Hur mycket elektricitet tillför de förnybara energikällorna vår värld? Den frågan ställde sig australiska bloggaren Joanne Nova och hittade svaret i form av det här diagrammet från U.S. Energy Information Administration. EIA har enligt henne världens enda helt tillförlitliga databas inom området.
Svaret på frågan blir “inte mycket” eller ca 3,5 procent. 80 procent av elektriciteten kommer från fossileldade kraftverk och kärnkraft “som de gröna avskyr”. Vattenkraften står för 16 procent.
Vindkraften har ju utvecklats till global industri men genererar trots det inte mer än 1,4 procent av all el. Solenergin är ”så patetiskt lågproducerande” att den måste slås samman med tidvatten- och vågkraftverk för att man ska komma upp i futtiga 0,1 procent (avrundat uppåt).
Joanne Nova: “Om alla solkraftverk i världen skulle rasa ihop över en natt så skulle det överhuvudtaget inte märkas.” Inte heller skulle det märkas särskilt mycket om alla fula vindkraftverk blåste omkull, tillägger Skeppsgossen.
Däremot har Hydro Aluminium i Hamburg fått erfara vad som händer när de förnybara energikällorna momentant upphör att leverera. Övervakningssystemet i verket slog full stopp på maskinerna vid ett spänningsfall och under flera timmar stod produktionen stilla medan de anställda rensade valsarna från halvfärdig aluminiumplåt. Kostnaden för driftstoppet uppskattas till 10 000 euro.
.jpg)
När det gäller vindkraft så är statistik från 2009 gammal. Eftersom utbyggnaden av vindkraft går så snabbt så bör den 2011 vara på ungefär 400 TWh, vilket är nästan 2,5 % av elproduktionen.
SvaraRaderaDen takt som vindkraften byggs ut med under 2010 och 2011 motsvarar en halv procentenhet av världsproduktionen varje år.
För mig som är civilingenjör i energiteknik så låter det osannolikt att ett spänningsfall skulle bero på att det slutar blåsa. Det måste vara en skröna. Vindkraftverken är utspridda över stora områden och det slutar inte blåsa vid alla samtidigt. Det borde inte vara svårt att kompensera. Spänningsfall brukar oftast bero på haveri i ett ställverk. Ett ställverkshaveri kan i värsta fall orsaka så stora svängningar i elnätet att kraftverk stoppas. Det hände i Sverige i början på 80-talet då nästan alla kärnreaktorer snabbstoppades efter att en frånskiljare i Hamra ställverk utanför Enköping brann av. På 90-talet hände samma sak i Köpenhamn, då nästan alla kraftverk på Själland stoppades. Allvarliga ställverkshaverier händer lite då och då i Europa.
/Jan Eriksson
Ja, visst är det synd att EIA inte har färskare statistik men det kan varke du eller jag göra något åt. Dock ska man inte automatiskt tro att utbyggnaden är liktydig med en kraftig ökning. Många av de äldre verken får allt längre stilleståndstider för service, många av de bästa platserna är utbyggda och kalla vintrar/heta somrar drabbar vindkraftverken hårt.
RaderaDet är Der Spiegel som står för uppgiften om det kostsamma driftstoppet i Hamburg. Efter vad jag förstår handlade det inte om mankerande ställverk utan om momentana spänningsfall på nätet som de koleldade kraftverken inte kunde kompensera. Enligt tidningen är detta inte första gången heller sedan Tyskland i allt högre utsträckning började förlita sig på grön energi. Och det är väl det som är poängen?
Om det blir elbrist brukar inte eldistributörerna tillåta spänningsfall, utan de stänger av elen för ett antal mindre områden i någon timme och sedan byter till andra områden. Att ett stort antal vindkraftverk slås ifrån så att man inte hinner slå ifrån områden innan det blir spänningsfall låter osannolikt.
RaderaDet finns en incident där bortfall av vindkraft verkligen lett till strömavbrott. I Danmark så inträffade en missbedömning vid en storm för ett antal år sedan samtidigt som det blev ett stopp i distributionen från Sverige eller Norge. Det var en storm som skulle drabba Södra Norge och delar av Sverige. På Jylland skulle det bli kraftig storm men inte blåst så vindkraften bedömdes kunna producera nära det maximala. Man stängde av en stor del värmekraft helt. Nu blåste det mer än beräknat så vindkraften stängdes av för att det blåste för mycket. En stund efter att det första vindkraftverket stänkts av för att det blåste för mycket så beordrade man att en del värmekraft skulle dras igång. Efter en tre timmar var nästan alla vindkraftverk på Jylland tagna ur drift och då inträffar det som inte får hända, att det blir avbrott på en av sjökablarna med el från Norge eller Sverige. Då finns det inte el på Jylland så det räcker, utan några områden måste släckas ned. Efter ytterligare några timmar hade värmekraftverken kommit upp i effekt och kunde leverera, så fanns det inget behov den kraften, därför att elnätet blåst sönder så mycket att det var oplanerade strömavbrott på många platser på Jylland. Dessutom så minskade blåsten på många platser så vindkraften började leverera igen.
Elnätet blir säkrare med många små elproduktionsanläggningar än ett fåtal stora. Tänk dig en sommarnatt när elkonsumtionen i Sverige är nere på en 8000 MW och det blir ett snabbstopp kärnreaktorn O3 som är på 1400 MW. Nu är det ju så väl att vårat elnät är sammankopplade med våra grannländer, så spänningsfallet dämpas av att de får ta del av smällen. På någon sekund så finns det ungefär 250 MW vattenkraft som reglering som kan ta vid och efter någon minut kan fler vattenturbiner ha tagits i drift. Men antagligen så har något område slagits ifrån en kort stund för att spänningsfallet inte skall vara för länge.
/Jan Eriksson