Apropå BPA-bluffen

Nu har vi fått veta av självaste Livsmedelsverket att bisfenol A (BPA) inte är farligt, inte ens i nappflaskor av plast. Ämnet har använts i över 60 år för att skydda livsmedel som konserveras i plåtburkar. Att det förekommer i nappflaskor förklaras av att dessa blir okrossbara då BPA blandas in i plastmaterialet. Plötsligt gick stora larmet, inte bara i vårt land, att BPA kunde påverka hormonbalansen i våra kroppar och snart blev det också livsfarligt att dricka kranvatten eftersom det skickades genom plaströr som kunde innehålla BPA.

Enligt bloggaren Alan Caruba avvärjdes ett försök att förbjuda BPA i USA redan för ett par år sen. Landets motsvarighet till vårt livsmedelsverk kom då nämligen fram till att ämnet inte hade de skadeverkningar som utmålades av miljökämparna – ett beslut grundat på 5 000 studier som visat att BPA var ofarligt i de små mängder det handlar om.

 
Sådana här rapporter som innehåller både felaktig och falsk information har blivit allt vanligare i PK-media. Ansvariga redaktörer kollar inte upp källorna eller “spelar med” i det narrspel som karakteriserar dagens samhälle på de flesta områden. En av de forskare som gav offentlighet åt just BPA-faran erkände i en intervju att han inte hade några som helst bevis för påståendena, bara att det eventuellt kunde vara så!

 
I sin artikel jämför Alan Caruba BPA-larmet med Greenpeaces skräckpropaganda mot genmodifierat ris (GMO, “golden rice”). Ris är ju en stapelvara för hundratals miljoner  människor. Det har högt näringsinnehåll men saknar vissa nödvändiga ämnen, främst betakaroten som är ett förstadium till A-vitamin. Ett par tyska forskare utvecklade på 1980/90-talen rissorter som berikats med betakaroten. Hundratals miljoner småbarn i de länder där ris utgör basfödan riskerar att drabbas av A-vitaminbrist, som leder till blindhet och död hos ca 70 procent av barnen. I stället för att uppmuntra övergången till ”golden rice” på t.ex. Filippinerna och i Sydostasien har Greenpeace systematiskt försökt stoppa den med skräckpropaganda och till och med genom direkta sabotagehandlingar mot provodlingarna.

Om vi tagit de falska larmrapporterna om bisfenol A på allvar skulle både barn och vuxna ha riskerat att dö av botulism därför att konservburkar och plastflaskor inte längre fick det skydd som BPA ger.

Bloggaren Alan Caruba skriver: ”Dessa och oräkneliga andra exempel avslöjar miljöorganisationernas agenda vars syfte är att begränsa befolkningsökningen till priset av miljarder människors liv. Människan är ju enligt deras åsikt jordens största fiende. I likhet med GMO-riset räddar BPA liv...”

“Det verkliga hotet är de forskare och vetenskapsmän som arbetar mot samma mål – att rädda jorden. De får gehör i media som antingen stöder denna livsfientliga agenda eller som gör allt för att öka upplagorna med vilka sensationshistorier som helst.”

Skeppsgossen vill tillägga att även om sådana här larm senare dementeras så är skadan redan skedd. När svensk PK-tv meddelade att de mikroskopiska halterna av BPA i nappflaskor och kranvatten inte utgör minsta hälsorisk slängde man ändå in intervjuer med kvinnor som tvivlade på påståendet. Inte ett ord nämndes om de 5 000 rapporter som entydigt visat att alltihop bara var en bluff. Å andra sidan vet vi ju att svenska media inte längre är att lita på i några sammanhang. Antingen ljuger man läsare och tittare rätt upp i ansiktet eller också låter man helt enkelt bli att ta upp nyheter som inte anses PK.

Aldrig trodde jag att journalisterna i Sverige skulle sjunka så lågt som de gjort.