporten har publicerats i Ny Teknik och DN, och den har med all rätt ifrågasatts av dem som inte köper Greenpeaces propaganda.

En av dem som bemött rapporten är Sivert Göthlin, som tidigare under många år ansvarat för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet: ”Författarna saknar de mest elementära kunskaper om elförsörjningens krav. . . Förbrukningen är som störst en kall vinterdag i december–januari. Toppen nås på morgonen före klockan 9 eller efter klockan 15 på eftermiddagen. Vid båda tillfällena är det mörkt och solceller ger garanterat noll . . .”

En annan kritiker är Sture Åström på nätverket Klimatsans. Han skriver bland annat:

”Alternativet till kärnkraften är således vindkraft, som ibland står still. Vindstilla råder ofta samtidigt över norra Europa, och ibland över hela kontinenten. Ändå förutsätter rapporten att vi kan få el från våra grannar, googla ’vindstilla europa’ och ’sveriges el maj 2016’…Rapporten består av idel misstag: Den diskuterar ingående ’energi’, inte det svårare problemet ’effekt’. Den utgår från 2015 som var varmt. Ett ’normalår’ krävs 4 procent mer. Ett ’torrår’ saknas vatten för 15 procent av behovet. Kostnaderna beräknas utan hänsyn till utnyttjningsgrad.”

Narrarna Hylander (bilden t.v.) och Sidén slår tillbaka under bältet som det heter i boxningsvärlden när man inte har hållbara argument att komma med. Så här skriver de i en replik:

”Det är trevligt att den pensionerade debattören Sture Åström sett vår artikel och uppmärksammat vår rapport i både Hallands Nyheter och Västerviks Tidningen. Trevligt att nyheten får stor spridning! Sture Åström från Helsingborg har annars tidigare utmärkt sig mest med ett flertal insändare där påverkan på klimatet från användningen av fossila bränslen förnekas.

Det är dock mycket få vetenskapligt skolade som inte tagit till sig de senaste forskningsrönen inom klimatområdet och därför är beredda att hålla med Sture Åström. Det är därför kanske provocerande för en ’klimatförnekare’ som Sture Åström att vi påstår att Sverige kan ha en fossilfri elproduktion i framtiden. Men det är givetvis ingen ursäkt för att debattören att vara oförskämd och hävda att vi är okunniga och naiva.”

Vilka är det som oförskämda, undrar Skeppsgossen. De båda narrarna i Halmstad antyder att skribenten inte är ”vetenskapligt skolad” (förmodligen i motsats till dem själva) och därtill ”pensionerad” som om det skulle betyda att han inte längre kan tänka klart. Det är beskyllningar som inte hör hemma i en seriös debatt men som tyvärr ofta används av förvirrade Greenpeace-anhängare när de hamnar inträngda i ringhörnan.

Men Sivert Göthlin och Sture Åström är inte ensamma om att kritisera rapporten. Bland de över 300 kommentarerna till Ny Tekniks referat noterar Skeppsgossen bland annat följande inlägg:   

”I rapporten som ligger till grund för artikeln summeras endast årsproduktion och årsförbrukning, och installerad effekt multipliceras med kapacitetsfaktor. Inte ett ord om effekt och tillgänglighet!

Kan verkligen författarna vara så korkade att dom inte begriper? Eller försöker dom lura folk med siffertrixande? Jag vet inte vilket som egentligen är värst, men det allra värsta är att folk kan tro att innehållet i artikeln är korrekt.”

Den sarkastiske Herr X skriver:

”Hysh! Vindkraft och solkraft kan ersätta all annan elproduktion, kvinnor, invandrare, muslimer och minoriteter är förtryckta i samhället, och vi ska kvotera alla arbetsplatser utan hänsyn till faktorer som påverkar antalet sökande.”

Och fortsätter: ”Typisk beställningsrapport med föga vetenskapligt värde. Kärnkraftshatarna vill tydligen aldrig inse att det är den momentana effektbalansen, inte energibalansen sett över ett helt år, som dimensionerar ett elkraftsystem. Att stänga kärnkraft försämrar möjlighet att uppfylla klimatmål. En sann miljövän måste vara för kärnkraft. Det är inte Greenpeas. Rapporten är gammal skåpmat som inte hör hemma i Ny teknik. Skriv istället om ny teknik, typ kommande reaktortyper som kan återvinna det använda kärnbränslet. Det kan man kalla förnybart!”

Det mest sorgliga i den här historien är väl att i grunden godhjärtade men naiva människor fortsätter att betala medlemsavgifter till korrumperade organisationer som Greenpeace, WWF, Jordens vänner och allt vad de nu heter. Om de tar sig tid att kontrollera Hylanders och Sidéns engagemang i vindkraftsmaffian lyfter förhoppningsvis en och annan på ögonbrynet –

”Göran Sidén och Jonny Hylander framställer sig gärna själva som

oberoende forskare vid Högskolan i Halmstad”, skriver Björn Törnvall och Jonny Fagerström i Föreningen Svenskt Landskapsskydd. ”Båda är dessvärre djupt rotade i vindkraftsindustrin. Göran Sidén är till exempel tung aktieägare och styrelseledamot i Eolus vind.”

Ovanstående citat är några år gammalt och Skeppsgossen har nu fått veta att Göran Sidén inte längre har vare sig styrelseuppdrag eller aktier i Eolus längre. 

 

Göran Sidén på hemmaplan?

Utkiken v. 18: Isfusk, Moder Sol och opåtlitlig vindkraft

De isfria somrarna i Arktis dröjer...

Inte nog med att havet höjer sig med några millimeter om året på grund av klimatförändringarna – nu säger en rapport från National Center for Atmospheric Research (NCAR) att syrehalten i havsvattnet minskar i en del områden, vilket kommer att märkas än tydligare mellan 2030 och 2040. Mindre syre i vattnet innebär att det marina livet långsamt kvävs till döds.

Havsvattnet tar upp syre dels från atmosfären och dels från fytoplankton som avger syre genom fotosyntes. Ju varmare ytvattnet är desto mindre syre kan upptas och desto sämre blir syresättningen av de djupa delarna. Detta är en naturlig process men nu tycks det som den påskyndas av klimatförändringarna i bland annat södra Indiska oceanen och delar av Atlanten.

Den dystra prognosen för sjöstjärnor, bläckfiskar och andra havslevande varelser baseras på datorberäkningar, eftersom det förekommer få riktiga provtagningar av syrehalten i haven. Så Skeppsgossen tar rapporten med en stor nypa salt.

En orsak till det är att det fortfarande rapporteras om grovt fusk med klimatdata av framför allt amerikanska myndigheter som dansar efter Obamas pipa. NSIDC – National Snow and Ice Data Center – publicerar officiell statistik om exempelvis isutbredningen i Arktis, en statistik som väl egentligen bara isbjörnar och sälar kan ha någon nytta av. Men naturligtvis älskas den av klimatnarrar som hävdar att det är vi människor som får polarisen att smälta.

I många år nu har de sagt att vi kan räkna med isfria somrar i Arktis. Al Gore nämnde årtalen 2007, 2008 och 2009 och senast 2013, fast vi nu kan se att isen växt till sig ända sedan 2009. För att rädda ansiktet har NSIDC för ett antal veckor sedan påstått att den över 5 år gamla isen i alla fall krympt betydligt.

Som bevis för det har man lagt ut en karta samtidigt som man raderat alla gamla publicerade kartor. På den nya kartan har 50 procent av havsisen som borde finnas där raderats. Som tur är har en och annan kritiker sparat de gamla kartorna och kan därför konstatera hur också officiella organ försöker manipulera fakta för att få dem att överensstämma med den politiska agendan.

Med andra ord måste man ta också sådana rapporter med en stor nypa salt.

Tim Ball, professor i klimatologi, hävdar att de globala temperaturerna fallit sedan millennieskiftet, vilket fått de inblandade att ersätta termen "global uppvärmning" med "klimatförändringar". Det har också aktivisterna tagit till sig och ägnar nu mer tid att varna för tornadon, torka, kalla perioder och värmeböljor. Även när det gäller sådana väderfenomen visar emellertid statistiken att det sällan varit så få sådana historiskt sett som under den påstådda globala uppvärmningen.

Marc Morano som bland annat producerat den i USA mycket omdiskuterade filmen “Climate Hustle” bekräftar att IPCC:s rapporter “justerats” för att passa den ideologiska och politiska kampanj som bedrivs. Den startade redan 1995 men självklart finns det inga dokument som styrker det.

Solen har sin gång brukar det heta liksom att även solen har sina fläckar. Men det har varit dåligt med fläckar under lång tid nu och det betyder att solen inte är så aktiv som förväntat. I mars observerades 54,9 solfläckar enligt officiell statistik, vilket innebär ca 2/3 av medelvärdet (82,5) för den här månaden i innevarande cykel. Närmar vi oss kanske ett s.k. Maunder minimum som föregår en istid?  

En annan fråga är om detta innebär att vi kan slippa “solstormar”? Vid universitetet i Aarhus har Christoffer Karoff och hans forskarlag undersökt saken och kommit fram till att det mycket väl kan inträffa soleruptioner ändå. Det finns belägg för att en enorm sådan inträffade år 775 och att den var mycket kraftigare än t.ex. supersolstormen ”Carrington-Event” 1859 som fick det slå gnistor om telegraftrådarna. Om en sådan storm träffar jorden idag kan den slå ut alla våra energi- och kommunikationssystem för lång tid framåt, säger forskarna.

Kan vi gardera oss, får vi kanske en förvarning? Jodå, om det plötsligt uppträder en jättestor solfläck vet vi att något är på gång. Men vi kan ändå  inte göra något åt saken. I jämförelse med solen är människan väldigt liten och ynklig.

Nu till det kära och outtömliga ämnet vindkraft. Rapporter från Tyskland visar att eftersom elnätet är överbelastat så måste alltfler vindkraftverk kopplas bort.Det har beräknats att detta kostar nätföretagen 100 miljoner euro. Men vind- och solenergiprofitörerna får ändå betalt för den ej producerade elströmmen.

Detalj över den konventionella produktionens fördelning på energislag. Notera hur dominerande brunkol är. Diagram Rolf Schuster

Det här diagrammet har vi lånat från sajten Klimatsans som varje månad publicerar analyser av den tyska energiomställningen och dess konsekvenser. Brunkol fortsätter att dominera produktionen trots all upphaussning av de förnybara energislagen.

Så här skriver Sture Åström, sekreterare i nätverket Klimatsans: ”Det är alltså orealistiskt att tro att Tyskland skulle gå med på att Vattenfall slår igen sin verksamhet med brunkol. Landet klarar sig inte utan den. Därför har ledarna för koalitionsregeringens partier den 1 juli 2015 kommit överens om att säkerställa kapacitet från brunkol genom att subventionera verksamheten, då den inte får leverera och på så sätt blir utan intäkter. Sol- och vindkraft har privilegiet att få leverera all sin produktion till garanterade priser. Detta innebär att den nyckfulla och därför minst värdefulla kraften parasiterar på den pålitliga och därför mest värdefulla kraften.”

“Irre Zustände”, galenskap, sa näringsminister Sigmar Gabriel.

Till slut kan Skeppsgossen berätta att två öar, Tasmanien och El Hierro i Kanarieöarna, har misslyckats kapitalt i sina försök att satsa på enbart ”grön” energi. Så nu har man återgått till dieselgeneratorer som är säkrare och ger billigare ström. Det meddelar Institute for Energy Research (IER) och kommenterar:

“En av de främsta anledningarna till att naturgas, olja och kol är världens mest använda energiresurser är att de är så otroligt pålitliga. Därför kan inte den opålitliga vindkraften konkurrera.”

Tasmanien får sedan ett århundrade tillbaka största delen av sin elproduktion tillgodosedd av idag 30 vattenkraftverk. Dessa kompletterades med tre vindkraftanläggningar som inte alls levt upp till förväntningarna. Kabeln mellan Australien och Tasmanien förstördes i december förra året, och läget förvärrades ytterligare av bristen på regn; idag finns bara ca 15 procent kvar av vattenreserverna. För att hålla industrin gående måste man därför köpa in 20 dieselgeneratorer för 44 miljoner dollar.

El Hierro hade ett större dieseldrivet kraftverk som ersattes med ett s.k. hybridvindkraftverk anslutet till en anläggning för vattenkraftsdriven ellagring. Systemet kopplades in 2015 men fungerade inte alls efter ritningarna. När det blåste som bäst levererade det strax över 50 procent av öns energibehov – under en vindstilla period i december genererade det bara 18,5 procent av elbehovet. Därför har man återgått till dieselkraften. Kostnaderna för anläggningen är så höga att det kommer att ta 84 år innan enbart kapitalkostnaderna är täckta.

En talesman för IER kommenterar: “Att gå över till 100% ‘förnybart’ är bra PR, men dåligt för de människor som drabbas av konsekvenserna i form av högre energikostnader och opålitlig strömförsörjning.”

Myten om den effektiva vindkraften

I Tyskland växer motståndet mot vindkraftverken eller ”Vogelschredder” som de kallas i folkmun. Motståndet är så starkt att det förekommit rena sabotagehandlingar. På en enda ort har det skett tre inbrott i kontrollrummen. Förövarna har nödstoppat turbinerna, brutit loss datorkomponenter och saboterat styrsystemen. Det innebär kostsamma reparationer för ägarna, förutom att deras försäkringspremier höjs och inkomsterna uteblir. ”Det tjänar allmänheten på”, säger en av Skeppsgossens tyska meddelare, ”eftersom det sänker priset på elströmmen när de subventionerade vindsnurrorna står stilla”.

Det finns idag 25 000 vindkraftverk i Tyskland. Över 500 medborgargrupper har bildats för att stoppa vidare utbyggnad, och många vill ha ett moratorium till 2017 enligt dansk modell, bland annat för att avvakta resultatet av den vetenskapliga utredning om hälsoriskerna som görs i Danmark.

När ett 185 meter högt vindkraftverk föll till marken utanför Vetlanda på julafton – och till på köpet i lugnt väder - sa Svensk Vindkrafts vd Charlotte Unger: ”Jag tycker fortfarande att riskerna är överblickbara. Vestas har installerat 55 000 vindkraftverk globalt, och mig veterligen har den här typen av olycka aldrig skett tidigare.”

Det är en sanning med modifikation. Att en mast bara ramlar omkull så där utan vidare är kanske unikt (sabotage?), men olyckor med kraschande turbiner är i själva verket förskräckande stort och har rapporterats från en rad länder som Brasilien, USA, Tyskland, Danmark, Frankrike, Skottland och Storbritannien.

Turbinbladen väger uppåt 10 ton styck och flyger ofta all världens väg om något av dem släpper. Hela blad med 50 m längd har påträffats 200 m från vindkraftverket. En undersökning har kommit fram till att 5 m stora delar av sönderbrutna blad kan segla ända upp till 1,6 km! Studien gjordes 2007 och sedan dess har det rapporterats 309 incidenter av det här slaget. Säkerhetsavståndet till bebyggelse bör med andra ord vara minst 2 km!

Svensk vindkraft lider av hybris och ett otal aktörer drar hela tiden igång nya projekt, trots att lönsamheten ofta ifrågasatts. Man ifrågasätter inte heller hur beroende verken är av vädret och försöker inbilla allmänheten att ”det blåser alltid någonstans”. Underförstått betyder det att ju fler vindkraftverk som byggs i landet desto bättre säkras elleveranserna. Men verkligheten är inte så enkel, vilket visas av följande färska exempel.

Den 7 december 2015 var det ovanligt blåsigt och då slog vindkraften produktionsrekord. Under delar av helgen stod vindkraften för 30 procent av den totala elkonsumtionen.

En månad senare, den 7 januari, hade Sverige vinterns dittills högsta elförbrukning på knappt 26 000 megawatt (MW), detta enligt ett pressmeddelande från driftchef Erik Ek vid Svenska kraftnät. Åtta av tio kärnkraftsreaktorer och all tillgänglig vattenkraft användes fullt ut. Vindkraften bidrog med cirka 1 000 MW av behovet på 26 000 MW, vilket motsvarar omkring fyra procent.

– Det här visar att vi fortsatt behöver en bra produktionsmix, säger Erik Ek, och att den planerbara, icke väderberoende produktionen spelar en viktig roll för ett leveranssäkert elsystem även i framtiden.

Sture Åström, sekreterare i Klimatsans, drar följande slutsats: ”Vi kan aldrig klara oss med enbart förnyelsebar vatten- och vindkraft. Varför ska vi då bygga dyra vindkraftverk, när vi ändå behöver ha alla vanliga kraftverk kvar?”

Kommentar från Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi: ”Energin i Europa kommer fortfarande till 75 procent från fossila källor. Ska vi klara klimathotet måste utsläppen snabbt ned. Vindkraften är effektiv och kan leverera stora mängder energi. Sverige har bättre förutsättningar för vindkraft än många andra länder i Europa och bör kunna exportera vindkraftsel till länder med sämre förutsättningar.”

Den som lever får se…

I Facebook-gruppen Öppen debatt om Svensk Vindkraft beskriver Per Lundgren det faktiska energiläget nu när kylan slagit till (fredag 15 januari):
”Även nu på fredagsmorgonen med kallt väder och svaga vindar i Nordeuropa har vi andra dagen i följd en kombination av hög konsumtion och effektbrist i Sveriges elproduktion. Vi importerar därför även idag ca 1.500 MW vattenkraftsel från Norge, ca 1.300 MW el från Danmark och 300 MW el från Tyskland samt exporterar ca 1.000 MW till Finland. Prisläget i Finland, Baltikum, Själland, delar av Norge samt elområdena SE3 och SE4 i Sverige har därför stigit rejält sedan igår och är just nu knappa 5 ggr högre än i SE1 och SE2. Det stigande elpriset visar tydligt att det råder effektbrist i stora delar av Skandinaviens elproduktion.
I Danmark är elkonsumtionen, ca 5.200 MW, f n ca en femtedel av den svenska. I Danmark produceras f n 4.200 MW från fossilgas- och kolkraft och ca 550 MW från vindkraften men de importerar ca 1.000 MW från Norge och ca 700 MW från Tyskland så att exporten av 1.300 MW till Sverige kan hållas igång. Koldioxidutsläppet i Danmark ligger nu på ca 450 g/kWh, d v s ca 30 gånger högre än det svenska. Således s k fulel till Sverige från Danmark...”

Den arktiska kylan har också drabbat Storbritannien. En kväll härom veckan tvingades elbolagen att sänka priserna sedan det visat sig att nästan fem miljoner pensionärer var nödsakade att skruva ner värmen för att inte få för höga elräkningar. Enligt en studie riskerar nästan hälften av alla engelsmän över 65 år sin hälsa på grund av kylan.

Nu kan vi bara hoppas att det fortsätter att blåsa i öriket som ju blivit alltför beroende av att vindkraften levererar. Redan i början av november förra året fick britterna en illustration av vad som händer när det är vindstilla. Då genererade samtliga vindkraftverk endast 300 MW eller 0,68 procent av totalförbrukningen den kvällen.

Fågelslakten fortsätter - för att rädda det framtida beståndet!

Tranor i livsfarlig miljö

“För en del miljövänner är klimatförändringarna ett så stort hot att vi måste tillåta att fridlysta havs- och kungsörnar dödas av vindkraftverken. Argumenten som jag har hört är att de förnybara energislagen minskar mängden koldioxid i atmosfären. Mindre koldioxid minskar också hotet från klimatförändringarna – och därmed gynnas örnar och andra vilda djur.”

Med andra ord måste vi döda örnar och andra djur för att rädda dem!

Det som fått Robert Bryce vid Manhattan Institute att reagera är att det amerikanska naturvårdsverket försöker få till ett undantag från lagen om fridlysning i samband med ett vindkraftsprojekt i Kalifornien. Undantaget skulle innebära att fem kungsörnar får dödas av propellerbladen under en femårsperiod.

Örnar och andra fridlysta fåglar dödas numera rutinmässigt vid vindfarmerna men hittills har ingen ägare någonsin ställts inför rätta i USA. Däremot åtalas olje- och gasindustrin vid varje överträdelse av gällande lagar.

I Sverige dödas som bekant inga fåglar, fladdermöss eller andra flygande varelser överhuvudtaget av vindkraftverken. I USA däremot finns det statistik som visar att minst 85 örnar har dödats av vindsnurror sedan 1997. Där erkänner ansvariga myndigheter att ju fler vindkraftverk som byggs desto fler rovfåglar och andra fåglar kommer att dödas.

Skrämmande siffror har också publicerats i Wildlife Society Bulletin. Enligt dessa dödas ca 573 000 fåglar om året i Amerika, av dem runt 83 000 rovfåglar.

Man kan med fog fråga sig till vilket pris. Enligt den amerikanska vindenergiföreningen reducerade vindkraften år 2012 landets koldioxidutsläpp med 80 miljoner ton. Förra året utgjorde de globala utsläppen av CO2 34,5 miljarder ton. De 60 000 MW som vindmöllorna i USA genererade minskade alltså de totala CO2-utsläppen i världen med 2/10 av en en procent! Någon har räknat ut att om USA vill nå upp till 1 procents minskning krävs det minst 120 000 fler vindkraftverk byggs.

Förra året levererade alla vindkraftverk på jorden lika mycket energi som vi kan få från 2,4 miljoner fat olja per dag. Samtidigt innebär ökningen av koleldade kraftverk under de senaste tio åren ungefär 2,4 miljoner fat olja per dag. För att kompensera för den öka kolanvändningen måste alltså vindindustrin bygga runt 142 000 vindkraftverk varje år (motsvarande en kapacitet på 285 000 MW).

Slutsatsen kan bara bli att vindkraften inte har minsta betydelse för en minskning av CO2-utsläppen. Att den dessutom subventioneras gör inte saken bättre. Varför ska skattebetalare – i USA och här hemma – betala för slakten av rovfåglar?

Klimatdebattören Sture Åström har i en insändare tagit upp ämnet ur ett svenskt perspektiv. Han skriver att Sverige redan har tillräcklig kapacitet för elproduktion och att överskottet blir ännu större i och med att pappersindustrin läggs ned. Totalt subventionerar alla Sveriges elkunder vindkraften med ungefär 28 öre per kWh; det motsvarar nästan hela produktionskostnaden för annan el. Och eftersom vi har ett överskott av el måste vindkraftselen exporteras till Tyskland, Polen och Lettland. För att minska utsläppen från deras kolkraftverk anser miljöpartiet att vi kan bjuda på de 28 öre per kWh som svenska elkonsumenter debiteras.

Sture Åström summerar: ”Ett vindkraftverk ger således inga miljövinster. Subventionerna [av vindkraften] är ett hån mot förnuft, elkunder och skattebetalare”.

Skeppsgossen vill gärna tillägga att ingen svensk naturvårdande myndighet eller organisation ännu har kunnat förklara varför så många fåglar, fladdermöss m.fl. faller offer för vindkraftverk i alla andra länder utom Sverige. Varför presenterar SNF inga regelbundna rapporter, varför tiger naturvårdsverket? För det kan väl inte vara så att vindkraftslobbyn köpt ornitologernas tystnad?

Veckans dårskaper i sammandrag

För tillfället diskuterar alarmisterna vad som händer när CO2-halten i atmosfären närmar sig den magiska siffran 400 ppm

President Obama har nyligen initierat en gräsrotskampanj som kallas “Organizing for Action”. Uppgift för gräsrötterna blir att angripa (verbalt hoppas vi) de ”galna” kongressledamöter som ifrågasätter myten om den globala uppvärmningen. ”Klimatförändringarna är verkliga, vi får inte längre låta oss vilseledas av att tokiga klimatförnekare hejdar vårt arbete.”


Så talar en sann statsman eller rättare sagt en av hans talesmän. Skitsnack, säger många. Det handlar inte alls om klimatet. Det handlar om pengar, makt och kontroll.

Men Obama är långt ifrån ensam om att utmåla oss klimatförnekare som mänsklighetens fiender. I ett fränt inlägg på www.theclimatescam.se skriver Per Welander apropå de senaste klimatprogrammen i SVT med "experter" som Erika Bjerström, Johan Rockström och Anders Wijkman:

”Aktuellt har släppt all opartiskhet. I klimatfrågan har Svt beslutat om ett ’carte blanche’ för att hota/bluffa med klimatet. Att anmäla till Granskningsnämnden är meningslöst. Den kontrolleras också av politiker. Talet om ’fri television’ är snäppet värre än Pravda som betyder sanning. Pravda var kommunistpartiets tidning under Sovjettiden.

Om våra pensionspengar inte alls satsades i olja skulle det inte mätbart påverka klimatet. Men vi skulle bli fattigare. De ’gröna’ satsningarna som politiker gjort har nästan alltid blivit fiaskon. Obamas satsningar på gröna jobb har kostat $11 miljoner per jobb. Tro inte att svenska politiker gör det bättre.

Utan olja stannar världen, även Sverige. Sen kan rödgröna journalister och politiker drömma om elbilar och vindsnurror. För klimathotet och IPCC handlar inte om klimatet utan är en ursäkt (påhitt) för att kontrollera människor och föra över pengar till staten och mellan stater. Det är den gamla socialistiska drömmen om att ge all makt till staten och ta bort makt från individen. Tyvärr går även Alliansen i detta spår så att Aktuellt kör sin propaganda och agitationsnummer är inte så förvånande. En gång för inte så länge sen stod Moderater och Folkpartister upp för individens frihet. Numera är detta glömt och det flirtas hej vilt med Miljöpartiet.”

Liknande tankegångar framför Skeppsgossens vän Sture Åström i Helsingborg i svaret på ett inlägg i Helsingborgs Dagblad av en rabiat miljöpartist som heter Karin Stenholm. ”Du har blivit lurad. Vad värre är: söndagens Agenda på TV2 visade att alla partiledare också är lurade och därför beredda att satsa ofantliga summor på verkningslösa åtgärder som subventioner av vindmöllor, elbilar och solpaneler…”

Skeppsgossen - som vid det här laget har hunnit med 300 inlägg som mestadels handlar om klimatfrågan - förstår att åtskilliga tvivlare gett upp. I Aftonbladet skrev Elisabet Höglund härförleden: ”Men undergången uteblev. Att försöka lösa ett politiskt problem med att hota med all världens katastrofer är kontraproduktivt. Folk tar till slut inte hoten på allvar, särskilt inte när undergången aldrig kommer. Efter det misslyckade Köpenhamnsmötet försvann hela klimatdebatten i ett slukhål.”

Tyvärr är slukhålet inte så bottenlöst som man skulle önska. Lord Stern har kommit med en nygammal rapport som måste vara rena smörgåsbordet för alla klimatnarrar. Enligt den blir det allt troligare att hundratals miljoner människor tvingas på flykt från sina hemtrakter som ett resultat av den globala uppvärmningen. Nu är koncentrationerna av CO2 i atmosfären uppe i 400 ppm, vilket leder till en uppvärmning under de närmaste 50 åren till kanske 5°C, säger Stern. Det stora problemet är förstås vart de stackars flyktingarna ska ta vägen och de konflikter som kommer att uppstå när de söker nytt land att bo i.

Det är med andra ord dags för svenska politiker att börja planera för mottagandet av ett antal miljoner klimatflyktingar. Sverige har ju hur mycket plats som helst - åtminstone i Norrland. Centern har ju redan aviserat att en 20-30 miljoner människor skulle göra vårt land enbart gott.

Men kom inte och säg att det inte redan idag görs en massa runtom i världen för att rädda klimatet. Så kommer till exempel Chicagoflygplatsen O’Hare att få gräsytorna avbetade av 25 nyinköpta getter. Dessa ”gröna gräsklippare” sätts in för att minska utsläppen av växthusgaser, heter det.

En Boeing 747 släpper ut ca 200 ton CO2 på enda Atlantresa, vilket är mer än 5000 gånger så mycket som en vanlig gräsklippare, så utsläppsvinsten lär väl inte vara särskilt stor. Lägg därtill den metan som gethjorden pruttar under arbetet... Ibland frågar sig Skeppsgossen och många med honom hur det ser ut i huvudena på dem som på fullt allvar tror att 25 getter gör någon skillnad för klimatet.