Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

onsdag 18 juni 2014

Det är lätt att räkna fel på vindkraften

En typisk vindkraftälskare
Här kommer en massa goda nyheter för alla som inbillar sig att vindkraften hör framtiden till. Det är en amerikansk forskargrupp som kommit fram till att en vindsnurra på 2 MW med en livstid på 20 år kommer att betala sig inom mellan 5 och 8 månader från det den började leverera! Det ni – inom 5 till 8 månader har underverket betalat sina egna kostnader!

Forskarna ifråga verkar vid Oregons statliga universitet och heter Karl Haapala och Preedanood Prempreeda. De har gjort en vad som på engelska heter “life cycle assessment” och i en sådan ingår alla produktions- och anläggningskostnader för vindkraftsaggregatet inkl. kostnaderna för nedmontering och skrotning.  En liten brasklapp bifogas: i värsta fall kan det ta hela 12 månader innan vindsnurran börjar snurra och då blir alltså livstiden lika mycket kortare. Men sedan kan varje vindkraftverk i farmen leverera el till 500 hushåll. Det behöver man ju inte vara professor för att räkna ut.

Men matematiken tycks de båda lärda herrarna ha vissa problem med. Eller så är det en medveten miss i kalkylen för att den ska se bättre ut, vad vet Skeppsgossen. För i den utgår man från att ett vindkraftverk levererar elektricitet konstant, ungefär som ett kärnkraftverk. Det har fått en och annan att lyfta på ögonbrynen, för erfarenheten visar ju på en genomsnittseffekt för vindkraften på 20 procent. Av det följer att vindkraftverket som står för elen till 500 hushåll måste ha backup i någon form, annars blir det både mörkt och kallt för de boende under långa perioder.

Enligt tillverkaren Vestas specifikationer för V90-modellen börjar leveransen av el vid en vindstyrka på 4 meter per sekund. Det är inte alltid det blåser så mycket, och tvärt emot vad vissa påstår är vindarna ofta svagast vid sträng kyla då kraften behövs som mest.

Det är sådana här blå dunster som vindkraftstillverkarna och exploatörerna försöker slå i oss, påhejade av de gröna nykommunisterna och kommunalgubbar som ser varje vindkraftverk som ett monument över sin egen framsynthet.

Vill du läsa professorernas rapport i original kan du söka efter
Haapala, K.R. and Prempreeda, P. (2014) ‘Comparative life cycle assessment of 2.0 MW wind turbines’, Int. J. Sustainable Manufacturing, Vol. 3, No. 2, pp.170-185.


6 kommentarer:

  1. Jag läser deras rapport som att det är mängden energi - inte pengar - de talar om. Det är ju inte heller särskilt trovärdigt. Det räcker troligen inte ens till betongfundamentet.

    SvaraRadera
  2. Hej Narren

    Nu är Du ute och cyklar med vad Du påstår. Antingen har du översatt fel själv eller så har du läst någon av alla bloggar där det vinklats till på ett felaktigt sätt om vad de påstått.

    Det som Karl Haapala och Preedanood Prempreeda framför är att energin som går åt bygga ett 2 MW vindkraftverk och driva det i 20 år är ungefär lika mycket som vindkraftverket producerar på ett halvår. Det är ingen nyhet för det är ungefär samma resultat som man fått i Europa för vindkraftverk med 90-95 m turbin.

    Karl Haapala och Preedanood Prempreeda berör inte frågan om det är lönsamt med vindkraft.

    http://www.inderscience.com/info/inarticle.php?artid=62496

    Blir vindkraftverken större så blir energiåterbetalningstiden kortare. För ett Vestas V112 blir den 4-5 månader.

    Jämför man på kärnkraft och inte räknar med energin i uranet så är energiåterbetalningstiden 4-6 månader, men då är livslängden det dubbla.

    Till "Anonym" ovan så går det i Sverige åt ungefär 800 KWh energi att producera 1 ton färdig betong. Det gör att energin ett 2 MW med 90 m turbin vindkraftverk producerar på ett år motsvarar energiåtgången för att producera över 6000 ton betong. Det räcker gott och väl för fundament till 5 vindkraftverk med 90 m turbin.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Jan: Tack för inlägget. Jag beklagar om jag uttryckt mig slarvigt och tar till mig dina synpunkter. Men andemeningen är riktig och faktiskt står det så här i original:
      "Their analysis shows that the vast majority of predicted environmental impacts would be caused by materials production and manufacturing processes. However, the payback for the associated energy use is within about 6 months, the team found. It is likely that even in a worst case scenario, lifetime energy requirements for each turbine will be subsumed by the first year of active use. Thus, for the 19 subsequent years, each turbine will, in effect, power over 500 households without consuming electricity generated using conventional energy sources."
      Sedan kan ju undra vad sådana här kalkyler har för praktisk nytta - annat än som sockerbitar för vindkraftsvännerna att suga på.

      Radera
  3. Hej igen Narren.

    Jag håller med Dig om kalkylerna är onödiga. Mest för att det gjorts massor av motsvarande beräkningar tidigare som kommit till ungefär samma resultat. Det är bara att leta i arkiv. Sedan så är jag förundrad över varför professorer skall göra dessa beräkningar. Matematiskt och tekniskt är det inte svårare än att en studerande på gymnasienivå skulle klara av det.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
  4. Jo att räkna är enkelt. Men det behövs faktaunderlag och det är inte så lätt att få tag i.

    www.tjust.com/vit/2014/myter.pdf

    .

    SvaraRadera
  5. Hej LC

    Det är inte så svårt att få tag i de faktaunderlag som krävs för att räkna ut energiåtgången för att bygga ett vindkraftverk. Det går åt lite tid att samla in fakta och det finns en del variationer i mångder som går åt för att bygga vindkraft som påverkar resultatet en del. Det som är största risken att göra fel är att man hämtar felaktiga fakta från internet-bloggar där folk påstår saker utan att någon som helst verklighetsförankring. Du gav ett tydligt exempel på en sådan blogg där påhittade fakta saknar verklighetsförankring. Ett vindkraftverk av typen Vestas V90 har ett betongfundament på ungefär 1100 ton med 80 m torn och det producerar ungefär 5 GWh/år. Det som står i bloggen du hänvisade till var att betongfundamentet skulle väga 2400 ton och bara producera 4,4 GWh/år. Det ger en felfaktor på ungefär 2,5.

    För vindkraftverk så är det cementtillverkningen som är den största energislukaren. Där skiljer sig energiåtgången en hel del mellan olika cementfabriker. Energiförbrukningen är någonstans i storleksordningen 30% lägre i de modärnaste anläggningarna jämfört med äldsta anläggningarna. Andra saker som får märkbar betydelse i slutresultatet är hur mycket vägar som behöver byggas. Bara bränsleåtgång för arbetsmaskiner och lastbilar kan variera från
    50 000 kWh till 500 000 kWh per vindkraftverk beroende på förutsättningar.

    /Jan Erksson

    SvaraRadera

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare