Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

måndag 10 september 2012

Vindkraftverken = vår tids beläten

En holländsk analys visar att vindkraften reducerar CO2-utsläppen och minskar användningen av fossila bränslen med endast 1,6 procent jämfört med direktgenererad el från fossila bränslen. En annan slutsats är att en betydande del av den producerade elen från stora vindkraftanläggningar ofta går förlorad eftersom elnätet som inte alltid kan ta emot intermittenta leveranser. Detta leder i sin tur till att fossileldade kraftverk måste köras oftare.



”Vindkraftsatsningar är ett slöseri med pengar som inte alls bidrar till minskade CO2-utsläpp eller minskad användning av fossila bränslen för elproduktion.”

Vindkraftverken i Nederländerna har en “märkeffekt” på 100 MW (Megawatt) men producerar i runda tal endast 23 MW i genomsnitt. Från denna siffra ska dras 4,6 MW (20%) motsvarande de erforderliga investeringarna. Av aktuella produktionssiffror kan man då räkna fram att 27 procent av dessa 23 MW = 6,17 MW utgör den faktiska besparingen av fossila bränslen och den faktiska minskningen av CO2-utsläpp.

Men stopp där, säger analysen. Vi måste också dra ifrån mängden energi som investerats i bygget, alltså 4,6 MW. Nettoresultatet blir alltså 6,17 - 4,6 = 1,57 MW utslaget på ett år. Det motsvarar ungefär 1,6 procent av installerad kapacitet. Inte mycket till besparing, eller hur?

Så vad händer nu i Nederländerna? Enligt planerna ska utbyggnaden av vindkraften fortsätta med 8 GW på land och 4 GW “offshore”. Idag uppges på officiellt håll att vindkraften svarar för ca 15 procent av landets elbehov eller ungefär 14 GW. Skulle siffran överstiga 20 procent krävs nya och kostsamma investeringar i kraftnätet, eftersom det inte längre klarar topparna när vindkraften går för fullt. Så är det redan nu i Danmark och Irland. Besparingarna blir då negativa – och den här studien visar att Nederländerna är på väg åt samma håll.

Skeppsgossen önskar att någon av alla de vindkraftvänner som det vimlar av inom politik och industri gjorde en motsvarande analys av vindkraftens verkliga kostnader i Sverige – och hur lite den egentligen tillför vår totala elproduktion (som ju dessutom är i stort sett utsläppsfri redan idag). Det behövs inte så många grå celler för att inse det men som en annan bloggare skriver:


“Avsikten med vindkraftverken är inte att minska CO2-utsläppen utan att främja handeln med utsläppsrätter så att bankerna kan tjäna mer pengar och så att de styrande inom EU kan lägga på medborgarna nya skatter. För politikernas del kan varje vindfarm jämföras med Påsköns statyer – den är en symbol för den styrande elitens makt medan arbetarna lydigt sliter med “gröna” jobb.”





1 kommentar:

  1. Hahaha

    Som barn så såg jag på TV en liknande sifferlek.
    Hur mycket jobbar man?
    8 timmar per dag är en tredjedel av dygnet. Alltså arbetar man i år då det är skottår 122 dagar.
    Om man drar ifrån lördagar och söndagar, 104 st, då man är blir det 18 dagar kvar.

    Sedan har man semester i 25 dagar. Då blir det minus 7 dagar. Då kan man inte begära någon lön, utan man blir skyldig arbetsgivaren 7 daglöner för att man jobbar där.

    Om man går till ditt exempel.
    Aktuella produktionssiffror i procent räknas ifrån märkeffekten inte från beräknad medeleffekt.

    Att bygga vindkraftspark med effekten 100 MW till havs går det åt ungefär 100 GWh energi. Det mesta för cementframställningen, så mest beroende på fundamentens storlek så kan det vara både hälften och dubbelt så mycket.

    En vindkraftspark till havs på 100 MW producerar ungefär 300 GWh per år.

    För övrigt så diskuteras det i Holland på om att bygga ytterligare en havsbaserad kraftledning till Norge.
    Norska Stattnet håller på att uppgradera flera befintliga kraftledningar i elområde NO2 och NO5. På de flesta sträckor byggs nya 420 KV kraftledningar i bef 300 KV kraftledningsgator. Några helt nya 420 KV-ledningar byggs också.
    Den uppgraderingen blir klar efter hand. 2014 är en ny sjökabel från NO2 till Jylland klar. 2018 är sydvästlänken från NO2 till Sverige klar. 2020 så är planerna att en ny kraftledning till Skottland, från NO2, skall vara klar. 2021 så är det mesta av den planerade uppgraderingen av kraftledningsnätet i NO2 och NO5 klar. Då finns det möjligheter att ansluta ytterligare förbindelser till utlandet från Norge. Det finns lösa planer på en kraftledning till Tyskland från NO2 och nu också även ytterligare en till Holland.

    Från NO2 kan 5 nya kraftledningar till andra länder byggas inom de närmaste 15 åren. Den till Sverige är på 1200 MW och de övriga på 700 MW. Det finns inte vattenkraft i Norge för att kunna exportera så mycket, men i synnerhet den mellan Sverige och Norge kommer att transportera ström i båda riktningar.
    Vattenkraftverken i NO2 och NO5 är ganska enkla att bygga ut för att klara en ökad vindkraftsreglering. De har höga fallhöjder och Peltonhjul.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare