![]() |
| Elbilar passar bra som taxi i storstäder men inte i hemmagaraget. På bilden den mest populära eltaxin BYD e6 från Kina. |
Med jämna
mellanrum ifrågasätts den satsning på elbilar som de gröna grupperna lovordar.
Det är en del i miljörörelsens ”rädda-jorden”-kampanj och påstås lösa en del av
utsläppsproblematiken.
Det
stämmer inte alls, hävdar kritiska röster. Tillverkningen av elbilar sker på
samma sätt och med samma teknik som gäller för bensin- och dieselbilar. Än
värre är att utsläppen per tillverkad elbil faktiskt är större än för en konventionell
bil. Orsaken är framställningen av de ”smutsiga” batterierna.
För att tillverka
batterier krävs gruvdrift som ju inte är den miljövänligaste verksamhet
människan kan ägna sig åt. Och vad händer när batterierna tjänat ut? De är ju lite
för stora att slänga i batteriholken i livsmedelsbutiken och det krävs stora
anläggningar för att ta hand om dem.
En annan
viktig faktor är laddningen av batterierna. Det låter väldigt fint att det
finns laddstolpar som man ansluter till – men varifrån elektriciteten som hämtas från dem? Knappast från vind- och solkraft i alla fall. Sverige må
vara ett undantag, men i de flesta fall är det Fridolins hatade brunkol som
laddar elbilarnas batterier. Och då blir inte elbilen så ”ren” längre.
Kolkraften
anses orsaka fyra gånger så många dödsfall som bensin på grund av allt sot och alla
rökpartiklar från förbränningen. Miljövännerna blundar gärna för sådana enkla
och obestridliga fakta när de åker elektriskt.
Elbilarna
behöver inga oljebyten eller andra serviceåtgärder som hör ihop med bensin- och
dieselbilar, sägs det ofta. Men det är inte riktigt sant. Däck och bromsar
slits betydligt mer på elbilarna och ger högre utsläpp. Det beror i första hand
på att elfordonen är tyngre. Konventionella bilar med förbränningsmotorer har
blivit betydligt lättare och effektivare under de senaste decennierna.
Enligt
officiella amerikanska siffror skulle en 40-procentig övergång till elbilar
inte betyda särskilt mycket för att förbättra luftkvaliteten annat än i
storstäderna. Man kan också fråga sig var man i så fall skulle göra av alla de
bensin- och dieselbilar som blivit ”överflödiga”? Och finns det verkligen
tillräcklig kapacitet hos bilindustrin att tillverka de elbilar som skulle
ersätta dessa?
Oljepriset
måste stiga nästan 1000 procent till mer än 350 dollar per fat innan elbilstillverkarna
har en chans på världsmarknaden. Först då kan batteripriserna – som idag i
genomsnitt ligger på 325 dollar per kWh – bli konkurrenskraftiga. Till den
slutsatsen har forskare vid universitetet i Chicago kommit.
“Visst har den alternativa energin utvecklats
och förbättrats, men trots det kan den inte konkurrera med de fossila
bränslena”, säger en av författarna till studien. Med dagens oljepriser kring
50 dollar fatet är vägen dit lång, vilket bilköparna i Nordamerika insett.
I
Kalifornien som ju brukar anses var den mest progressiva staten när det gäller
alternativ energi såldes t.ex. 40 procent fler Land Rover under 2015 än året
före och Jeep har ökat sin försäljning med nästan 30 procent under samma
period. Samtidigt sjönk försäljningen av hybridbilar och elbilar med över 13
procent enligt officiell statistik.
I själva
verket är och förblir drömmen om elbilen en våt dröm för världens miljövänner. Det
finns förvisso en plats för den i storstäderna, men utanför dem klarar sig
världen väldigt bra med de bränslesnåla fordon vi har idag.
