Mörk framtid för elbilarna

Elbilar passar bra som taxi i storstäder men inte i hemmagaraget. På bilden
den mest populära eltaxin BYD e6 från Kina. 

Med jämna mellanrum ifrågasätts den satsning på elbilar som de gröna grupperna lovordar. Det är en del i miljörörelsens ”rädda-jorden”-kampanj och påstås lösa en del av utsläppsproblematiken.  

Det stämmer inte alls, hävdar kritiska röster. Tillverkningen av elbilar sker på samma sätt och med samma teknik som gäller för bensin- och dieselbilar. Än värre är att utsläppen per tillverkad elbil faktiskt är större än för en konventionell bil. Orsaken är framställningen av de ”smutsiga” batterierna.

För att tillverka batterier krävs gruvdrift som ju inte är den miljövänligaste verksamhet människan kan ägna sig åt. Och vad händer när batterierna tjänat ut? De är ju lite för stora att slänga i batteriholken i livsmedelsbutiken och det krävs stora anläggningar för att ta hand om dem.

En annan viktig faktor är laddningen av batterierna. Det låter väldigt fint att det finns laddstolpar som man ansluter till – men varifrån elektriciteten som hämtas från dem? Knappast från vind- och solkraft i alla fall. Sverige må vara ett undantag, men i de flesta fall är det Fridolins hatade brunkol som laddar elbilarnas batterier. Och då blir inte elbilen så ”ren” längre.

Kolkraften anses orsaka fyra gånger så många dödsfall som bensin på grund av allt sot och alla rökpartiklar från förbränningen. Miljövännerna blundar gärna för sådana enkla och obestridliga fakta när de åker elektriskt.

Elbilarna behöver inga oljebyten eller andra serviceåtgärder som hör ihop med bensin- och dieselbilar, sägs det ofta. Men det är inte riktigt sant. Däck och bromsar slits betydligt mer på elbilarna och ger högre utsläpp. Det beror i första hand på att elfordonen är tyngre. Konventionella bilar med förbränningsmotorer har blivit betydligt lättare och effektivare under de senaste decennierna.

Enligt officiella amerikanska siffror skulle en 40-procentig övergång till elbilar inte betyda särskilt mycket för att förbättra luftkvaliteten annat än i storstäderna. Man kan också fråga sig var man i så fall skulle göra av alla de bensin- och dieselbilar som blivit ”överflödiga”? Och finns det verkligen tillräcklig kapacitet hos bilindustrin att tillverka de elbilar som skulle ersätta dessa?

Oljepriset måste stiga nästan 1000 procent till mer än 350 dollar per fat innan elbilstillverkarna har en chans på världsmarknaden. Först då kan batteripriserna – som idag i genomsnitt ligger på 325 dollar per kWh – bli konkurrenskraftiga. Till den slutsatsen har forskare vid universitetet i Chicago kommit.

 “Visst har den alternativa energin utvecklats och förbättrats, men trots det kan den inte konkurrera med de fossila bränslena”, säger en av författarna till studien. Med dagens oljepriser kring 50 dollar fatet är vägen dit lång, vilket bilköparna i Nordamerika insett.

I Kalifornien som ju brukar anses var den mest progressiva staten när det gäller alternativ energi såldes t.ex. 40 procent fler Land Rover under 2015 än året före och Jeep har ökat sin försäljning med nästan 30 procent under samma period. Samtidigt sjönk försäljningen av hybridbilar och elbilar med över 13 procent enligt officiell statistik.

I själva verket är och förblir drömmen om elbilen en våt dröm för världens miljövänner. Det finns förvisso en plats för den i storstäderna, men utanför dem klarar sig världen väldigt bra med de bränslesnåla fordon vi har idag.